BRUNKULLAN

I morse ringde klockan 5.30.
Jag vaknade och var pigg.
Pigg!
Kändes konstigt.
Jag övervägde att ligga kvar i sänghalmen och trängas med Man, son och minsta dottern och skippa morgonträningen, men jag kunde inte somna om.
Kändes ännu mera konstigt.

Åt frukost i lugn och ro för alla de andra sov.
Jag, kaffekoppen, tidningen och köksklockans tickande.
Satte mig på cykeln.
Stan var lite sömndrucken.
Fåglarna kvittrade längs vägen.

6.30. var jag på gymet.
Sände en tanke till de andra där hemma som fortfarande låg kvar i sina sängar och sov.
7.45 satt jag på jobbet pigg som en lärka och hejade glatt på de andra trötta människorna som kom intågandes.
Det är inte normalt att vara så pigg så här i pollentider.
Det måste komma ett bakslag snart.
Min 10 år yngre kollega menade att jag snart skulle gå in i en djup depression som straff.

Nu har jag lagat en stor låda med makaronpudding så det räcker i flera dagar, jag har även snott ihop lite skorpor som får ligga och gotta till sig i ugnen över natten.
Nu är jag trött.
Skönt trött.
Somnar nog så fort huvudet når kudden.
Men först måste jag pyssla lite med min mycket hemliga last.


                                                                      Brodera.

FAMILJ SÖKER BOSTAD

NU!

Upptäckte på tok för sent att man var tvungen att kontakta försäkringskassan SAMMA dag som den FÖRSTA Vård Av Barn-dagen.
Gör man inte det blir man utan pengar de dagarna.
Så har man lärt sig nåt nytt igen.
Tur att det inte drabbar någon fattig...

Idag blev jag hemma.
Två av tre barn är sjuka.
Jag passade på att städa tösernas rum (när den ena tösen var på skolan och den andra var sjuk).
Jag städade bort 4 plastpåsar med saker och krimskrams som aldrig används.
Jag hade inte fått slänga NÅGOT utav sakerna om någon hade sett på.
Jag bäddade rent i några sängar.
Jag har kört ett okänt antal maskiner med tvätt.
Jag har haft en stor älgköttbit i min gigantiska kastrull och haft den på långkok.
Jag tog fram en annan bit kött och malde den till köttfärs.
Jag såg en film med barnen.
Avrundade kvällen med en cykeltur med den friska tösen som fyller år om några dagar och ska ha party i helgen (jag får inte längre säga kalas utan det är party som gäller).
Party innebär inbjudningskort.
Inbjudningskort ska delas ut.
Det blev en himla massa inbjudningskort och cykelturen tog en vansinnig tid.
Tösen blev trött och de sista metrarna grinade hon på sin cykel för hon var både trött och törstig.
Hennes väna mor skrek hejarop som "Kom igen nurå", "Kämpa", "Öka", "Vila får du göra sen".

Nu är det dags för skönhetssömnen.
Å jag behöver mååånga timmar för det.

Soligt och varmt.
Till grannarnas förtret så körde jag igång grillen även idag.
Bytte ut laxen mot fläskfilé.
Grillat är gott!
Min höggravida vän har nu hämtat igen sina taxar och nu hörs inte längre något klapprande i golvet från 8 småtassar.
Vill ha hund.....vill ha.......VILL HAAAA!!   

Nåväl, i övrigt så har mina eksem i ansiktet intagit sina revir ordentligt.
Ögonlocken är illröda och svullna, kinderna är fläckvis röda och hela ansiktet är som en övermogen tomat.
Det svider, bränner, kliar och gör ont.
Jag har haft eksem i hela mitt liv, men det är inte ofta hela mitt ansikte är belamrat, det har bara hänt ett fåtal gånger.
Vill bara dra på mig en keps, stora svarta solglasögon och inte träffa en människa.
I hate my face.

Fast det finns ju ALLTID dem som har det värre.

Sol från klarblå himmel.
Jag tog med mig mina tre barn, ett extra barn och två hundar och for iväg på en utflykt.
Lekpark, kaffe, kolakaka och en filt.
Skönt.
Väl hemma städade jag ur grillen och gjorde årets premiärgrillning i linne och barfota.
Mannen i huset.....ja han är fortfarande dödssjuk....eller förkyld.

Avrundar med en bild från förra helgen när jag och Mannen var på fest.
Himla kul var det!

En del människor har det så bra att de inte vet hur deras arbetsdag ska se ut på morgonen när de åker till jobbet.
Jag tillhör en av dem.
Idag tillbringade jag en del utav dagen uppe i luften, i en helikopter.
Kändes helt okey faktiskt!

=D 

Fick igång bluetoothen efter en himla massa fula ord....

Varsågod.

NU ÄR DET VÅR!

DÅ ÄR DET SKÖNT ATT GÅ TILL FRISSAN.

INTE FÖR PLÅNBOKEN MEN FÖR SJÄLEN.

Jaha....här hade jag tänkt lägga in en bild men bluetoothen vägrar fungera och lusten att blogga blev i detta nu, om möjligt ännu mindre.....

Sorry.

Var till svärföräldrarna idag och jag fick köra en 4-hjuling för första gången.
Kallt men kul!
Hann tyvärr inte med något fiske.

Inhandlat idag (fast med vit urtavla).

http://www.casio-europe.com/se/watch/edifice/efa-110d-2avef/

Så fråga mig gärna hur mycket klockan är, jag visar......jag menar, jag svarar gärna!

Till T och alla andra fiskeintresserade.  =)
Charmen med isfiske.....man vet aldrig vad man får på kroken....

Helgen har bjudit på två härliga dagar med mycket solsken.
Jag har tillbringat hela helgen på två olika isar och fiskat.
Igår fick sonen sin allra första röding och han blev stolt som en tupp.
Han har tidigare bara fått abborrar, mörtar och gäddor.

Jag minns själv när jag fick min allra första öring....
Jag kommer ihåg precis var jag satt, hur jag satt, vilka kläder jag hade på mig, hur vädret var och framför allt så minns jag känslan.
Den är speciell...

Mina armar är blåslagna och ömma efter två dagars utbildning på jobbet.
(Mycket rolig utbildning dock.)
Min mage är lite ond pga för mycket kaffedrickande (inte alls säkert att det beror på kaffet, inte alls säkert...).
Minstjänta vaknade i natt med feber.
Full rulle med andra ord.
Ekorrhjulet snurrar i 190 km/h.
Hinner inte med annat än att jobba, äta, ge barnen mat, lägga barnen, sova.
Jag är ledsen släkt och vänner.
Tiden räcker inte till.
JAG räcker inte till.

Varför går tiden så fort när man har roligt?

Minstjänta i fiskartagen.
Den här dagen blåste det nästan stormvindar, så vi fick skrika åt varandra för att höra vad vi sa. Hjälmen dämpade nog både det ena och det andra.

Storjänta tog nog rekord den här gången för jag tror att hon stod ut med att fiska i hela 5 minuter!

Sonen som jag ser en chans i, att mitt fiskeintresse går vidare i släkten.

Minstjänta håller på att gräva fram en fikaplats.

När det blåste på tok för mycket så for vi till Tännforsen och tittade på isigloon.

Sonen utanför det stora fallet. Det dånar och brusar och vi höll i barnen hårt, för det är inte allt för svårt att lyckas ramla i vattnet från den hala gångstigen.

En istappe i planeten och man blir sängliggandes för gott.

Åter till vardagen....