vad tror ni, tävling eller?

Och det blev ju rätt så bra!!! Har haft lite otur med bortlottningar och endast en enda tävling kom vi med på i vår. Kände verkligen att vi skulle satsa allt på en enda chans. Det fick bli en lång resa till Tranås, vi åkte redan igår jag och Tula. Lillebror fick lite semester hos mamma och pappa (helt säker på att det är 5 kg + på honom nu) eftersom Pelle jobbade. Skönt att få åka iväg med bara Tula och få ladda ihop. Kom till Tranås tidigt på lördagen och kollade in elitspår-ekipagens lydnad. Bra när man får koll på hur de lägger upp lydnaden och bara kunna vara i miljön lite. Försökte gå och lägga mig tidigt, men jag var inte den enda gästen på vandrarhemmet den här natten och det var en hel del spring hela natten. Vid 5 fick jag nog och gick upp. Inte bästa läget kanske... Strax efter fick jag ett peppnings-sms av en mkt morgontidig (eller galen) Annelie. Skönt att veta att stödet finns där hela tiden, men Annelie som jag skrev - Gå och lägg dig människa!

Tidig samling, kl 7 och träffade på Nina och Thelma som också skulle tävla högre. Himla skoj att träffas, vi konstaterade att vi nog bara brukar synas på Sm, eller Lerum ibland. I vilket fall som helst så är dagen perfekt planerad,  ett superbra upplägg för oss - specialen är först. Känns lugnt direkt och nervositeten är som bortblåst.

Ut till skogen och det blev en väldigt kort väntan innan påsläpp. Väl där var det en jättefin ruta, om än lite klurigt lagd på skrå. Tula tar upptaget klockrent, och det känns från början att detta är rätt. Väl ute i spåret jobbar hon jättebra, fast jag tycker att det dröjer lite innan första pinnen. Misstänker att vi gått över en tidigt, och sen börjar det rinna på. Pinne på pinne och helt plötsligt en pinne som inte är våran... En missad spårapport från tävlingen dagen innan. Men Tula spårar så bra och lugnt så jag bara traskar efter i vad som kändes som makligt tempo. Kommer ut på ett kalhygge och hittar 3 pinnar till. Till slut ut mot en liten igenväxt traktorväg och tänker att slutet borde komma när som helst. Helt plötsligt står vi vid stora vägen - Helvete, vi har missat slutet... Ropar på spårläggaren och försöker lokalisera henne, springer upp mot henne och ber Tula leta spåret igen. Paniken börjar närma sig, ska vi missa denna tävlingen pga att vi inte får slutet? Men efter bara någon minut så har vi slutet - Tack gode Gud!!!  Sen visar det sig att vi trots detta och lugn takt i spåret har 9 minuter till godo... Tula har jobbat på bra med andra ord.

Supernöjd och jätteglad åker vi tillbaka till klubben. En liten väntan innan upplettet och när jag plockar ut Tula är hon sååå fräsch och supertaggad. Kör ett upplägg enligt Anna-Lena Wendts råd och snacka om gensvar från Tula Tyvärr så får vi bara in 3 föremål, men hon jobbar i rätt fas och är sansad, inga rusningar och det är en tuff ruta. Lägg därtill nästintill ingen vind alls. Får superbetyg av domarna. 8-8, alltså inget annat att dra för än ett missat föremål. YES!!!

Sen dags för platsen där vi lägger ihop med lägreklass. tyvärr så bröt Nina och Thelma så vi var bara 2 kvar i hkl. När vi gömt oss på platsen säger min medtävlande direkt att "nu kommer min hund snart". Jag blir lite ställd och frågar vad han menar, och han säger att hans hund inte brukar ligga kvar på platsen. Frågar honom då varför han övh lägger platsen och då svarar han "det ska väl era hundar tåla"... Snacka om att lägga över ansvaret på någon annan... Idiot!!! Säger till honom att det är rätt så respektlöst mot alla andra och då får jag till svar att jag ska hålla tyst. Kändes riktigt obehagligt faktiskt. Och när första skottet går så springer hans hund och gömmer sig nere vid bilarna. Bedrövligt verkligen...Förvånande att det fortfarande finns folk som tvingar sina skotträdda hundar till sånt. När tiden sen är ute så sitter 2 lägrehundar upp och en tredje har vänt sig 180 grader mot skytten. Tula har nog tyckt att situationen är rätt så jobbig och krypit ett steg. Men naturligtvis är jag jätteglad över att hon klarar det och ligger kvar, om än med oro.

Sen dags för lydnaden. har en bra känsla och fria följet går rikigt bra. Enda missen är ett snett sättande i en vänsterhalt (rakt mot domaren... ). Dags för favoritmomentet inkallningen. Och vet ni vad - Tula stannar!!!! Gott, ser att en av domarna fiskar upp en 7:a men det spelar ingen roll. Hon stannar, och lyssnar. Sen framåtsändadet, hon går riktigt bra, inga tjuvningar (!) men liten sen tempoväxling, men det känns riktigt bra. Full fart på inkallningen och en riktigt bra andra-sträcka. Krypet kändes jättebra, väldigt lugnt och ingen vänsterarmbåge uppe. Skallet kanonbra (kommenderingsträningen har gett resultat) om än så studsar hon. So what? Tungen är jättebra, men en lite tveksamt upptag som ibland är vårt problem. Bara hoppet kvar och jag vet att hon lätt slår i när orken tryter. Tycker mig höra ett islag på uthoppet och Tula sätter sig väldigt nära hindret... Tänker i mitt stilla sinne att nu lär hon ta stöd men hon tar verkligen i för kung och fosterland och inget islag. Och tydligen så hörde inte domarna det jag trodde mig höra heller utan får 10-10.

Känner när jag går av att håller inte det här, ja då vet jag inte vad jag gör. Kramar om Tula rejält och hon får sin boll och vi är på ängen och leker en stund. Går sedan in i stugan och får se poängen - 521,25 och uppflytt!!!!! Kan säga att då kom tårarna. Fick en stor kram av Nina, känns härligt att man känner ngn då det faktiskt går bra och kan få lite grattiskramar ibland. Ringde både Pelle och Annelie och grät lite, sen prisutdelning med fina priser, hundmat och en bukett rosor! Lovade att Tula skulle få en boll istället och dagen till ära invigde vi en ny tennisboll. Tror nog att hon var gladast! Så nu mina vänner är vi helt plötlsligt i elit! Det känns rätt så bra faktiskt! Poängen blev:

Fritt följ:  8,5-9
Ink:        7-7
Framåts: 7-7
Kryp:       9-8
Skall:     8,5-8
Apport:   8-8,5
Hopp:    10-10

Platsliggning: 9-9

Summa lydnad: 232,25

Upplet: 8-8

Spårupptag: 10-10
Spår:            9-9

Summa special: 289 och en totalsumma på 521,25