Länge har gått sen senaste uppdateringen, har fått pikar från en viss träningskompis...

De senaste dagarna har vi varit på kennelläger uppe i Tivedsskogarna. Har fått träffa nästan hela N-kullen (bara Nova, Anna & Nicke vi saknade), vilken har varit otroligt roligt. Det är otroligt hur olika dessa individer är, men ändå så lika.

Och jag har varit i en underbar grupp, där jag har fått så mycket hjälp och bra tips och råd och framför allt har jag fått en massa ideer när jag stått och tittat på deras jättefina lydnad.

Tula och jag har kört mycket fritt följ, framåtsändande och kryp. Framåtsändandet är långt ifrån bra, men det känns ändå som om vi är på rätt väg och det blir lite lite bättre för varje gång. Fast ibland lyssnar hon inte och matte måste förekomma, vilket inte alltid är så roligt men jag får gehör från henne och just nu känns det som om detta är rätta vägen att gå. Kanske kan vi få till det där momentet ändå en vacker dag.

Fria följet har varit riktigt riktigt bra, finns verkligen ingenting som jag kan säga att det där är dåligt. Hon är så grundtränad att det bara är ettt otroligt roligt moment. Fast språngmarsch kan ibland bli för mkt för en liten dynamitförpackning.... Och likadant krypet.... Har ju varit väldigt förbryllad över domarbetyg de sista tävlingarna eftersom det har kännts bättre än vad vi fått poäng för. Men av alla gånger dessa 4 dagar så har hon krypit helt gudomligt hela tiden! Och för första gången har jag gjort vinklar utan någon extra hjälp till henne och även här så är det bara så bra!

Sen så har det inte blivit så mkt spår, men det har blivit kvalitet istället. Ig¨r var enda fokuset på ett bra upptag och inget annat. Vad gör hon? Helt klockrent upptag och ett jättebra arbete fram till sin älskade boll, I torsdag la vi spår på ett stort flygfält i stekande sol och jag tror att det nog var runt 28 i skuggan så med facit i hand, lite för svårt men hon löste det med lite jävlar anamma... Även uppletet den dagen var ingen höjdare för hennes del. vet inte riktigt varför, tuff ruta kanske. Men igår gjorde hon ett riktigt bra arbete, så det blev bra i slutändan.

Sen har jag också kört 2 träningar med Robban och det gäller verkligen att ha tummen i ögat. Visst är det helt otroligt roligt att träna skyddet, men det är jättejobbigt att känna att jag faktiskt inte har kontakt med min hund.... SUCK... Men visst är hon otroligt rolig och grym att titta på, bara matte fick till det lite bättre. Ville lägga fokus på släppanden eftersom det är lite svårt för turbon att släppa vid passiv figge, men trots att Robban lägger lite mer belasting på henne än vanligt så släppte hon klockrent och hade en bra bevakning. Till o med jag blev lite rädd för honom, ni skulle se hans min när han tittar på henne...  Hjälp!

Ja, en jätterolig helg med mycket hundsnack och massa skratt, igår höll jag nästan på och dö av magont. Och jag oich Annelie har haft superskoj, men sena nätter blev det med allt vi var tvugna att avhandla innan vi gick och la oss. Och sen vakna innan det är ljust av en viss salukivalp som tycker det är dags att ha race i våran korridor, ja det har ju inte bättrat på sömnen precis. Men lilla Mango är bara för härlig, han är så gosig och kelig och varje gång man pratar med honom så kommer han och kryper upp i famnen på en och bara njuter. Och jag med för den delen.

Ja, det har varit så roligt, och förhoppningsvis blir det lika roligt nästa helg. Vi ses!