Tidigare i dag skrev jag S-kongressmajoritet kommer kräva någon form av vinstförbud (liksom LO) apropå ett inlägg av Jonas Morian på Dagens Arena Debatt. Jag tar upp inlägg av 4 skribenter vars bloggar jag regelbundet läser. Bengt Silverstrand har också skrivit och sågat Morians inlägg Jonas Morians valser om vinster i välfärden.

Peter påstår sig svära i den socialdemokratiska kyrkan
Peter Högberg skriver om Vinsten med vinst eller vinsten med förbud  och redan genom att formulera sig som i rubriken så förstår man att han vill sparka på några. Han sammanfattar, att ”som Maranatasossarna trumma på förbud, stoppa privat tron på att allt offentligt är perfekt blir bara till ett löjesskimmer som hela debatten förlorar på. Som många påpekat så hade det inte funnits en marknad om den offentliga välfärden fungerat prickfritt och alla varit nöjda!”

Men snälle Peter – går det inte varmt nu?!
Som en av ”maranatsossarna” så finner jag märkliga likheter hos Peter med vårdföretagsetablissemangets smått hysteriska inlägg de senaste dagarna. Jag skulle vilja veta vem det är som överhuvudtaget hävdat att allt offentligt skulle vara bra. Vad jag och andra sagt är att det finns fördelar, då man på ett helt annat sätt har kontroll över vad som sker och kan rätta till brister i offentlig verksamhet, m.a.o. det finns möjlighet till politisk styrning. Dessutom vet man att skattemedlen då går helt till verksamheten ifråga.
När det gäller Peters förklaring till att det finns en marknad, nämligen att offentlig välfärd inte fungerat prickfritt, så finns åtskilligt att säga. Kanske räcker det att peka på vad Karin Pettersson i AB talar om i ledaren Guldrusch för riskkapitalet, nämligen att kapitalister som Kunskapsskolans Peje Nilsson anser att ”Sverige har varit ett Klondike för riskkapitalister”. Kapitalisternas intresse för välfärdsområdet beror alltså inte på någon slags välmening att reparera brister utan på girighet i meningen att här kan man påräkna säkra och stora vinster. Det är nog den som blåögt hävdar kapitalisternas altruism som drar löjets skimmer över sig inte vi ”maranatasossar”.

Kvalitetskrav och insyn undanröjer inte vinstfrågan
Peter tror också att allt löser sig ”om vi kan få ordning på styret av välfärdens verksamheter och tydlighet i vad vi vill ha kommer vinstfrågan upphöra av sig själv”. Jag kan inte se annat än att detta är en omskrivning för Partikongressens 2009 beslut, där man genom kvalitetskrav och kontroll skull omöjliggöra övervinster. Att detta bevisligen inte fungerar har jag nyss skrivit om. Alla som är aktiva i branschen är överens om att ”guldruschen” har fortsatt trots kvalitetskrav i upphandlingar och att skandalrapporter duggat tätt. Visst skall vi ha alternativ och valfrihet. Men den stora frågan är om vi skall ha valet mellan olika utövare eller bygga ut valfrihet för uppnå en avändarstyrd välfärd som man försöker i Göteborg m.fl. orter. Det är detta det egentligen handlar att det är svårt med aktörer som har som huvuduppgift att producera vinst, när målsättningen måste vara god vård, ansvarsfull omsorg och pedagogisk inriktning.

”Det är roande när de gälla skrien om risken för valförlust kommer från personer som aldrig haft socialdemokraternas bästa för ögonen...Det som ger mig rena äckelkänslorna är dubbelspelarna. Jag har inga problem med folk som tar ett jobb i näringslivet och sedan på betald tid pratar för arbetsgivarens linje. Vad jag däremot inte kan tåla är folk som låtsas att arbetsgivarens linje är deras egen i syfte att rida på sin gamla politiska trovärdighet