Studieförbundet Bilda fick stoppa utställningen "Det håliga landet" och göra avbön efter kritiken att en del inslag i utställningen gav antismetiska associationer. Men en avbön räcker inte. Bilda och andra kristna organisationer har i åratal drivit en antiisraelisk berättelse, skriver Siewert Öholm.
Det låter som att tala om en ”fyrkantig cirkel” när man säger ”kristen nyantisemitism”. Det borde vara lika omöjligt, lika fjärran från sanning och vetenskaplighet som den fyrkantiga cirkeln, att det kan vara möjligt med en kristen nyantisemitism. Gammal kristen antisemitism känner vi till både från Påvarna och Luther. Men kristen nyantisemitism 2012? Och i Sverige?
Dessvärre finns den. Dessvärre har den också fått ett ansikte och en organisation som finansierar den. Ansiktet är utställningen 16 mars – 3 april i Svenska Missionskyrkans paradkyrka, Immanuelskyrkan i Stockholm- Utställningen gavs namnet: ”Det håliga landet”, och marknadsfördes först med en affisch där Israel är symboliserat med en Israelkarta föreställande en hålig ostbit där råttorna mumsar i sig bitarna. Gammalt klassisk antisemitiskt bildspråk om judar som djur!
Organisationen och finansiären bakom detta märkliga och politiska projekt är Bilda. Studieförbundet Bilda är det gamla ”frikyrkliga studieförbundet”, men numera ett studieförbund med förlorad heder.
Det har nu gått över en månad sedan Bilda i något slags räddningsförsök stoppade hela utställningen den 3 april. Dessförinnan hade man dragit in råttaffischen och bett om ursäkt för de antisemitiska associationer den kunde leda till. Det följde då en pliktskyldig debatt några dagar, ett avhopp från Bilda styrelse, men i övrigt inget som inte var förväntade positioner. Israel kan kritiseras med alla metoder, lögn, känslosamma skrönor eller ren antisemitism. Malmökommunalrådet Ilmar Reepalus metoder och antisemitiska uttalanden tycks bilda skola även långt in i kristna led. Det var hela den här utställningen ett klart bevis för.
Jag såg själv den ganska taffliga utställningen. Ett par käcka och, via Bildas Israelresor, nyfrästa antiisraeler, men med viss begåvning i sina pennor hade sammanställt några skärmar i ett ödsligt förrum i Immanuelskyrkan. I Stockholm. Konstnärerna är pastorer och heter Stefan Sjöblom och Larz Lindqvist. Kanske hade de Wilksdrömmar med sina provokationer?
Förutom jag själv fanns inga andra i utställningsrummet än möjligen råttorna. I Kyrksalen övade en inspirerad kör och vid något fikabord satt ett par tre själar djupt upptagna av sina egna samtal. Är det så mycket mer att orda om då? Utställningen är borta och Bilda fick göra avbön.
Jo, det finns en hel del till att orda om. Antisemitiska bilder och arrangemang kommer inte till av en slump, i ett rikstäckand, stort och statsbidragsberoende kristet studieförbunds planering. Kom inte nu och säg, att ”vi inte förstod”. Bildas ledning har i flera år drivit en antiisraelisk berättelse om utvecklingen i den demokratiska staten Israel. I samarbete med den helt bidragsberoende kristna hjälporganisationen Diakonia, men också via sitt eget studiecenter i Jerusalem, har Bilda mer eller mindre indoktrinerat fram ensidig kritik av staten Israel och dess politik Kritik och öppenhet är viktig, men Bildas kritik och analys har för länge sedan har lämnat proportion och sanning och bidrar därför till vad jag vill kalla nyantisemitism med kristna förtecken.
Till sanningen skulle bland annat kunna höra att se Bilda någon gång ta hänsyn till den unga staten Israel som under 64 år levt under hot eller i krigstillstånd med sina grannar. Det är grannar som vill driva judarna i havet. Det är grannar som gör varje arabland i Mellanöstern ”judenrein”. Själva har israelerna tvingats försvara sig mot hårdföra islamister även på Västbanken genom en barriär, ”Muren”, som förhindrat terrorattentat i det egentliga Israel och Jerusalem. Södra Israel blir dagligen beskjutet av missiler från Gaza. Det Gaza man överlämnade till palestinierna för flera år sedan, men som blev en hårdför islamistisk diktatur utan mänskliga rättigheter . I norr skjuter Hisbollah sina granater. Israel däremot förser dagligen Gaza med förnödenheter, medicin och sjukvård. Svårt sjuka tas över gränsen till Jerusalem. Det ingår inte i Bildas och Diakonias berättelse. Det ingick inte heller i den famösa utställningens berättelse. Där skildrades judar så som de alltid gjorts av antisemiter, som skumma, giriga, skruvlockade och skrämmande skurkar. Solkiga dollarsedlar i judarnas fickor hade bara bytts ut mot hotfulla gevär.
Bilda kan inte bara skylla ifrån sig. Det är klart att man själva odlat fram denna nyantisemitism. Det är klart att någon eller några måste ta ett ansvar. Ett kristet ansvar till och med. Det är klart att även Immanuelsförsamlingens ledning måste dela det ansvaret. Ni har alla medverkat till vad som i praktiken är en ”kristen nyantisemitism”. Det är ni som borde haft ansvar som inte tagit det. Det är ni som med resor och så kallade följeslagare ensidigt indoktrinerar och döljer sanning för nya skaror som förväntat sig bredd och mångsidighet av ett proffsigt studieförbund.
Kom inte med gamla klyschor om bosättningar och vägspärrar. Ni vet, och alla som vill fred vet, att vägspärrar försvinner med fred och bosättningar och gränser förhandlas före en fred. Men ni ser inget ansvar i fredsprocessen hos palestinier och araber. Ni skuldbelägger judar så som man gjort i alla tider. Sorgen är att ni gör det ”i Jesu namn”, han som sa att Han var Sanningen.
Eftersom det inte räcker med en ursäkt för Bilda, måste förbundet visa att man helt orienterar om sin verksamhet kring Israel och de palestinska områdena. Det kan inte ske på annat sätt än att enskilda ansvariga personer måste bytas ut. Det blir den stora uppgiften för Bildas huvudmän och dess styrelse och valberedning. Bilda är i flera andra sammanhang en mycket uppskattad verksamhetspartner. Det vore synd om man skulle sänka sig själv.
Siewert Öholm, journalist
Välkomna att kommentera! /Churchmill
Skrivet av Churchmill den 09 maj, 2012 kl. 19:03 #
Intressant. Låter oroväckande om detta verkligen är en medveten strategi från förbundets sida!
Skrivet av Stefan den 09 maj, 2012 kl. 22:50 #
Sakligt och tyvärr sant.
Skrivet av KR den 09 maj, 2012 kl. 22:50 #
"Israel däremot förser dagligen Gaza med förnödenheter, medicin och sjukvård. Svårt sjuka tas över gränsen till Jerusalem."
Vad fint att staten Israel tar hand om palestinierna på bästa sätt. Nej verkligheten är en annan. Fråga palestinier som fått sina hus demolerade, sina ägodelar bestulna och sina barn dödade.
Du kallar Israel en demokrati. Jag skulle vilja kalla det en svag demokrati som styrs av militära hökar. Sådana som inte förstår annat än våld, antingen de heter Sharon eller Netanyahu.
Israels största fiende är inte kristna antisemiter. Det är alla som vägrar förstå orsaken till konflikten, antingen de heter Siewert Öholm eller är ultraortodoxa bosättare på Västbanken. Tillsammans hjälper ni till att föra Israel mot undergången.
De stora förlorarna är de drygt 20% av Israels befolkning som vill ha bort hökarna från makten och nå en fredlig lösning med Palestinierna. De som inte röstar på högerextremistiska partier och vägrar att leva med apartheid. Som inte vill flytta in i hus byggda på ruinerna av palestinska hem.
Skrivet av Jerry den 10 maj, 2012 kl. 20:26 #
Bra Jerry att du tar bladet från munnen! Israel är en demokrati och en stark sådan. Stark pressfrihet och yttrandefrihet. Den fantasi om israeliska politiker du beskriver finns inte. Jag bor här. Den israeliska vänstern är körd i botten av inre stridigheter och av att palestinierna utlyste en intifada istället för att välja fred. Vilken väljarkår som helst skulle straffa sitt parti om man inte håller det man lovar. Vänstern lovade fred. Vad fick man? De stora förlorarna är de som inte inser att palestinierna måste ta tag i sina egna problem, med judehat och terrorism innan man kan nå en fredlig lösning. Israels största fiender är de som inte kan se orsak och verkan. Orsaken är palestinsk terrorism, att aldrig acceptera en judisk stat och kristen och arabisk anti-semitism. Verkan är mer hat, fler självmordsbombare (eller försök) och fler raketer. Jag glädjer mig över att barriären finns så jag slipper vara livrädd när jag åker buss eller sitter på ett cafe.
Skrivet av Martin den 14 maj, 2012 kl. 17:03 #
Jag har också bott i Israel en kortare period. Tillräckligt länge för att känna av de stämningar som finns. Tyvärr mötte jag inte många araber. Däremot fick jag ta del av hårresande fördomar mot dem. Att de är kallblodiga mördare, stjäl osv. Sådant som i Sverige skulle kallas svenne-rasism eller kanske köksbordsrasism. Skillnaden är att i Israel är rasismen legitim och ingen ifrågasätter den.
Blir så när folk lever separerade av murar. Fördomar och hat mot den andra gruppen växer. Säkert finns liknande fördomar om judar bland palestinierna.
Apartheid är skit helt enkelt. Nej Israel är ingen stark demokrati. Invånarna är utsatta för intensiv propaganda. De är fast i en ond cirkel av självömkan och rädsla. Är ju så synd om judarna som sattes i koncentrationsläger och som omvärlden hatar.
Bara det att kriget är över för länge sedan och världen hatar inte judar. Däremot hatar den länder som bryter mot mänskliga rättigheter. Vilket Israel gör ofta.
Man har länge förlitat sig på sin militära överlägsenhet men det är en dum strategi som inte håller i längden. USA:s ekonomi förblöder. Utan stöd från USA rostar den israeliska militärmaskinen sönder. Vi får väl se hur länge amerikanska väljare tolererar att deras skattepengar går till israeliska vapen samtidigt som de själva knappt har råd med sjukvård.
Skrivet av Jerry den 21 maj, 2012 kl. 22:15 #