Grågrågrågrågrågrå... Det blir liksom inte ljust. Och så blir man trött och grinig och vill bara dra täcket över huvudet och sova, sova, sova.
November känns ofta som en ganska onödig månad. En transportsträcka fram till jul. Ett förlåt till alla er som fyller i November. Men så tycker jag faktiskt.
Det finns ljuspunkter dock. Som vänner. Och ljus. Massor med ljus. Och ljusstakar.
Min nya älskling är från Indiska (såklart) och är egentligen en adventsljusstake. Men jag har en stark känsla av att den kommer bli ett permament inslag i mitt hem. Testkörde den i lördags kväll medan jag satt i soffan och åt satsumas och chattade lite.
Och den fick fem adventsstjärnor av fem. Det fick chatten också. Och vännen som erbjöd gräddfil och ett öra. Synd bara att feberfrossan vann över gräddfilssuget.
