Gå i cirklar
15 april kl. 10:03

Fick ett sms från en vän igårkväll som berättade om sin bokcirkel. Lät mer som en ätcirkel tycker jag. På ett positivt sätt alltså.

Nästan alla jag känner är med - eller har varit med - i en bokcirkel. Jag har blivit tillfrågad vid ett par tillfällen, men jag har tackat nej. Har ett slags inbyggt trots till att "tvingas" läsa en bok någon annan valt ut och sedan tycka något konstruktivt. Tror det är en kvarleva från skolan, och jag vet att det är en ungefär lika mogen känsla nu som det var då.

Just nu beror det nog mer på att jag inte kan koncentrera mig nog för att läsa en hel bok, knappt en hel sida. Har tragglat med Dan Brown's "The Lost Symbol" sedan julafton. Men det är kört. Tror jag får återgå till Max och Totteböckerna. Där skulle jag nog kunna klara att läsa en hel bok.

 

 

Annars har jag funderat på om man inte skulle starta en renodlad ätcirkel. Eller pratcirkel med mat. Skippa det onödiga bokpratet och koncentrera sig på det man egentligen vill - äta och umgås. För jag antar att det är därför man faktiskt har dessa cirklar - förutom ett genuint literaturintresse då förstås. Som jag uppenbarligen saknar.

För, de fyller ju en social funktion som garanterar att man i alla fall träffar sina vänner en gång i månaden. Så, som koncept är jag helt med på tåget - det är bara själva läsningen det faller på.

Jag tänkte komma med ett förslag som passar mig bättre än bokcirkel. En musikcirkel. Man får turas om att rekommendera en skiva som man tycker om/betyder mycket för en. De andra lyssnar och så träffas man och analyserar allt från musikens uppbyggnad till texterna till albumdesignen. Allt medan man stoppar i sig en massa god mat förstås.

Nån som hakar på?

 

 
Trackback URL: http://blogg.passagen.se/cosmoscat/entry/g%C3%A5_i_cirklar
Kommentarer:

Jaaaaa. Annars kan man ju ha en bokcirkel där alla läser olika böcker och sen kort återger sin boks handling för de andra och så kan man på så sätt få roliga boktips och en anledning att se då och då...och äta förstås.

Skrivet av Bruun den 15 april, 2010 kl. 11:01 #

Jag läste klart Ken Follets "En värld utan slut" härom dagen och det känns som en sorg, för den var så jädra bra så jag ville inte att den skulle ta slut

Skrivet av bruuun den 16 april, 2010 kl. 10:55 #

Jag har bara kommit så långt att han har gjort klart dörren och fått reda på att hon är med barn. Men så längt var den görbra. Bara 1000 sidor kvar :)

Skrivet av Jag den 19 april, 2010 kl. 08:22 #

Skriv en kommentar:

Namn:
E-post:
URL:

Din kommentar:

HTML Syntax: INTE tillåten