För ett år sedan, fast igår, flyttade jag. Igårkväll för ett år sedan var jag mycket känslosam, utmattad och ganska...grinig för att hålla mig till sanningen.

Idag för ett år sedan var jag någorlunda utsövd, omgiven av flyttkartonger. Skulle egentligen åka tillbaks till gamla lyan och börja flyttstäda. Men gav mig själv en dag "ledigt" och istället gjorde jag det viktigaste i inboningsprocessen. Jag satte ihop stereon.
Fick ju använda mig av internet för att lyckas koppla ihop alla sladdar. Men sedan flödade musiken.

Ah, den ljuva musiken. Så helande, uppiggande, tröstande. Kort sagt - har man musik är man aldrig ensam.

Igår, i år, fick jag en dos musik. Och faktiskt gåshud. Och det händer mig inte musikaliskt så ofta. Hände litegrann under Rufus Wainwright-konserten tidigare i år.

Och när jag såg Justin Currie första gången i Glasgow upptäckte jag efter halva konserten att jag var blöt i ansiktet. Jag grät, av ren och skär lycka och rörelse.
Då vet man att det är bra!

Det som fick mig att rysa - av välbehag - igår var Europe. Jepp, det trodde jag väl aldrig.

Nog för att jag tyckte att de var rent fantastiskt bra när det begav sig, men jag har inte lyssnat på dem på sådär 20 år och tyckte det var märkligt att se en massa uppspelta fans i publiken som knappast ens kan ha varit påtänkta när jag andlöst satte nålen till vinylen för att lyssna på "Rock the Night"-ep'n första gången.

Och kanske gjorde jag inte konsertupplevelsen för de stackare som stod omring mig till det ultimata genom att hosta sönder de flesta låtarna. Försökte hålla mig när C filmade "The Final Coundown".

Hur som haver, rysningen kanske inte heller helt kan tillskrivas Europe, även om de höll gammal god stil. Minsupoäng dock för avsaknad av "Open Your Heart" och "Dreamer".

Nej, det var när de i en liten hyllning till Bob Marleys publikrekord vävde in "No Woman No Cry" i en av sina egna låtar (minns tyvärr inte vilken) och hela publiken sjöng med.
Då ställde sig alla hårstråna på min kropp i givakt och ropade ett glatt "Jah, man!"

Sista konserten för säsongen, och mitt första besök på Grönan för i år. C visade kurage och åkte Insane. Hon rös nog också. Men inte av samma anledning som jag.

Undrar vad jag gör om ett år? Och undrar om den här jämrans förkylningen gått över tills dess!!