Låg ett brev på hallgolvet när jag kom hem. Ett brev från SöS. Södersjukhuset.
Jag stod där och sneglade på det medan jag låste dörren och tog av mig skorna. Men det sa inget, bara låg där.
Jag bar in matkassen i köket. Plockade i kylen, tog tid på mig. Inte ett knyst från hallen.
Kläder byttes och håret sattes upp med band. Ansiktet tvättades och händerna. Och den envisa tånageln fick en omgång.
Snegling mot hallen. Jodå, brevet låg kvar. Men det verkade som om jag måste öppna och läsa för att få reda på vad SöS vill.
Fast, det vet jag ju redan. Var bara inte beredd på att jag skulle bli så nervös.
Sprätt, sprätt och brevet lurades ut ur kuvertet. Bara ett tunt papper. Vikt en gång. Eller falsat som vi säger.
Bekräftelse, började brevet. Sedan hoppade ordet operation från sidan och jag fick jaga reda på det, trycka tillbaks det i sitt sammanhang och läsa en gång till.
En bekräftelse på att remissen är mottagen och att jag är uppsatt på väntelista till operation.
Ok, bra. Det var ju det jag väntade på. Hysteroskopin.
Men, ordet operation... det får mig att vilja ljuga och säga att allt är bra. Att jag nog inte behöver kollas. Det är normalt att blöda varje dag utan piller. Ibland med. Min förra gynekolog sa ju det.
Nähä, djupt andetag och så väntar jag på nästa brev. Den Skriftliga Kallelsen.
Hu!
****************************************
Har just hört om attentaten i Norge och fick plötsligt perspektiv på livet.
Jag finner inga ord.
Du. Det kommer att gå bra. Och vill du ha en hand att hålla på väg dit så finns det ett par såna att välja på.
Skrivet av Nora den 22 juli, 2011 kl. 22:12 #
Annars kan du sätta dig på en sån där toalett som spolas med hjälp av vacuum. Du sätter dig så att det sluter tätt mot ringen och sen spolar du. Då sugs allt ut. Men då sugs förstås även tarmarna ut och så gör det nog väldigt ont.
Skrivet av sjukhuskuratorn den 23 juli, 2011 kl. 20:16 #