

03 nov kl 10:06, 2009

Jag föll som en pannkaka på sängen efter 4st pass igår
.
Idag blir vila (i allafall fysiskt), har under morgonen redan hunnit med att "släppa en tår". Kikade runt på passagen och hittade ett inlägg som handlade om en tjej som fick låta sin hund somna in efter 17 år.
Innan man hade hund själv kunde jag inte förstå hur människor pratade om sina hundar som om det vore människor.Vi hade en bekant som var helt förstörd efter att hennes hund hade dött, hon var jätte deprimerad i minst ett år,varför? det var ju "bara" en hund tänkte jag.
Mååånga år efter så kom lilla Benji in i mitt liv. Jag ääälskar min lilla lurvas och kan inte/vill inte föreställa mig hur det kommer att vara den dagen han inte längre finns med oss.
Han är en familjemedlem och mattes ögonsten.
Här kan ni läsa hennes inlägg om lilla Rocky
Tack så jättemycket för ditt inlägg och tröstkramen. Mitt i det tråkiga så känns det faktiskt skönt och glädjande att se att Rocky uppmärksammas lite extra nu när han vandrat vidare. Det betyder mycket för mig! Krama om din Benji från oss.
TACK!
Kram Marianne
Skrivet av Marianne den 05 november, 2009 kl. 11:53 #