

24 mar kl 16:01, 2008
De olika kategorierna av
Tawheed
Bokstavligen betyder tawheed "att förena" (göra någonting ett) eller "att bekräfta någots enhet", och det kommer från det arabiska ordet (wahhada) som ensamt betyder att förena, ena eller befästa. Men när termen Tawheed används och refererar till Allah (t.ex. Tawheedullah), betyder det att förverkliga och upprätthålla Allahs enhet i alla människors handlingar som direkt eller indirekt relaterar med Honom. Det är tron att Allah är En, utan partner i Hans herravälde eller i hans handlingar (Rubiibeeyah), En utan likhet i hans väsen och attribut (asmaa wa Sifaat), och En utan rival i hans gudomlighet och i dyrkan (Ulooheeyah/Ebaadad). Dessa tre aspekt formar grunden för dom tre kategorier som vetenskapen om Tawheed traditionellt har delats in i.
Dom tre lappar över varandra och är oskiljbara till den kategori att den som tar bort någon av dom har misslyckats att fullfölja förutsättningarna för Tawheed. Att utesluta någon av ovan nämnda aspekter av Tawheed refereras till som "Shirk" (att dela); att associera partners med Allah, som, i islamiska termer, är detsamma som avgudadyrkan. Nödvändigheten att närma sig principen av Tawheed på ett analytiskt sätt uppstod när Islam spreds till Egypten, Persien, Indien osv och absorberade kulturerna i dessa områden. Det är bara naturligt att förvänta sig att när folk från dessa länder steg in i Islams fålla, så skulle dom bära med sig rester av deras tidigare tro. När några av dessa konvertiter började att uttrycka sina åsikter i skrift och i diskussioner med deras olika filosofiska koncept om Gud, uppstod förvirring och i denna förvirring blev den enkla förenade tron på Islam hotad.
(att upprätthålla enhet i Allahs herravälde)