Passagen Quiz - Vilken är filmen?
28 september
kl. 09:28
Nu har vi lanserat en ny tjänst på Passagen. Än så länge har den bara grundfunktioner men snart kommer äver turneringar m.m. En beroende framkallande tjänst.
Snart är det giftasdags!

Oj vad det var länge sedan jag skrev här. Det har hänt mycket och varit jäkligt mycket att stå i. Idag är det onsdag. På lördag går jag och M mot altaret och blir man och fru. Herr och Fru Feldt.
Under de 1,5 åren sedan vi förlovade oss har den 14:e juli känts väldigt långt bort. Nu är det 3 dagar dit.
Det som har hänt sedan jag skrev här senast är att jag har fått mig en svensexa. Den var nu i helgen efter att jag fått två stycken fejkade "sexor". Den ena var i mitten av juni när jag fick ett sms om att infinna mig vid Pressbyrån vid handelshögskolan, klockan 17.00, en fredag eftermiddag. När jag väl kom dit så fick jag ett andra sms om att gå in till Pressbyrån och säga: "Hej, jag heter Daniel, har du någon information till mig?".
Det jag fick från Pressbyrån var ett kuvert och en chokladkaka. Min nästa uppgift var att gå ut och ställa mig mitt i bassängen vid Observatorielunden/Sveavägen. Väl där skulle jag visa tummen upp. Därefter fick jag ett sms om att läsa brevet som låg i kuvertet. Med skor, strumpor, mobil och väska i handen gjorde jag mitt bästa för att få upp kuvertet och läsa brevet, utan att själv tappa något eller halka i bassängen.
I brevet stod det: "Du ska inte vara så frågvis Daniel. Ät chokladen och åk till lägenheten.". Jag åkte på en nit, allt för jag försökt dra ur mina nära och kära om vad som skulle hända mig. Inget mer hände den fredagen.
I fredags blev jag kidnappad utanför jobbet. Fick en luva över huvudet och fick åka bill i ca 50 minuter. Hade ingen aning om vart jag var. Bilen stannade och jag blev utledd. Jag fick något i handen och blev tillsagd att räkna till hundra, sedan fick jag ta av mig huvan. Efter att sakta räknat till hundra drog jag av mig huvan, jag befann mig utanför min port. Inget mera hände den fredagen.
Morgonen efter vaknade jag av att det var en massa röster i vår lägenhet. Maria hade smygit ut nyklarna till vår lägenhet till min bror under fredagen och kl. 07.00 på lördagsmorgonen smög Niklas, David, Kristofer, Johan, Stefan, Stefan och Thomas in i vår lägenhet. Jag vaknade som sagt av röster och doften av stekt bacon. Jag blev bjuden på en riktig brakfrukost. Efter det bar det av till Barkaby där vi hade golftävling på Kista Driving Range. Jag vann så klart.
Min mallighet efter vinsten varade inte länge. 30 sekunder från Kista Driving Range ligger Barkaby flygfält och jag skulle upp i ett akrobatflygplan. Efter 20 minuters luftfärd med rollar, loopings m.m. landade vi igen och efter att fått av mig spännen och fallskärm gick jag ned på knä och kräktes. Men det var en helt fantastiskt känsla att få flyga så där. Film på detta kommer snart.
Efter flygturen (och kräkturen) blev det en pastasallad till lunch, lite öl och avfärd till Eriksdalbadet. Där fick vi alla i gänget lektioner i simhopp. Lektioner i bakåt och framåtvolter och hopp från 1:an, 3:an, 5:an, 7:an och 10:an i en timme. Fantastiskt kul!
Hela simhoppslektionen gjorde förövrigt i en tantbaddräkt från min sida. Det funkade bra, men blev desto obekvämare när vi gav oss ut i äventyrbadet. Tonårstjejer och småbarn har inte så stor koll på det där med svensexor och det blev en hel del blickar.
Efter badet blev det en hel del öl och en åktur hem till Johan. Johan hade riggat en hemmastudio och jag fick "sjunga" in Paul Youngs Love Is In the Air och Whitney Houstons version av I Will Always Love You. Helt förskräckligt jävla skitdåligt. Men. Ibland får man bjuda på sig.
När vi väl var färdiga med sången så bar det av till föräldrahemmet, mamma och pappa var ute med båten. Vi grillade, drack en himlans massa öl, åt och drack mera öl. Kvällen avslutades på Debaser Medis.
En helt fantastiskt svensexa, planerade av helt fantastiska vänner.
Nästa gång jag skriver här, är jag en gift man. Fan vad härligt!
11 juli
kl. 22:49

Oj vad det var länge sedan jag skrev här. Det har hänt mycket och varit jäkligt mycket att stå i. Idag är det onsdag. På lördag går jag och M mot altaret och blir man och fru. Herr och Fru Feldt.
Under de 1,5 åren sedan vi förlovade oss har den 14:e juli känts väldigt långt bort. Nu är det 3 dagar dit.
Det som har hänt sedan jag skrev här senast är att jag har fått mig en svensexa. Den var nu i helgen efter att jag fått två stycken fejkade "sexor". Den ena var i mitten av juni när jag fick ett sms om att infinna mig vid Pressbyrån vid handelshögskolan, klockan 17.00, en fredag eftermiddag. När jag väl kom dit så fick jag ett andra sms om att gå in till Pressbyrån och säga: "Hej, jag heter Daniel, har du någon information till mig?".
Det jag fick från Pressbyrån var ett kuvert och en chokladkaka. Min nästa uppgift var att gå ut och ställa mig mitt i bassängen vid Observatorielunden/Sveavägen. Väl där skulle jag visa tummen upp. Därefter fick jag ett sms om att läsa brevet som låg i kuvertet. Med skor, strumpor, mobil och väska i handen gjorde jag mitt bästa för att få upp kuvertet och läsa brevet, utan att själv tappa något eller halka i bassängen.
I brevet stod det: "Du ska inte vara så frågvis Daniel. Ät chokladen och åk till lägenheten.". Jag åkte på en nit, allt för jag försökt dra ur mina nära och kära om vad som skulle hända mig. Inget mer hände den fredagen.
I fredags blev jag kidnappad utanför jobbet. Fick en luva över huvudet och fick åka bill i ca 50 minuter. Hade ingen aning om vart jag var. Bilen stannade och jag blev utledd. Jag fick något i handen och blev tillsagd att räkna till hundra, sedan fick jag ta av mig huvan. Efter att sakta räknat till hundra drog jag av mig huvan, jag befann mig utanför min port. Inget mera hände den fredagen.
Morgonen efter vaknade jag av att det var en massa röster i vår lägenhet. Maria hade smygit ut nyklarna till vår lägenhet till min bror under fredagen och kl. 07.00 på lördagsmorgonen smög Niklas, David, Kristofer, Johan, Stefan, Stefan och Thomas in i vår lägenhet. Jag vaknade som sagt av röster och doften av stekt bacon. Jag blev bjuden på en riktig brakfrukost. Efter det bar det av till Barkaby där vi hade golftävling på Kista Driving Range. Jag vann så klart.
Min mallighet efter vinsten varade inte länge. 30 sekunder från Kista Driving Range ligger Barkaby flygfält och jag skulle upp i ett akrobatflygplan. Efter 20 minuters luftfärd med rollar, loopings m.m. landade vi igen och efter att fått av mig spännen och fallskärm gick jag ned på knä och kräktes. Men det var en helt fantastiskt känsla att få flyga så där. Film på detta kommer snart.
Efter flygturen (och kräkturen) blev det en pastasallad till lunch, lite öl och avfärd till Eriksdalbadet. Där fick vi alla i gänget lektioner i simhopp. Lektioner i bakåt och framåtvolter och hopp från 1:an, 3:an, 5:an, 7:an och 10:an i en timme. Fantastiskt kul!
Hela simhoppslektionen gjorde förövrigt i en tantbaddräkt från min sida. Det funkade bra, men blev desto obekvämare när vi gav oss ut i äventyrbadet. Tonårstjejer och småbarn har inte så stor koll på det där med svensexor och det blev en hel del blickar.
Efter badet blev det en hel del öl och en åktur hem till Johan. Johan hade riggat en hemmastudio och jag fick "sjunga" in Paul Youngs Love Is In the Air och Whitney Houstons version av I Will Always Love You. Helt förskräckligt jävla skitdåligt. Men. Ibland får man bjuda på sig.
När vi väl var färdiga med sången så bar det av till föräldrahemmet, mamma och pappa var ute med båten. Vi grillade, drack en himlans massa öl, åt och drack mera öl. Kvällen avslutades på Debaser Medis.
En helt fantastiskt svensexa, planerade av helt fantastiska vänner.
Nästa gång jag skriver här, är jag en gift man. Fan vad härligt!
Marathonmannen

Min bestman i det stundande bröllopet i sommar kämpar sig genom maran.
Jag har instiftat en ny kategori här på bloggen. Kategorin "imponerande". I och med detta inlägg så finns det bara ett inlägg i den kategorin och det dröjer nog tills det fylls med fler inlägg. För detta är verkligen imponerande, och det dröjer tills detta överträffas:
I lördags begav sig jag och Maria in mot söder för att titta på Stockholms Marathon. Det var 30 grader varmt i skuggan och vinden stod helt still. Jag och Maria slog oss ned i slutet på Söder Mälarstrand (i skuggan) och Kristoffer gjorde oss sällskap. Vi skulle heja på min gode vän Stefan och hans flickvän Anna-Maria som skulle springa alla de 42.195 metrarna. Imponerande!
Vi klappade händer och tjoade men kunde inte se Stefan. Det var svårt i vimlet, klungan var inte särskilt splittrade efter "bara" 11 km och i desperation så började Maria hejja på Stefan utan att hon såg honom. Skulle han passera så skulle han i alla fall bli påhejjad var Marias tanke. När Maria väl börjat hejja så dök Stefan plötsligt upp och vi tjoade, klappade och hejjade fram honom. Han såg oförskämt fräsch ut och ropade "Bara 3 kvar!". 3 mil alltså. Strax efter det så passerade även Anna-Maria och det var riktigt nära att vi missade henne i klungan.
Båda lyckades ta sig i mål. Stefan på 3 timmar och 22 minuter och Anna-Maria på 4 timmar och 4 minuter. Fantastiskt imponerande! Stefan placerade sig på plats 500 i herrarnas klass och Anna-Maria på plats 349:e plats i damklassen. Värt att notera är att Stefan klådde astronauten Fuglesang med nästan en halvtimme och Anna-Maria hans dotter (tar jag förgivet, för det efternamnet är väl inte så vanligt?) med en halvminut.
Mellan varven, medan Stefan och Anna-Maria slet i Marathonet, gick vi över till långholmen för att bevittna Skrattstock. Vi fick bland annat se Magnus Betnér, David Batra, Tobias Persson, Özz och ett antal andra komiker. Jättekul, även om många inte riktigt höll måttet.
Alla resultat på de som sprang kan du kolla upp på Stockholmmarathon.se och bilder på många av dem kan du hitta på Photomotion.se.
11 juni
kl. 14:42

Min bestman i det stundande bröllopet i sommar kämpar sig genom maran.
Jag har instiftat en ny kategori här på bloggen. Kategorin "imponerande". I och med detta inlägg så finns det bara ett inlägg i den kategorin och det dröjer nog tills det fylls med fler inlägg. För detta är verkligen imponerande, och det dröjer tills detta överträffas:
I lördags begav sig jag och Maria in mot söder för att titta på Stockholms Marathon. Det var 30 grader varmt i skuggan och vinden stod helt still. Jag och Maria slog oss ned i slutet på Söder Mälarstrand (i skuggan) och Kristoffer gjorde oss sällskap. Vi skulle heja på min gode vän Stefan och hans flickvän Anna-Maria som skulle springa alla de 42.195 metrarna. Imponerande!
Vi klappade händer och tjoade men kunde inte se Stefan. Det var svårt i vimlet, klungan var inte särskilt splittrade efter "bara" 11 km och i desperation så började Maria hejja på Stefan utan att hon såg honom. Skulle han passera så skulle han i alla fall bli påhejjad var Marias tanke. När Maria väl börjat hejja så dök Stefan plötsligt upp och vi tjoade, klappade och hejjade fram honom. Han såg oförskämt fräsch ut och ropade "Bara 3 kvar!". 3 mil alltså. Strax efter det så passerade även Anna-Maria och det var riktigt nära att vi missade henne i klungan.
Båda lyckades ta sig i mål. Stefan på 3 timmar och 22 minuter och Anna-Maria på 4 timmar och 4 minuter. Fantastiskt imponerande! Stefan placerade sig på plats 500 i herrarnas klass och Anna-Maria på plats 349:e plats i damklassen. Värt att notera är att Stefan klådde astronauten Fuglesang med nästan en halvtimme och Anna-Maria hans dotter (tar jag förgivet, för det efternamnet är väl inte så vanligt?) med en halvminut.
Mellan varven, medan Stefan och Anna-Maria slet i Marathonet, gick vi över till långholmen för att bevittna Skrattstock. Vi fick bland annat se Magnus Betnér, David Batra, Tobias Persson, Özz och ett antal andra komiker. Jättekul, även om många inte riktigt höll måttet.
Alla resultat på de som sprang kan du kolla upp på Stockholmmarathon.se och bilder på många av dem kan du hitta på Photomotion.se.
Världens yngsta gubbe

Visst har man fått höra att man är världens yngsta gubbe här på kontoret. Antagligen kommer det inte att sluta nu heller. Jag skrapade ihop 20,9 vuxenpoäng när jag, ärligt, svarade på alla frågor på Vuxenpoang.com. Detta gav mig en uppskattad ålder på 39,2 år och blev äldst bland de här på kontoret som gjorde testet.
Jag misstänker skarpt att de personer som är över 30 strecket här, och gjorde testet, inte svarade helt sanningsenligt.
Ärligt talat, det är PRAKTISKT med ett ICA-kort!
Målningen ovan är gjord av Leandro Bassano levde i Venedig mellan 1557 och 1622. Målningen heter Portrait of an old man.
9 maj
kl. 14:15

Visst har man fått höra att man är världens yngsta gubbe här på kontoret. Antagligen kommer det inte att sluta nu heller. Jag skrapade ihop 20,9 vuxenpoäng när jag, ärligt, svarade på alla frågor på Vuxenpoang.com. Detta gav mig en uppskattad ålder på 39,2 år och blev äldst bland de här på kontoret som gjorde testet.
Jag misstänker skarpt att de personer som är över 30 strecket här, och gjorde testet, inte svarade helt sanningsenligt.
Ärligt talat, det är PRAKTISKT med ett ICA-kort!
Målningen ovan är gjord av Leandro Bassano levde i Venedig mellan 1557 och 1622. Målningen heter Portrait of an old man.
Stockholm Training League - utkast nummer 1

En sak som jag är tacksam för är att jag kan extraknäcka lite på kvällarna. Just nu hjälper jag en hockeyklubb, Skå Ik, med att göra en logotyp och en hemsida till en kommande, årlig, träningsturnering som de ska starta. Ovan ser du min fjärde skiss på logotyp. Det var det utkastet som jag nu har skickat iväg till dem. Den spontana reaktionen från dem var verkligen positiv. Det känns bra det.
8 maj
kl. 09:56

En sak som jag är tacksam för är att jag kan extraknäcka lite på kvällarna. Just nu hjälper jag en hockeyklubb, Skå Ik, med att göra en logotyp och en hemsida till en kommande, årlig, träningsturnering som de ska starta. Ovan ser du min fjärde skiss på logotyp. Det var det utkastet som jag nu har skickat iväg till dem. Den spontana reaktionen från dem var verkligen positiv. Det känns bra det.
Mysigt värre på Rosendal

Söndagen spenderades ute i det härliga vädret. Vi tog "svarta faran" (Niklas bil) och åkte till ICA för att köpa proviant. Provianten behövde vi eftersom vi skulle till Rosendals Trädgård ute på Djurgården. Inte nog med att det är fantastiskt vackert ute vid Rosendal, det är även smockat med folk i kaféet och vid baren/restaurangen, dubbla köer. Proviant krävs alltså om du vill få i det något gott. I själva parken är det inte så mycket folk tack och lov.
Jag och M lade oss alltså i gräset, njöt av solen, kollade på alla små barn som tulltade omkring och studerade in oss på Sardinien (dit bröllopsresen går). En fantastisk mysig dag avrundades med grillning med grannarna Johanna och Martin.

Mmmm... Naturgodis!

Maria lutar sig mot mig och läser om Sardinien.
7 maj
kl. 10:19

Söndagen spenderades ute i det härliga vädret. Vi tog "svarta faran" (Niklas bil) och åkte till ICA för att köpa proviant. Provianten behövde vi eftersom vi skulle till Rosendals Trädgård ute på Djurgården. Inte nog med att det är fantastiskt vackert ute vid Rosendal, det är även smockat med folk i kaféet och vid baren/restaurangen, dubbla köer. Proviant krävs alltså om du vill få i det något gott. I själva parken är det inte så mycket folk tack och lov.
Jag och M lade oss alltså i gräset, njöt av solen, kollade på alla små barn som tulltade omkring och studerade in oss på Sardinien (dit bröllopsresen går). En fantastisk mysig dag avrundades med grillning med grannarna Johanna och Martin.

Mmmm... Naturgodis!

Maria lutar sig mot mig och läser om Sardinien.
Who Made Who, latte och podradio
Igårkväll träffade jag upp Ulf och Lillebror som är en del av Bloggywood. Vi körde avsnitt 4 av vår podradio för Bloggywood. Resultatet blev så där, det kändes verkligen mycket bättre efter det 3:e avsnittet. Fortfarande är det dock oförskämt kul att hålla på med vår podradio.
4 maj
kl. 12:59
Jag har en latte bredvid mig, iTunes spelar Who Made Who med AC/DC från min iPod och efter att jag fixat några halvtråkiga rutinprylar här på jobbet ska hugga tag i en designskiss på en ny spännande avdelning till Passagen. Efter det möter jag upp M inne i stan, handlar god mat inför kvällen och sedan somna i soffan till en film. Livet känns najs.Igårkväll träffade jag upp Ulf och Lillebror som är en del av Bloggywood. Vi körde avsnitt 4 av vår podradio för Bloggywood. Resultatet blev så där, det kändes verkligen mycket bättre efter det 3:e avsnittet. Fortfarande är det dock oförskämt kul att hålla på med vår podradio.
Teamaktivitet med jobbet - Aka The Death of The Rislampa

It's been a long time coming sjunger Bruce Springsteen i en av mina favoritlåtar. Här kommer äntligen lite bilder och video från en teamaktivitet som vi hade hemma hos mig i början av april. Det är alltså hela Passagen-redaktionen inklämd i mitt och Marias vardagsrum spelandes Wii. Med alkohol och tio personer svingades och hoppandes så var det egentligen ett under att inget värre hände än att Olle och Andreas mördade vår rislampa som hängde i taket. Andreas avslutade det Olle påbörjade och klöv hela lampan.
Aktiviteten började i alla fall med att vi åkte från jobbet och plockade upp mat från Palmyra Kebab. Det var upp till bevis för Palmyra eftersom Tule höjt stället till skyarna under en längre tid. Palmyra höll upp till allt Tule sagt och mer därtill. Fantastisk gott var det, något av den bästa kebaben hittills. Med både öl och kebab i magen så satte kvällen igång och visst gick det livat till, det är svårt att inte engagera sig när man spelar Nintendo Wii.
Fredrik och Fredrik började kvällen med en tennismatch
"Bondkatterna" Olle och Andreas boxas del 1.
"Bondkatterna" Olle och Andreas boxas del 2.
30 april
kl. 10:07

It's been a long time coming sjunger Bruce Springsteen i en av mina favoritlåtar. Här kommer äntligen lite bilder och video från en teamaktivitet som vi hade hemma hos mig i början av april. Det är alltså hela Passagen-redaktionen inklämd i mitt och Marias vardagsrum spelandes Wii. Med alkohol och tio personer svingades och hoppandes så var det egentligen ett under att inget värre hände än att Olle och Andreas mördade vår rislampa som hängde i taket. Andreas avslutade det Olle påbörjade och klöv hela lampan.
Aktiviteten började i alla fall med att vi åkte från jobbet och plockade upp mat från Palmyra Kebab. Det var upp till bevis för Palmyra eftersom Tule höjt stället till skyarna under en längre tid. Palmyra höll upp till allt Tule sagt och mer därtill. Fantastisk gott var det, något av den bästa kebaben hittills. Med både öl och kebab i magen så satte kvällen igång och visst gick det livat till, det är svårt att inte engagera sig när man spelar Nintendo Wii.
Fredrik och Fredrik började kvällen med en tennismatch
"Bondkatterna" Olle och Andreas boxas del 1.
"Bondkatterna" Olle och Andreas boxas del 2.
Garden State Some Poor Fuck's Favorite Movie

The Onion, enligt dem själv USAs bästa nyhetstjänst, skriver ganska kul och med glitmen i ögat om Garden State:
Via Kottke.org.
27 april
kl. 10:11

The Onion, enligt dem själv USAs bästa nyhetstjänst, skriver ganska kul och med glitmen i ögat om Garden State:
Despite the existence of cinema classics such as Citizen Kane, The Godfather, and Seven Samurai, the 2004 film Garden State starring Zach Braff and Natalie Portman is some poor fuck's favorite movie, according to a posting on imdb.com.
Via Kottke.org.
Halsont och sega förare
Så. Med det sagt så tänkte jag klaga lite:
1. Halsont. Jag har fått riktigt ont i halsen och det jag har lite "ont i kroppen". Ungefär som om en förkylning eller feber är på väg.
2. Imorse, efter att ha lämnat av Maria på jobbet, så satte jag kurs mot jobbet. Så klart hamnar jag efter en kvinna i en blå Polo, som 400 meter framför sig ser att det är rött ljus. Redan då tar hon bort foten från gaspedalen och börjar sega sig sakta sakta fram emot rödljuset. På en 50-väg så ligger hon i 20 km/h när det är tvåhundra meter kvar till rödljuset, som då hunnit bli grönt.
Kanske inte så mycket att klaga på. Men det störde mig imorse.
18 april
kl. 14:32
Dags att klagoblogga lite! Det sägs att klaga är bland det svenskaste man kan göra, och det märks tex när Passagen lanserar lite nya saker. Det är så jäkla trist när det gnabbas och klagas på något som egentligen inte är något alls.Så. Med det sagt så tänkte jag klaga lite:
1. Halsont. Jag har fått riktigt ont i halsen och det jag har lite "ont i kroppen". Ungefär som om en förkylning eller feber är på väg.
2. Imorse, efter att ha lämnat av Maria på jobbet, så satte jag kurs mot jobbet. Så klart hamnar jag efter en kvinna i en blå Polo, som 400 meter framför sig ser att det är rött ljus. Redan då tar hon bort foten från gaspedalen och börjar sega sig sakta sakta fram emot rödljuset. På en 50-väg så ligger hon i 20 km/h när det är tvåhundra meter kvar till rödljuset, som då hunnit bli grönt.
Kanske inte så mycket att klaga på. Men det störde mig imorse.








