US and A: Las Vegas och Grand Canyon
På annandagen satte vi oss i bilen och påbörjade vår färd mot Grand Canyon. Vid Seligman svängde vi av och tog en kort kort tur på den klassiska Route 66. Seligman var en sömning stad som levde på att Route 66. Eller rättare sagt, tidigare levde den på Route 66. Nu förökte Seligman överleva på Route 66. Vi passerade även Roadkill Cafe med sloganen "You kill, we grill!".
Efter 4-5 timmar i bilen kom vi äntligen fram till Grand Canyon. Det var långt kyligare än i Phoenix och en hel del moln. Men vi hade tur, för solen tittade fram då och då. Snön låg ganska glest där solen inte sken. Att försöka beskriva Grand Canyon är omöjligt. Jag trodde aldrig att det skulle vara så stort. Jag trodde aldrig att man skulle befinna sig så högt upp och titta ned på det på det sättet. Det var helt enkelt helt fantastiskt!
Efter väldigt mycket fotografering käkade vi en sen lunch på Bright Angel Lodge, precis på kanten av Grand Canyon. Vi checkade in på hotellet Yavapai Lodge och på kvällen käkade vi middag på The Arizona Room. Vi ställde klockarna på 06.00 för att hinna käka frukost innan vi skulle se soluppgången över Canyonen. Kylan var påtaglig och jag gjorde rätt i att köpa en mössa dagen innan. Tyvärr var det alldeles för molnigt för att vi skulle få njuta av en perfekt soluppgång. Vi fick istället lite rosa moln och inte så mycket mera. Det var ändå väldigt fridfullt att få stå där, precis vid kanten till ett stup, och få se hur Grand Canyon blev ljusare och ljusare.
Efter utcheckning från hotellet så styrde vi mot Las Vegas. På vägen mot Las Vegas passerade vi även Hoover Dam. Den var mindre än jag trodde.
Kontrasten mellan Grand Canyon och Las Vegas är ungerfär lika stor som storleken på Grand Canyon. Båda två går helt enkelt inte att beskriva. Det måste upplevas. Jag kan dock meddela att Las Vegas är precis som på film. Fast i 3D. :)
Vi bodde på Luxor, en stor svart pyramid i den södra delen av Strippen (Las Vegas Boulevard). Som grannar har Luxor Mandalay Bay och Excalibur. Tvärsemot ligger MGM Grand. Vi började med att checka in och ta oss upp på hotellrummet på eftermiddagen. Vi var ganska trötta efter bilresan. Vi vilade och duschade, och laddade mentalt för den upplevelsen vi var på väg att få. Vi begav oss ner i hotellet och vandrade runt bland alla enarmade banditer. Allt plingande ljud från slotmachinesen är nästan öronbedövande och lampor blinkar precis överallt. Nu kanske jag med den senaste meningen verkar få det som något negativt men inte alls. Det var fantastiskt!
20.30 på kvällen hade vi biljetter till något som verkligen är VEGAS. På Excalibur har det något som heter Tournament of Kings. Det är ett medeltida riddarspel medan man sitter och äter. Alla som har sett Cable Guy med Jim Carrey känner igen sig. Publiken satt runt en rink som var något mindra på bredden än en hockeyrink. Vi blev serverad mat som åts med händerna och jag fick för första gången på denna resa tag på en Guinness. Framför spelades under måltiden fram ett skådespel om Kung Arthur som skulle anordna en tornering för alla länders kungar. Publiken delades in i 6-7 delar och alla skulle heja på sin kung. Vi blev tilldelade den ryska kungen som visade sig vara den osportsligaste av alla. Allting gjordes med glimten i ögat och hade vi varit någon annanstans än i Las Vegas så hade det varit oerhört töntigt och olidligt. Nu var det en fröjd och väldigt roligt.
Efter kvällsmåltid och skådespel gick Erik och Kethy upp på rummet och vi "ungdomar" stannade kvar på casinot. Här skulle spelas! Jag hade redan innan vi kommit fram till Vegas ställt in siktet på roulette-borden. Minsta "bet" var 10 dollar och jag lade fram 40 dollar. Fick mina marker och gick ett tag sedan därifrån med 75 dollar. Mycket nöjd med mig själv avslutade vi kvällen i baren med lite öl och vin.
Dagen efter startades med en frukostbuffé där jag tog juice, kaffe, french toast, waffles, bacon, äggröra och egg benedict. "Efterrätten" blev en tallrik med melon och apelsiner. En stadig frukost. Dagens plan var att jag och Erik skulle åka till Shelby-muséet. På vägen dit släppte vi av tjejerna vid hotellet/shopping mallet/casinot The Venetian. Efter en bilfärd mot Las Vegas Motor Speedway visade det sig att muséet var stängt under mellandagarna. En besvikelse, men vi gjorde en liten upptäcktsfärd på Las Vegas Motor Speedway där det bland annat körs Nascar. Mot min förvåning så kunde man ta bilen in i mitten av den ovala racing-banan. Om man fick det eller inte var en annan sak. Det var dock läckert att stå där i mitten och kolla på den hårt lutande körbanan som man många gånger har kört på i tv-spelens virtuella värld.
På eftermiddagen gick jag, Maria och Jenny på bio och såg en IMAX-rulle. Jag uppfattade det innan att det skulle vara som Cosmonova i sthlm ungefär. Det var dock inte samma omslutande skärm utan enbart en gigantisk bioskärm. Det häfta här var de 3D-glasögon man fick och sättet som filmen projicerades. 3D-känslan var ibland helt underbar och man trodde att man kunde ta på sakerna som visades. Filmen som visades var Deep Sea 3D om en massa djuphavsfiskar, koraller och mycket mera. Filmen hade Johnny Depp och Kate Winslet som berättarröster och hela upplevelsen var underbart rolig.
Kvällningen i Las Vegas spenderade jag och Maria på egen hand. Strippen ska ju ses på kvällen när alla ljus tänds. Det var verkligen så otroligt som man kunde tänka sig. Mycket människor som vandrar på gatorna, många med öl och drinkglas i handen. Något som verkar vara tillåtet här. Man får röka och dricka precis var man är, de är dock väldigt hårda på åldern. Tur att passet var med för det fick man visa varje gång man spelade eller köpte öl. Vi vandrade hela strippen upp mot Venetian, efter det hotellet så det inte så mycket att se. Med värkande fötter så käkade vi på en alldeles utmärkt "fransk" restaurang som ligger i samband med hotellet Paris. Efter en fin-fin måltid kom vi tillbaka till hotellet, mätta och med kameran full av bilder och videoklipp. Efter en stunds vila på rummet så drog Jag, Maria och Jenny ner till casinot för en sista runda av spelning. Jag satsade återigen 40 dollar på rouletten och lyckades samla ihop till 60 dollar. Jag avslutade där, aningens besviken över att det inte blev mer men jag vågade inte förlora allting. På väg mot kassan där man löser in sina marker så flög tanken "Äh vad faan!" in i huvudet och jag satsade de 60 dollar jag hade i marker på rött. Roulettehjulet snurrade och kulan for iväg. Landade så klart på rött och istället för att växla in 60 dollar så blev det 120. Trevligt!
Så mycket mer förtäljer inte historien. Vi åkte hem på förmiddagen dagen efter och jag har en massa bilder att visa. Vi ska dock ge oss ut för dagen så jag hinner inte fixa fram bilder m.m. Det kommer senare!
30 december
kl. 20:40
På annandagen satte vi oss i bilen och påbörjade vår färd mot Grand Canyon. Vid Seligman svängde vi av och tog en kort kort tur på den klassiska Route 66. Seligman var en sömning stad som levde på att Route 66. Eller rättare sagt, tidigare levde den på Route 66. Nu förökte Seligman överleva på Route 66. Vi passerade även Roadkill Cafe med sloganen "You kill, we grill!".
Efter 4-5 timmar i bilen kom vi äntligen fram till Grand Canyon. Det var långt kyligare än i Phoenix och en hel del moln. Men vi hade tur, för solen tittade fram då och då. Snön låg ganska glest där solen inte sken. Att försöka beskriva Grand Canyon är omöjligt. Jag trodde aldrig att det skulle vara så stort. Jag trodde aldrig att man skulle befinna sig så högt upp och titta ned på det på det sättet. Det var helt enkelt helt fantastiskt!
Efter väldigt mycket fotografering käkade vi en sen lunch på Bright Angel Lodge, precis på kanten av Grand Canyon. Vi checkade in på hotellet Yavapai Lodge och på kvällen käkade vi middag på The Arizona Room. Vi ställde klockarna på 06.00 för att hinna käka frukost innan vi skulle se soluppgången över Canyonen. Kylan var påtaglig och jag gjorde rätt i att köpa en mössa dagen innan. Tyvärr var det alldeles för molnigt för att vi skulle få njuta av en perfekt soluppgång. Vi fick istället lite rosa moln och inte så mycket mera. Det var ändå väldigt fridfullt att få stå där, precis vid kanten till ett stup, och få se hur Grand Canyon blev ljusare och ljusare.
Efter utcheckning från hotellet så styrde vi mot Las Vegas. På vägen mot Las Vegas passerade vi även Hoover Dam. Den var mindre än jag trodde.
Kontrasten mellan Grand Canyon och Las Vegas är ungerfär lika stor som storleken på Grand Canyon. Båda två går helt enkelt inte att beskriva. Det måste upplevas. Jag kan dock meddela att Las Vegas är precis som på film. Fast i 3D. :)
Vi bodde på Luxor, en stor svart pyramid i den södra delen av Strippen (Las Vegas Boulevard). Som grannar har Luxor Mandalay Bay och Excalibur. Tvärsemot ligger MGM Grand. Vi började med att checka in och ta oss upp på hotellrummet på eftermiddagen. Vi var ganska trötta efter bilresan. Vi vilade och duschade, och laddade mentalt för den upplevelsen vi var på väg att få. Vi begav oss ner i hotellet och vandrade runt bland alla enarmade banditer. Allt plingande ljud från slotmachinesen är nästan öronbedövande och lampor blinkar precis överallt. Nu kanske jag med den senaste meningen verkar få det som något negativt men inte alls. Det var fantastiskt!
20.30 på kvällen hade vi biljetter till något som verkligen är VEGAS. På Excalibur har det något som heter Tournament of Kings. Det är ett medeltida riddarspel medan man sitter och äter. Alla som har sett Cable Guy med Jim Carrey känner igen sig. Publiken satt runt en rink som var något mindra på bredden än en hockeyrink. Vi blev serverad mat som åts med händerna och jag fick för första gången på denna resa tag på en Guinness. Framför spelades under måltiden fram ett skådespel om Kung Arthur som skulle anordna en tornering för alla länders kungar. Publiken delades in i 6-7 delar och alla skulle heja på sin kung. Vi blev tilldelade den ryska kungen som visade sig vara den osportsligaste av alla. Allting gjordes med glimten i ögat och hade vi varit någon annanstans än i Las Vegas så hade det varit oerhört töntigt och olidligt. Nu var det en fröjd och väldigt roligt.
Efter kvällsmåltid och skådespel gick Erik och Kethy upp på rummet och vi "ungdomar" stannade kvar på casinot. Här skulle spelas! Jag hade redan innan vi kommit fram till Vegas ställt in siktet på roulette-borden. Minsta "bet" var 10 dollar och jag lade fram 40 dollar. Fick mina marker och gick ett tag sedan därifrån med 75 dollar. Mycket nöjd med mig själv avslutade vi kvällen i baren med lite öl och vin.
Dagen efter startades med en frukostbuffé där jag tog juice, kaffe, french toast, waffles, bacon, äggröra och egg benedict. "Efterrätten" blev en tallrik med melon och apelsiner. En stadig frukost. Dagens plan var att jag och Erik skulle åka till Shelby-muséet. På vägen dit släppte vi av tjejerna vid hotellet/shopping mallet/casinot The Venetian. Efter en bilfärd mot Las Vegas Motor Speedway visade det sig att muséet var stängt under mellandagarna. En besvikelse, men vi gjorde en liten upptäcktsfärd på Las Vegas Motor Speedway där det bland annat körs Nascar. Mot min förvåning så kunde man ta bilen in i mitten av den ovala racing-banan. Om man fick det eller inte var en annan sak. Det var dock läckert att stå där i mitten och kolla på den hårt lutande körbanan som man många gånger har kört på i tv-spelens virtuella värld.
På eftermiddagen gick jag, Maria och Jenny på bio och såg en IMAX-rulle. Jag uppfattade det innan att det skulle vara som Cosmonova i sthlm ungefär. Det var dock inte samma omslutande skärm utan enbart en gigantisk bioskärm. Det häfta här var de 3D-glasögon man fick och sättet som filmen projicerades. 3D-känslan var ibland helt underbar och man trodde att man kunde ta på sakerna som visades. Filmen som visades var Deep Sea 3D om en massa djuphavsfiskar, koraller och mycket mera. Filmen hade Johnny Depp och Kate Winslet som berättarröster och hela upplevelsen var underbart rolig.
Kvällningen i Las Vegas spenderade jag och Maria på egen hand. Strippen ska ju ses på kvällen när alla ljus tänds. Det var verkligen så otroligt som man kunde tänka sig. Mycket människor som vandrar på gatorna, många med öl och drinkglas i handen. Något som verkar vara tillåtet här. Man får röka och dricka precis var man är, de är dock väldigt hårda på åldern. Tur att passet var med för det fick man visa varje gång man spelade eller köpte öl. Vi vandrade hela strippen upp mot Venetian, efter det hotellet så det inte så mycket att se. Med värkande fötter så käkade vi på en alldeles utmärkt "fransk" restaurang som ligger i samband med hotellet Paris. Efter en fin-fin måltid kom vi tillbaka till hotellet, mätta och med kameran full av bilder och videoklipp. Efter en stunds vila på rummet så drog Jag, Maria och Jenny ner till casinot för en sista runda av spelning. Jag satsade återigen 40 dollar på rouletten och lyckades samla ihop till 60 dollar. Jag avslutade där, aningens besviken över att det inte blev mer men jag vågade inte förlora allting. På väg mot kassan där man löser in sina marker så flög tanken "Äh vad faan!" in i huvudet och jag satsade de 60 dollar jag hade i marker på rött. Roulettehjulet snurrade och kulan for iväg. Landade så klart på rött och istället för att växla in 60 dollar så blev det 120. Trevligt!
Så mycket mer förtäljer inte historien. Vi åkte hem på förmiddagen dagen efter och jag har en massa bilder att visa. Vi ska dock ge oss ut för dagen så jag hinner inte fixa fram bilder m.m. Det kommer senare!
Trackback URL: http://blogg.passagen.se/dafeld/entry/us_and_a_las_vegas
Kommentarer:
Skriv en kommentar:




