Doktor Dahlqvists blogg

I 30-40 års tid har det, från etablissemanget, allt intensivare propagerats att vi ska äta fettsnål kost och framför allt litet mättat animaliskt fett. 

Orsaken till det sägs vara att mättat fett orsakar hjärtsjukdom, diabetes, och övervikt, bland annat.

Ursprunget till denna uppfattning är en "uppenbarelse" som Ancel Keys hade på 50-talet, att orsaken till hjärtsjukdom stod att finna hos fettet. Han preciserade senare till mättat fett. Fleromättat fett ansåg han vara mindre skadligt.

Han tillverkade statistik på detta, som dock inte har hållit för närmare granskning i efterskott.

Det var dels "Seven Countries-studien", där han valde ut lämpliga länder som gav en snygg kurva mellan fettintag och hjärtsjukdom. Vid senare granskning fann man, att om han hade tagit med flera länder, hade prickarna sett ut som en stjärnhimmel, och ingen särskild trend kunde längre ses.

Man gjorde också "Framinghamstudien", som tycktes visa att mättat fett gav mera hjärtsjukdom än fleromättat fett, där var inte totala fettmängden av betydelse längre. Inte heller denna studie har visat sig hålla för senare granskning.

Dessa studier bildade ändå en fettsnål lära av närmast religiös prägel. Inga studier som gjorts senare har kunnat verifiera deras resultat.

Men liksom i en religiös rörelse har ämbetsutövarna inte varit mottagliga för vetenskapliga resultat.

Det var i början inte vetenskapsmännen som drev den fettsnåla propagandan, utan mera  politiker och journalister. Dessa hade inte tid att invänta riktiga vetenskapliga bevis, utan tyckte att det var för bråttom att förmedla sitt budskap till folket.

De vetenskapsmän som genomskådade det bristande vetenskapliga underlaget blev utfrysta ur forskarvärlden och fick inga forskningsanslag. Det var politiker som då styrde över forskningsanslagen.

Endast medlöparna blev kvar i forskaretablissemanget.

Allt detta tilldrog sig i USA. Läran spred sig sedan till övriga västvärlden, och eftersom USA har dominerat WHO, blev den fettsnåla läran gällande även där.

Eftersom fettet och särskilt det mättade fettet utmålats som orsaken till hjärtsjukdom och fetma, har rekommendationen i stället blivit att vi ska äta mera kolhydrater.

Denna kolhydratrika rekommendation har gjort att kolhydratindustrin har gynnats och blivit framgångsrik. Den har därför kunnat satsa stora summor på lobbyism, och på forskning med förbeställda kolhydratvänliga resultat. Läkarna har överösts med reklam för kolesterolsänkande mediciner.

Som vi vet har emellertid utvecklingen i västvärlden exploderat i fetma och diabetes-typ-2, i takt med att fetträdslan hos människorna har ökat.

Trots etablissemangets fettfobi och kolhydratvänlighet, har ändå en del forskning gjorts som visar att ökat intag av mättat fett minskar risk för sjukdom och övervikt.

Se tex  Fetmaparadoxen  och  Uffe Ravnskovs sida

På senare år har tre, av varandra fristående, stora svenska befolkningsstudier: Uppsalastudien, Malmöstudien och Norsjöprojektet, visat att intag av mera mjölkprodukter, med deras fruktade mättade fetter, givit bättre hjärthälsa.

Nyligen offentliggjordes resultatet av "Women's health initiative" i USA. Den visade att striktare fettsnål kost inte gav någon förbättring av hjärthälsa eller cancerutveckling, vilket man hade trott skulle bli utfallet.

Däremot visade det sig, att de kvinnor som gick in i behandlingsgruppen med etablerad hjärtsjukdom, fick en försämrad sjukdomsutveckling under studietiden.

Kroppen är till stor del uppbyggd av mättat fett. Varje cellmembran innehåller mättade fetter.

Det är därför självklart att mättat fett är en stor nödvändig del i vår föda.

Vi behöver också en mindre del fleromättade fetter, som måste tillföras med födan. De är omega-3 och omega-6. Omega-6 får vi automatiskt i vår normala kost, och vi behöver inte särskilt tillse tillförseln av den.

Om vi får för mycket omega-6, får vi ökad risk för blodproppsbildning och kärlsjukdom, och försämrat försvar mot infektioner och cancer.

Däremot finns det stor risk för brist på intaget av omega-3. Den finns framför allt i animaliskt fleromättat fett som i fet fisk. Det är därför bra om vi tar tillskott av fiskolja de dagar vi inte äter fisk. Omega-3 minskar risken för blodproppsbildning. Den ingår också som viktig del i cellmembranen, och gör att cellerna fungerar som de ska.

Det mättade fettet är också en utmärkt energikälla. Se tex på eskimåerna som levde i många hundra år, friska, på en kost baserad på animaliska proteiner och fetter. De kunde inte odla kolhydrater i det arktiska klimatet.

För att vi ska vara friska behöver vi alltså stor mängd mättat fett och en mindre del fleromättade fetter, där vi framför allt måste tillse tillförsel av omega-3.

Margarin är en kemisk-teknisk produkt som aldrig har visat att den är tjänlig som människoföda. Man har däremot visat att den ger ökad risk för hjärtsjukdom och cancer.

Margarinfabrikanter gör reklam för sina produkter, där man påstår att de är bra för hjärtat, men det är en stor fet lögn, det är aldrig någonsin visat att det är så.

När man inför ett nytt konstgjort födoämne, bör man väl rimligen först visa att det inte är skadligt för människornas hälsa.

Margarin saknar alltså helt berättigande att säljas som livsmedel.

Vi bör återgå till smör som matfett, förutom fettet i kött, fisk och ägg.

Kokosfett är också ett naturligt mättat fett som är till fördel för människokroppen.

De vegetabiliska oljorna är också utvunna med kemisk-tekniska metoder, och innehåller mestadels för mycket av omega-6. Om man ska inta något av dessa oljor bör det vara ekologiskt odlade, kallpressade oljor.

Smör och kokosfett innehåller också en lämplig andel fleromättade fettsyror, så de räcker, förutom tillskott av fiskolja, till för vårt behov.

Nu har jag återkommit från en härlig  sportlovsvecka i fjällen.

Ökat ett kilo, sannolikt mest benmuskler.

Jag såg igårkväll slutet av ett föredrag av Stephan Rössner, på 24-an. Det var tydligen från 8 mars, på 1.6 miljoner- klubben. (Förening  för medelålders kvinnor)

Han sammanfattade att han hade bl a pratat om "modedieter".

Hade han något intressant att säga om lågkolhydratkosten?

Jag ser att det har varit många kommentarer i bloggen under veckan. Jag får begrunda dessa och återkomma med mina reflexioner senare.