

30 sep kl 21:55, 2007
Jag såg på TV nu ikväll att man varnar för nya multiresistenta bakterier som inga antibiotika hjälper emot.
Det bästa i det läget är att stärka upp sitt immunförsvar så att man inte behöver bli infekterad av några bakterier.
Immunförsvaret är till stor del uppbyggt av mättat fett, kolesterol och omega-3 fetter. Dessa byggstenar får man tillgång till om man äter LCHF. Utan att få i sig en massa inflammationsframkallande och immunförsämrande kolhydrater och omega-6-fetter som finns i spannmål, margariner och omega-6-oljor som tex majsolja och solrosolja.
Smör, köttfett och fiskfett har vi stor nytta av i immunförsvaret.
Kokosfett, rent (inte silverpaketet i ICA-butiken), har en utmärkt förmåga att minska risken för infektioner.
På Inköpsställen i min bloggmarginal kan man hitta ställen att köpa bra kokosfett. På Hälsokosten kan det också finnas.
30 sep kl 20:22, 2007
30 sep kl 19:01, 2007
071008
Jag och Lilian Röhlander lilian@rohlander.se och Anna Adler, hälsopedagog anna_rocky@hotmail.com har kommit överens med Nordsjögården i Järvsö info@nordsjogarden.com om ett samarbete.
Ägare till gården är Lena Hagman. Lena är sjuksköterska i botten.
Vi kommer att hålla kurser, till att börja med en vecka långa. Vi börjar första veckan i december, v 49.
Därefter prel vecka 3 och 7 -08. Lågbudgetsatsning.
Goda kommunikationer med tåg och buss till Järvsö, vi möter med bil efter överenskommelse.
LCHF-kost, undervisning (föreläsningar, gruppsamtal och enskild rådgivning) och aktiviteter.
Även hälsopedagog och LCHF-are Anna Adler kommer att hjälpa till med rådgivning, enskilt och i grupp.
Jag kommer också att hålla en öppen föreläsning en kväll. Återkommer om detta.
Frank Nilsson kommer och håller en föreläsning. Också den öppen för allmänheten.
Vi kommer inte att ha någon regelrätt läkarmottagning, men blodtrycks- och blodsockermätning kan vi ställa upp på.
Pris ca 4900 kr för en vecka.
Maila Lilian lilian@rohlander.se om du vill komma till oss för att lära dig att leva ett hälsobefrämjande LCHF-liv.
29 sep kl 12:03, 2007
Jag saxar ur Gunnar Lindgrens nyhetsbrev:
29 sep kl 10:23, 2007
28 sep kl 16:04, 2007
En artikel i tidningen Läkemedelsvärlden.
Det är ju så att högt kolhydratintag och för lite fett, och fel fett, ger en sjuklig sockeromsättning (insulinresistens) vilket ger högt blodsocker, prediabetes = metabola syndromet, utvecklad t2-diabetes, fettinlagringar i hjärtat, bukfetma och hjärtsjukdom.
Det är olika manifestationer av samma sjuka alltihop, och det orsakar i slutänden hjärtsjukdom och död.
28 sep kl 09:53, 2007
När min diabetessjuka mamma bodde på ett äldreboende för ett par år sen försökte jag ordna så att hon skulle få äta en kost med mindre kolhydrater och mera fett. Jag stötte på patrull. Den medicinskt ansvariga sköterskan hänvisade ärendet till socialstyrelsen som svarade: "Vaddå? - kanske - men i princip nej". Jag skrev om det i bloggen då.
Min mamma var vid det laget så dålig och avled strax efteråt, så jag brydde mig inte om att strida vidare.
Men detta är ju en stor fråga. Vi vet att diabetiker mår så oerhört mycket bättre och behöver mindre insulin och andra läkemedel, om de får äta LCHF.
Jag tycker därför att ni, som har diabetessjuka anhöriga på institution, ska kräva LCHF-kost, om den anhöriga är med på det.
Det finns ingen anledning att vara "snäll" och acceptera att människor ska behöva bli sjukare än nödvändigt pga etablissemangets halsstarrighet. Kräv och härja!
Låt inte etablissemanget vila i fortsatt frid och ignorans.
27 sep kl 19:44, 2007
Litsfeldt berättar idag om en sida från Sanofi-Aventis, där man berättar om hur mycket bättre prognos en diabetiker får med lägre HbA1c. (Fast de råkade skriva att de får sämre prognos med lägre HbA1c!)
Det som inte berättas, och nästan inte forskas på heller, är hur skadade diabetikerna, och de med metabola syndromet, blir av högt blodinsulin.
Det är ju perfekt för läkemedelsföretagen med högt kolhydratintag och hög insulindos. Forskning avseende skadeverkningar av högt blodinsulin bekostas naturligtvis inte av insulinproducenten. Därför kommer den aspekten helt bort i informationen om diabetesbehandling. Den informationen sköts nämligen i hög utsträckning av läkemedelsproducenterna.
Och de berättar naturligtvis inte att man kan sänka sitt HbA1c genom att minska på kolhydraterna. Det är bara läkemedel som gäller.
27 sep kl 14:37, 2007
Pressmeddelande från Socialstyrelsen:
Kostnaderna för läkemedel väntas öka
Samhällets kostnader för läkemedel väntas öka under de närmaste fem åren, det spår Socialstyrelsen i årets rapport om läkemedelsförsäljningen i Sverige. Enligt prognosen kommer kostnaderna att öka från drygt 19 miljarder kronor år 2007 till över 23 miljarder år 2011. Nära sex och en halv miljon svenskar har hämtat ut något eller några receptbelagda läkemedel under den senaste tolvmånadersperioden.
Från att ha legat stilla de senaste åren väntas kostnaderna för receptbelagda läkemedel stiga uppåt de närmaste åren. År 2007 väntas ökningen bli omkring 3,5 % jämfört med året innan, vilket blir 19,4 miljarder kronor. År 2008 och 2009 väntas ökningen bli 4,5 % per år och år 2011 beräknas kostnaden för läkemedelsförmånen vara omkring 23,5 miljarder kronor.
Exempel på betydelsefulla orsaker till kostnadsökningen:
- Under år 2002-2005 gick ett antal patent ut på läkemedel som förskrivs i stora volymer. Det gjorde att priserna på dessa läkemedel sjönk. Det väntas inte ske i lika stor utsträckning de närmaste åren.
- Utbudet av nya läkemedel ökar.
- Det säljs läkemedel i allt större volymer. Antalet läkemedel räknat i doser per dag och patient ökade med 3,5 % under 2006.
Övriga resultat av analyserna
Mellan juli 2006 och juni 2007 hämtade 6 417 198 personer ut ett eller flera receptbelagda läkemedel. Den totala mängden läkemedel per person ökar med åldern och kvinnor har i genomsnitt fler läkemedel än män.
Läkemedel mot reumatism, diabetes och astma är de mest kostsamma inom läkemedelsförmånen. Kostnaderna för antidepressiva medel, magsårsmedel och blodfettssänkande medel minskar på grund av att ett antal patent gått ut.
Om rapporten
Den årliga rapporten om läkemedelsförsäljningen i Sverige består av tre delar. En översikt av kostnadsutvecklingen för läkemedel de senaste åren, en prognos av kostnader för åren 2007-2011 och en analys av individbaserad läkemedelsstatistik.
Statistiken gör det möjligt att analysera hur många personer som hämtar ut ett visst läkemedel på apoteket, hur stora mängder av ett läkemedel som i genomsnitt hämtas ut per person samt det genomsnittliga antalet läkemedel som en viss grupp patienter hämtar ut.
Läkemedel som en läkare skrivit ut på recept men som patienten inte hämtat ut finns inte med. Det finns heller inga exakta siffror på hur mycket av de läkemedel som hämtas ut som sedan verkligen konsumeras av patienten.
Hela rapporten Läkemedelsförsäljningen i Sverige - analys och prognos finns på Socialstyrelsens webbplats www.socialstyrelsen.se
Min kommentar:
Då gnuggar väl läkemedelsföretagen händerna.
Men om vår kost kommer ut mera bland folket kommer läkemedelsförbrukningen att kunna minskas.
27 sep kl 10:59, 2007
Jag fick ett mail som påpekade att den minskade frekvensen av förkylningar inte finns med på Hälsovinster. Där finns ju Infektionskänslighet, men den minskade förkylningsbenägenheten är nog så betydande att den är värd en egen länk.
Jag lägger in detta under Hälsovinster, i marginalen, så får ni maila mig era erfarenheter om det.
Hälsovinster, Infektionskänslighet
27 sep kl 10:20, 2007
Jag fick ett mail med länk till SFKN:s hemsida. (Svensk Förening för Klinisk Nutrition) Där berättas om en debatt som kommer att hållas på Läkarstämman, den 29/11, om kostfrågan.
Längst ner finns på sidan finns en PDF med en artikel i Dietistaktuellt om mitt möte med dietist Ingrid Larsson i våras.
Det är sant att det inte blev någon debatt mellan Ingrid och mig, utan det var frågor från publiken till Ingrid och frågor från dietiststudenter till mig, varför det inte blev något riktigt meningsutbyte mellan oss.
Referatet i Dietistaktuellt är tämligen vinklat: "...Detta är endast ett urval av uttalanden från hennes inledning varav många var så felaktiga att de inte ens är värda att kommenteras."
Jag hade inte möjlighet att anteckna hennes referenser under föreläsningen. Jag har efteråt två gånger mailat henne och frågat efter de ca 10 viktigaste referenserna som visar att HCLF, med fleromättat fett, är bättre för hälsa och viktkontroll än LCHF, med naturligt animaliskt fett.
En gång svarade hon bara att hon hade tagit många referenser från min blogg.
Det är anmärkningsvärt att hon med sitt seriösa vetenskapliga angreppssätt inte kan åstadkomma en så enkel lista som jag bett henne om.
När nu hon inte ställer upp med en sån lista kanske någon annan dietist eller professor, som tipsats om denna blogg, kan maila mig en sådan lista. Då ska jag ta upp den i bloggen och se om jag kan bemöta studierna.
26 sep kl 22:26, 2007
LCHF (LowCarb-HighFat)-kosten är perfekt för kvinnor.
De kostråd som Livsmedelsverket (SLV), liksom motsvarande myndigheter i hela världen, förespråkar, innehåller hög andel kolhydrater (socker och stärkelse) och liten andel fett, varav särskilt liten andel naturligt animaliskt fett. Denna kost gör att vi blir både feta och sjuka.
De rekommenderar att vi ska äta hög andel vegetabiliskt fett, vilket innehåller hög andel fleromättade fetter av typen omega-6, vilken ger oss inflammationer, dåligt immunförsvar, risk för cancer, kärlförkalkningar etc.
Vi behöver i stället äta mer av naturligt animaliskt fett, särskilt av ekologiskt och lokalt uppfödda, gräsbetande djur. Deras fett innehåller en högre andel av omega-3, vilken ger oss bättre infektionsförsvar, mindre inflammationsbenägenhet, och mindre kärlförkalkningar. Fet vildfångad fisk innehåller också mycket av omega-3. Vegetabiliskt omega-3 har för korta kedjor för att vi ska kunna tillgodogöra oss det.
Vi har också stor nytta av det animaliska mättade fettet, det ger oss bra energi utan blodsockerhöjning, och fina byggstenar för våra celler.
Högt kolhydratintag ger förhöjt blodsocker och förhöjt blodinsulin. Detta orsakar inflammation i kroppen, bland annat i kärlväggarna, och startar där en process som leder fram till kärlförkalkning och proppbildning. Det ger hjärtinfarkt, stroke och andra blodproppar.
Högt blodinsulin omvandlar blodsockret till fett och lagrar in det i fettväven.
Högt blodinsulin blockerar fettförbränning.
Detta gör att man vid högt kolhydratintag bara kan lagra in fett, men inte förbränna det fett som är inlagrat.
För att bli frisk och normalviktig bör man därför minska på sitt kolhydratintag, så att inte blodsockret höjs efter måltid. Då blir det inte heller något förhöjt blodinsulin, och ingen påföljande inflammation i kroppen och kärlväggarna. Man bör också byta ut margarinet och matoljorna till smör och ev kokosfett (nyttigt mättat vegetabiliskt fett). Där man absolut behöver matolja kan man använda kallpressad, ekologiskt odlad olivolja eller rapsolja.
Margariner (som Becel, Milda etc) är sjukdomsframkallande, kemiskt förändrade vegetabiliska fetter, som helt ska undvikas.
Jag har skrivit en text om detta, och ett kostprogram.
Kvinnor som är smala, friska och fysiskt aktiva kan äta en större mängd av kolhydrater, eftersom de förbränner dem med arbete, och alltså inte får förhöjt blodsocker.
Överviktiga och sjuka kvinnor bör äta minsta möjliga av kolhydrater eftersom de inte klarar av att motionera så mycket som behövs för att direkt förbränna det blodsocker som blir av mera kolhydrater.
Jag har i min länklista i bloggmarginalen en länk om rapporterade hälsovinster.
Bland hälsoproblem för kvinnor som kan förbättras av LCHF kan nämnas:
Övervikt, diabetes, magtarmproblem, fibromyalgi, utmattningsdepression, PCOS, PMS, klimakteriebesvär, hudproblem, led- och muskelbesvär, astma, allergi etc.
Det finns aldrig visat att LCHF-kosten riskerar att skada hälsan.
Du har alltså allt att vinna, och inget att förlora, på att ge denna kost en ärlig chans att hjälpa dig till en bättre hälsa.
Om man märker att man mår bättre på LCHF bör man fortsätta med den kosten resten av livet. Återgår man till den gamla kosten kommer alla problem tillbaka.
Kost vid graviditet och amning
Jag tycker inte att man då behöver äta helt strikt kolhydratsnålt. Man har ju även en person till att försörja.
Men om man ändå vill äta strikt lågkolhydrat så är det inte farligt för barnet.
LCHF-kosten innehåller högre koncentration av viktiga näringsämnen eftersom man inte behöver belasta ämnesomsättningen med de näringsmässigt tomma kolhydraterna. Därför har man inte större anledning att äta kosttillskott vid LCHF än vid högkolhydrat-lågfett-kost.
Strikt lågkolhydrat < 20 g kh per dag. Måttligt lågkolhydrat 30 - 80 g kh per dag.
Maila mig om du har synpunkter på denna text.
25 sep kl 22:04, 2007
Doras rapport från mötet:
Just hemkommen från Landstingets arrangemang,
Det var en fullsatt publik i Landstingets sal med folk från kommuner, tidningar (Aftonbladet) olika hälsoföreningar, mm.
Ett Hälsomål - igår, idag och i morgon.
Grattis Lars-Erik och Per Wikholm, er bok nämndes både början och slutet av arrangemanget.
Jag tycker att det var synd att ingen av LCHF "drivkraft" var där.
Louise Ungerth, chef Konsument & Miljö förening, var moderator.
Jag tror han nämnde början av sitt tal att det som står i boken (Ideologin pengarna kostråden) om honom, vissa påhittande, kan han nu lägga dit som en merit på sin meritlista. Man fick veta att han jobbar med tjocka patienter, spelar teater, skriver kokböcker, etc.
Han gav några fakta och roliga kommentarer, men det kom aldrig fram budskapet, varför har vi (Sverige) misslyckats under 30 år.
Han var underhållande och när han avslutade sitt tal då hade han en PowerPoint bild på en Gravsten, där det stod hans namn och årtal 1942 - och texten VAD VAR DET JAG SA?
Nästa talare var Pia Lindeskog, chef KF konsument, som pratade mest om att vår mat påverkar klimatet. Miljöaspekt, Hållbar livsmedelskonsumtion och hur kom de fram till S.M.A.R.T. Vem har ansvaret om miljön? Alla: Konsumenten, Tillverkaren och Politikerna. Att vi ska använda tallriksmodellen som främjar miljön.
I alla fall vi i Sverige äter mindre socker, sylt och saft. Och 75% av amerikanerna är överviktiga.
Välutbildade och som har bättre ekonomi äter bättre mat eftersom de har råd med att äta tex.ekologisk, osv. men de som har sämre ställt fortfarande äter och kommer att äta tex, fiskpinnar som är en billig matvara.
Den 3. talare var Åke Bruce, professor Livsmedelsverket. Alla talare hade en PowerPoint presentation. På Åkes presentations första bild var på den omdiskuterade boken
Ideologin pengarna kostråden.
När han blev tillfrågad om han ville ställa upp som talare idag var han på väg att tacka nej eftersom denna vecka skulle han vara bortrest, men för bokens skull, tackade han ja.
Han sa att författarna har läst bara olika dokument, men har inte intervjuat folk och därför är inte allting sant i boken.
Han hade en tråkig presentation, massa bilder med text, Riskanalys, Nutritionshantering- kommunikation, Evidensbaserade kostråd, osv - som för mig gav ingenting.
Han hänvisade till en bok där man hittar referenser om forskning som stödjer SLV s rekommendationer, Diet, Nutrition and the prevention of chronic diseases, och en hemsida
www.who.int.hpr.nutrition.expert
Han tyckte att det inte finns stora skillnader mellan transfett och mättat fett. Han fick en fråga från L. Ungerth om han har ändrat sin åsikt om någonting som han trodde var annorlunda innan. Då sa han att Rött kött ger ingen ...cancer- (jag hörde inte exakt vilken cancer) Och han äter sås till kött som görs på grädde, men om han steker sina kantareller i Smör eller i margarin fick man inget svar.
Nästa talare var Staffan Lindeberg, docent som skulle prata om Stenålderskost, men kom aldrig till skott.
Han fick inte ut sitt budskap om kosten. Pratade om några studier, mm. Det var inte bra, Folk somnade t.o.m bredvid mig.
Jag trodde faktiskt att han skulle ha en intressant föreläsning och rekommendation från hans synvinkel.
Efter lunchen Ingela Stenson, från United Minds, tidigare jobbat som marknadschef på Svensk Mjölk, pratade om en bra måltid ur livsmedelsbranschens synvinkel.
Sedan var det dags för Christina Möller, provkökschef, som har varit med i KFs provkök i 35 år och som har kommit på Matpyramiden, 1974.
Hon pratade om hur åt svenskarna 20 år sen, vilka menyer var inne den tiden och vilka mat kommer vi att äta enligt henne om 20 år.
Men att den baseras på Tallriksmodellen. Hon var så glad att kunna berätta att det var/är hennes, Åkes och någon från ICAs förtjänst att Nyckelhålet föddes/skapades .
(De förde ihop Matpyramiden och Tallriks modellen, därför blev en Nyckelhål.)
På slutet av hennes tal frågade L. Ungerth henne om varför hamnade spannmålen, brödet, pastan på Pyramidens botten, som vi ska äta mycket av. Hon förklarade att det var billigt och bra alternativ den tiden som grund för mat pyramiden. Och då nämnde L. Ungerth att författarna i boken alltså har rätt när de påstår det. Och Christina har bekräftat det, och det var hennes sista ord: BILLIGT
Sedan kom Eva Callmer, hemsida: http://www.folkhalsoguiden.se/upload/Mat/Eva%20Callmer.pdf
upp på scen. Hon har varit Hälsomålets ledare och tackades hennes jobb och insats under alla dessa år, med en sång som Stefan Rössner har skrivit och vi alla i salen fick sjunga, melodin var I sommarens soliga dagar.
Jag undrar, när dessa intelligenta folk kan inse att deras Pyramid, tallriksmodell har bidragit till stor del av fetma och sjukdomar.
Vem kommer att ändra på det? Vad kan jag göra för att få tillbaka Smör på vårt skolkök och ge barnen Röd mjölk, istället för Lättmjölk?
Dora
25 sep kl 15:22, 2007
Vi är ju många LCHF-ätare som erfarit att infektionerna har uteblivit sen vi gjorde vår kostomläggning.
Jag fick nu en länk. Ett citat:
During the late 1940's
Benjamin Sandler, MD discovered polio could be prevented
by eliminating refined carbohydrates and sugary foods from
children's diets. Later, in the 1970's, Dr Cheraskin showed
that an hour after we eat a few teaspoons of sugar our white
cell count is lowered 50% or more and doesn't return to
normal until 5 to 6 hours have passed.
Tydligen en gammal kunskap.
Jag vill inte propagera mot vaccination, för det är jag inte kompetent att avgöra.
Man kan riskera en svår sjukdom med farliga komplikationer om man inte vaccinerar. Och möjligen måste man avhålla barnen helt från kolhydrater, det kan ju vara svårt.