

27 sep kl 19:44, 2007
Litsfeldt berättar idag om en sida från Sanofi-Aventis, där man berättar om hur mycket bättre prognos en diabetiker får med lägre HbA1c. (Fast de råkade skriva att de får sämre prognos med lägre HbA1c!)
Det som inte berättas, och nästan inte forskas på heller, är hur skadade diabetikerna, och de med metabola syndromet, blir av högt blodinsulin.
Det är ju perfekt för läkemedelsföretagen med högt kolhydratintag och hög insulindos. Forskning avseende skadeverkningar av högt blodinsulin bekostas naturligtvis inte av insulinproducenten. Därför kommer den aspekten helt bort i informationen om diabetesbehandling. Den informationen sköts nämligen i hög utsträckning av läkemedelsproducenterna.
Och de berättar naturligtvis inte att man kan sänka sitt HbA1c genom att minska på kolhydraterna. Det är bara läkemedel som gäller.
27 sep kl 14:37, 2007
Pressmeddelande från Socialstyrelsen:
Kostnaderna för läkemedel väntas öka
Samhällets kostnader för läkemedel väntas öka under de närmaste fem åren, det spår Socialstyrelsen i årets rapport om läkemedelsförsäljningen i Sverige. Enligt prognosen kommer kostnaderna att öka från drygt 19 miljarder kronor år 2007 till över 23 miljarder år 2011. Nära sex och en halv miljon svenskar har hämtat ut något eller några receptbelagda läkemedel under den senaste tolvmånadersperioden.
Från att ha legat stilla de senaste åren väntas kostnaderna för receptbelagda läkemedel stiga uppåt de närmaste åren. År 2007 väntas ökningen bli omkring 3,5 % jämfört med året innan, vilket blir 19,4 miljarder kronor. År 2008 och 2009 väntas ökningen bli 4,5 % per år och år 2011 beräknas kostnaden för läkemedelsförmånen vara omkring 23,5 miljarder kronor.
Exempel på betydelsefulla orsaker till kostnadsökningen:
- Under år 2002-2005 gick ett antal patent ut på läkemedel som förskrivs i stora volymer. Det gjorde att priserna på dessa läkemedel sjönk. Det väntas inte ske i lika stor utsträckning de närmaste åren.
- Utbudet av nya läkemedel ökar.
- Det säljs läkemedel i allt större volymer. Antalet läkemedel räknat i doser per dag och patient ökade med 3,5 % under 2006.
Övriga resultat av analyserna
Mellan juli 2006 och juni 2007 hämtade 6 417 198 personer ut ett eller flera receptbelagda läkemedel. Den totala mängden läkemedel per person ökar med åldern och kvinnor har i genomsnitt fler läkemedel än män.
Läkemedel mot reumatism, diabetes och astma är de mest kostsamma inom läkemedelsförmånen. Kostnaderna för antidepressiva medel, magsårsmedel och blodfettssänkande medel minskar på grund av att ett antal patent gått ut.
Om rapporten
Den årliga rapporten om läkemedelsförsäljningen i Sverige består av tre delar. En översikt av kostnadsutvecklingen för läkemedel de senaste åren, en prognos av kostnader för åren 2007-2011 och en analys av individbaserad läkemedelsstatistik.
Statistiken gör det möjligt att analysera hur många personer som hämtar ut ett visst läkemedel på apoteket, hur stora mängder av ett läkemedel som i genomsnitt hämtas ut per person samt det genomsnittliga antalet läkemedel som en viss grupp patienter hämtar ut.
Läkemedel som en läkare skrivit ut på recept men som patienten inte hämtat ut finns inte med. Det finns heller inga exakta siffror på hur mycket av de läkemedel som hämtas ut som sedan verkligen konsumeras av patienten.
Hela rapporten Läkemedelsförsäljningen i Sverige - analys och prognos finns på Socialstyrelsens webbplats www.socialstyrelsen.se
Min kommentar:
Då gnuggar väl läkemedelsföretagen händerna.
Men om vår kost kommer ut mera bland folket kommer läkemedelsförbrukningen att kunna minskas.
27 sep kl 10:59, 2007
Jag fick ett mail som påpekade att den minskade frekvensen av förkylningar inte finns med på Hälsovinster. Där finns ju Infektionskänslighet, men den minskade förkylningsbenägenheten är nog så betydande att den är värd en egen länk.
Jag lägger in detta under Hälsovinster, i marginalen, så får ni maila mig era erfarenheter om det.
Hälsovinster, Infektionskänslighet
27 sep kl 10:20, 2007
Jag fick ett mail med länk till SFKN:s hemsida. (Svensk Förening för Klinisk Nutrition) Där berättas om en debatt som kommer att hållas på Läkarstämman, den 29/11, om kostfrågan.
Längst ner finns på sidan finns en PDF med en artikel i Dietistaktuellt om mitt möte med dietist Ingrid Larsson i våras.
Det är sant att det inte blev någon debatt mellan Ingrid och mig, utan det var frågor från publiken till Ingrid och frågor från dietiststudenter till mig, varför det inte blev något riktigt meningsutbyte mellan oss.
Referatet i Dietistaktuellt är tämligen vinklat: "...Detta är endast ett urval av uttalanden från hennes inledning varav många var så felaktiga att de inte ens är värda att kommenteras."
Jag hade inte möjlighet att anteckna hennes referenser under föreläsningen. Jag har efteråt två gånger mailat henne och frågat efter de ca 10 viktigaste referenserna som visar att HCLF, med fleromättat fett, är bättre för hälsa och viktkontroll än LCHF, med naturligt animaliskt fett.
En gång svarade hon bara att hon hade tagit många referenser från min blogg.
Det är anmärkningsvärt att hon med sitt seriösa vetenskapliga angreppssätt inte kan åstadkomma en så enkel lista som jag bett henne om.
När nu hon inte ställer upp med en sån lista kanske någon annan dietist eller professor, som tipsats om denna blogg, kan maila mig en sådan lista. Då ska jag ta upp den i bloggen och se om jag kan bemöta studierna.