Attitydens betydelse

09 sep kl 13:55, 2007

Skrivet av dahlqvistannika under kategorin Blandat | 5 Kommentarer | Permalink

Ett mail:

Hej Annika, jag läste det du skrivit i Näringsmedicinsk Tidskrift nr 5.Det
är mycket intressant men jag skulle vilja höra din åsikt om min teori.

Det går ju alltid att diskuterar vad de olika födoämnena, rent molekylärt,
kemiskt, har för effekter i kroppen men jag kan tro att den största
effekten av vad man äter ändå handlar om med vilken attityd, känsla,
anledning man äter det ena eller det andra.

Om vi tittar på eskimåerna så äter de mycket fisk, säl, fett och kanske
inte så mycket grönsaker. Deras hälsa är god i den bemärkelsen att de inte
lider av hjärt- kärlsjukdommar i någon större grad, snarare tvärt om. De
har naturligvis diarré eller feber om de skulle drabbas av virus eller
annat. De har kortare livslängd än oss i sverige men kortare sjukdomstid
innan döden.
Om vi tittar på en infödingsstam i afrika eller Amasonas så äter de mycket
grönt, frukt, nötter, rötter, proteintäta insekter, larver och andra djur.
De har i stort sett samma hälsobild som inuiterna. Inga hjärt-
kärlsjukdommar, ingen övervikt, kortare sjukdomstid innan döden och
kortare livstid än oss.

Med detta skulle man kanske tänka sig att västvärldens matproblem handlar
om tillgängligheten. Att om vi bara åt det som fanns naturligt i våran
närmaste omgivning, om vi inte transporterade födan kors och tvärs över
planeten och därmed slapp tillsätta olika hållbarhetstillsatser o.s.v. så
hade vi mindre sjukdommar.
Iochför sig tror jag på det med, men det är nog inte hela sanningen.

Om vi tittar på Fransmännen så har de tillgång på all föda från alla
länder precis som vi men de har betydligt mindre hjärt- kärlsjukdommar,
övervikt o.s.v.
Då tänker jag att - Om jag är sugen på en stekt korv t.ex. men har läst
att morötter är nyttigare. Jag gillar inte morötter men jag gillar stekt
korv. Äter jag då denna motbjudande moroten med en viss ångest så triggar
jag de stresshormoner som följer ångesten och då påstår jag att det får
vara hur mycket antioxidanter som helst i morötter men de kommer inte
kunna förhindra de friaradikaler som stressen medför. Om jag istället njöt
av en stekt korv så skulle de hormonella utsöndringar som följer i
njutningen kunna reparera och läka mig. Om jag får från massmedia en idé
om att morötter är nyttigt och korv är onyttigt och därför äter korven med
ångest, fast jag var sugen på den, så ställer den situationen till det
rejält i kroppen.
Fransmännen, så som jag ser det, har en attityd, ett förhållningsätt till
maten som gör att de får ut det bästa av den. De tar två timmars lunch så
de inte stressar i samband med ätandet. De väljer mat efter smak inte
efter vad de har läst i någon tidning. De äter med njutning i både
hastighet och mängd, alltså långsamt och inte tills man blir proppmätt.
Det kan dock bli ganska mycket kolhydrater i form av vitt bröd, pasta,
ris, potatis. Lägg till feta ostar och ganska mycket vin så kan det nog
förbrylla näringsfysiologerna en del.

Men vad jag menar är att det inte handlar om vad som händer utan hur vi
upplever det.
Th

Annikas svar:
Fast om jag skulle tycka att arsenik smakar gott skulle det ändå inte vara
nyttigt för mig.
Så det är inte bara det psykiska det handlar om.
Men självklart att om man äter massor av mat, HCHPHF, så blir man sjukare än
om man äter bara sitt energibehov.
Men om man äter sitt energibehov så anser jag att man blir friskare om man
äter den maten i form av naturligt fett och protein och minimalt med
kolhydrater.
Annika

Maila mig kommentarer eller tips.

« Jim Mann - avlönad... | Hem | Om forskningens... »

Kommentarer:

Den teori (attityd) mailskrivaren Th framför kanske snarare är av socioekonomiskt slag. Det är troligen lättare att stressa av i en någorlunda förnämlig miljö som serverar bra råvaror. I Sverige så sägs det att lågutbildade är mer sjuka än högutbildade, kanske beror det på just maten? Man äter sämre billigare mat om man har en sämre ekonomi (socioekonomiskt). Själva utbildningsnivån är nog sekundär.

Skrivet av Kvinnlig 40-talist den 09 september, 2007 kl. 17:22 #

Fast jag tycker att jag äter billigare nu än förut. Det beror nog mest på att jag hade ett enormt fruktkonto förut. Nu är mitt fruktkonto nära noll. Min hushållskompost har också blivit mycket liten. Förut bestod den av enorma mängder bananskal och apelsinskal. Nu äter jag upp nästan all mat jag köper.

Skrivet av Annika D den 09 september, 2007 kl. 17:27 #

Jo, du har rätt i det. Hushållskassan räcker längre. Man blir ju mätt på mycket mindre portioner och så slipper man alla mellanmål och diverse tilltugg till kaffet. Sådant kostar. Frukt är dyrt, en (1) apelsin ca 4-5 kr. Man slipper också släpa hem 5 kg potatis. Bröd kostade minst en tjugolapp var och varannan dag. Det blir rätt många hundra per månad. Tandkrämen räcker längre, hårschampot likaså. Det är också så sant, jag slänger inte alls någon mat längre, det finns inget att slänga. Man behöver knappt diska, familj och vänner har slickat tallrikarna!

Skrivet av Kvinnlig 40-talist den 09 september, 2007 kl. 18:46 #

Det här med mat o vad vi upplever samt känner är säkert enormt viktigt. Vi borde även välsigna maten innan vi äter samt tacka efter vi ätit. prova det är skillnad. Ps det har inget med religion att göra

Skrivet av hehu den 09 september, 2007 kl. 21:56 #

Attityd eller livsstil? Man brukar säga att den Kretensiska maten är så hälsobringande men när man äter den på andra ställen får man inte samma hälsofördelar! Någon sa att man kanske inte kan ta maten ur en livsstil och tro att man får med alla fördelar!!!?

Skrivet av Zepp den 09 september, 2007 kl. 22:42 #

Skriv en kommentar:
Kommentarer är avstängda för detta inlägg