Det Goda Mättade Fettet

13 mar kl 14:03, 2006

Skrivet av dahlqvistannika under kategorin Blandat | 51 Kommentarer | Permalink

I 30-40 års tid har det, från etablissemanget, allt intensivare propagerats att vi ska äta fettsnål kost och framför allt litet mättat animaliskt fett. 

Orsaken till det sägs vara att mättat fett orsakar hjärtsjukdom, diabetes, och övervikt, bland annat.

 

Ursprunget till denna uppfattning är en "uppenbarelse" som Ancel Keys hade på 50-talet, att orsaken till hjärtsjukdom stod att finna hos fettet. Han preciserade senare till mättat fett. Fleromättat fett ansåg han vara mindre skadligt.

Han tillverkade statistik på detta, som dock inte har hållit för närmare granskning i efterskott.

Det var dels "Seven Countries-studien", där han valde ut lämpliga länder som gav en snygg kurva mellan fettintag och hjärtsjukdom. Vid senare granskning fann man, att om han hade tagit med flera länder, hade prickarna sett ut som en stjärnhimmel, och ingen särskild trend kunde längre ses.

Man gjorde också "Framinghamstudien", som tycktes visa att mättat fett gav mera hjärtsjukdom än fleromättat fett, där var inte totala fettmängden av betydelse längre. Inte heller denna studie har visat sig hålla för senare granskning.

 

Dessa studier bildade ändå en fettsnål lära av närmast religiös prägel. Inga studier som gjorts senare har kunnat verifiera deras resultat.

Men liksom i en religiös rörelse har ämbetsutövarna inte varit mottagliga för vetenskapliga resultat.

Det var i början inte vetenskapsmännen som drev den fettsnåla propagandan, utan mera  politiker och journalister. Dessa hade inte tid att invänta riktiga vetenskapliga bevis, utan tyckte att det var för bråttom att förmedla sitt budskap till folket.

 

De vetenskapsmän som genomskådade det bristande vetenskapliga underlaget blev utfrysta ur forskarvärlden och fick inga forskningsanslag. Det var politiker som då styrde över forskningsanslagen.

Endast medlöparna blev kvar i forskaretablissemanget.

 

Allt detta tilldrog sig i USA. Läran spred sig sedan till övriga västvärlden, och eftersom USA har dominerat WHO, blev den fettsnåla läran gällande även där.

 

Eftersom fettet och särskilt det mättade fettet utmålats som orsaken till hjärtsjukdom och fetma, har rekommendationen i stället blivit att vi ska äta mera kolhydrater.

Denna kolhydratrika rekommendation har gjort att kolhydratindustrin har gynnats och blivit framgångsrik. Den har därför kunnat satsa stora summor på lobbyism, och på forskning med förbeställda kolhydratvänliga resultat. Läkarna har överösts med reklam för kolesterolsänkande mediciner.

 

Som vi vet har emellertid utvecklingen i västvärlden exploderat i fetma och diabetes-typ-2, i takt med att fetträdslan hos människorna har ökat.

 

Trots etablissemangets fettfobi och kolhydratvänlighet, har ändå en del forskning gjorts som visar att ökat intag av mättat fett minskar risk för sjukdom och övervikt.

Se tex  Fetmaparadoxen  och  Uffe Ravnskovs sida

På senare år har tre, av varandra fristående, stora svenska befolkningsstudier: Uppsalastudien, Malmöstudien och Norsjöprojektet, visat att intag av mera mjölkprodukter, med deras fruktade mättade fetter, givit bättre hjärthälsa.

 

Nyligen offentliggjordes resultatet av "Women's health initiative" i USA. Den visade att striktare fettsnål kost inte gav någon förbättring av hjärthälsa eller cancerutveckling, vilket man hade trott skulle bli utfallet.

Däremot visade det sig, att de kvinnor som gick in i behandlingsgruppen med etablerad hjärtsjukdom, fick en försämrad sjukdomsutveckling under studietiden.

 

Kroppen är till stor del uppbyggd av mättat fett. Varje cellmembran innehåller mättade fetter.

Det är därför självklart att mättat fett är en stor nödvändig del i vår föda.

 

Vi behöver också en mindre del fleromättade fetter, som måste tillföras med födan. De är omega-3 och omega-6. Omega-6 får vi automatiskt i vår normala kost, och vi behöver inte särskilt tillse tillförseln av den.

Om vi får för mycket omega-6, får vi ökad risk för blodproppsbildning och kärlsjukdom, och försämrat försvar mot infektioner och cancer.

Däremot finns det stor risk för brist på intaget av omega-3. Den finns framför allt i animaliskt fleromättat fett som i fet fisk. Det är därför bra om vi tar tillskott av fiskolja de dagar vi inte äter fisk. Omega-3 minskar risken för blodproppsbildning. Den ingår också som viktig del i cellmembranen, och gör att cellerna fungerar som de ska.

 

Det mättade fettet är också en utmärkt energikälla. Se tex på eskimåerna som levde i många hundra år, friska, på en kost baserad på animaliska proteiner och fetter. De kunde inte odla kolhydrater i det arktiska klimatet.

 

För att vi ska vara friska behöver vi alltså stor mängd mättat fett och en mindre del fleromättade fetter, där vi framför allt måste tillse tillförsel av omega-3.

 

Margarin är en kemisk-teknisk produkt som aldrig har visat att den är tjänlig som människoföda. Man har däremot visat att den ger ökad risk för hjärtsjukdom och cancer.

Margarinfabrikanter gör reklam för sina produkter, där man påstår att de är bra för hjärtat, men det är en stor fet lögn, det är aldrig någonsin visat att det är så.

När man inför ett nytt konstgjort födoämne, bör man väl rimligen först visa att det inte är skadligt för människornas hälsa.

Margarin saknar alltså helt berättigande att säljas som livsmedel.

Vi bör återgå till smör som matfett, förutom fettet i kött, fisk och ägg.

Kokosfett är också ett naturligt mättat fett som är till fördel för människokroppen.

 

De vegetabiliska oljorna är också utvunna med kemisk-tekniska metoder, och innehåller mestadels för mycket av omega-6. Om man ska inta något av dessa oljor bör det vara ekologiskt odlade, kallpressade oljor.

Smör och kokosfett innehåller också en lämplig andel fleromättade fettsyror, så de räcker, förutom tillskott av fiskolja, till för vårt behov.

 

 

 

« Återkomst | Hem | Tidningen 2000-talet... »

Kommentarer:

Hej A.! Jag har en fråga som du som läkare kanske kan svara på. Kan man få i sig för mycket av Omega-3 fettet, alltså det som man får från fiskleverolja??? Vad skulle vara en passlig daglig dos i så fall när man äter LC? Fantomen

Skrivet av Fantomen den 13 mars, 2006 kl. 15:17 #

Räkna med en daglig måltid med fet fisk? Då blir det säkerligen ganska bra "dos". Fiskleverolja är mig veterligt inte samma sak som fiskolja, förr tog man (motvilligt sägs det) fiskleverolja för att få en daglig dos D-vitamin. //Zac

Skrivet av Zac den 13 mars, 2006 kl. 15:29 #

Ställde frågan på ett annat ställe men frågar här då jag inte fått något bra svar. Hur stor är risken för att få för höga A-vitamin halter t ex med den mängd ägg, grädde mm som rekomenderas i den här kosten? Som jag förstått är det inte bra för gravida men inte andra heller och att man på senare tid insett detta. Kan du reda ut detta åt mig?

Skrivet av Ingrid den 13 mars, 2006 kl. 15:54 #

Allt oftare kommer det fram frågor om Omega3. Jag har under det senaste året läst 1 meter böcker (på bredden alltså) om allehanda matfrågor och då speciellt stenåldersmat, högfett, lågkolhydrat samt GI-mat. Vad gäller Omega3 så är den bästa sammanställningen enligt min mening boken "Mirakelhjärnan" skriven av Jean Carper. Den bör läsas av alla med intresse för Omega3. Vad sägs t ex om fisk som antidepressiv medicin, eller ett för högt blodsockers negativa inverkan på hjärnans kapacitet? Gör amningen verkligen barnen smartare? Om det som står där är rätt och riktigt har jag inte kompetens att avgöra (något jag antagligen delar med en del välkända näringsprofessorer!) men det verkar rimligt och jag har inte någon annanstans hittat några motsägelser. Läs och begrunda - själv har jag ökat andelen fisk betydligt efter denna bok.....

Skrivet av Thomas den 13 mars, 2006 kl. 16:10 #

Som Zac skriver är fiskleverolja mer innehållande D-vitamin, och det är inte i första hand vad vi är ute efter här, utan just omega-3. Det lättaste är att köpa ett preparat som det står omega-3 på (kapslar eller flytande) Äter man fisk dagligen får man troligen i sig det omega-3 man behöver utan tillskott. Överskott av omega-3 är säkerligen inte heller bra. Det har tex angetts öka blödningsbenägenheten. Så lagom är bäst. Det ena jag hört om A-vitamin-överdos var polarfarare som åt mycket isbjörnslever. Det andra är misstanke att A-vitamin-tillsats i lättmjölksprodukter skulle kunna orsaka benskörhet. Jag har aldrig hört att intag av ägg och grädde etc skulle kunna orsaka A-vitamin-överdosering. Är det någon annan som hört något om det?

Skrivet av Annika den 13 mars, 2006 kl. 16:12 #

Hejsan, Roligt att du är åter från semestern. Har saknat bloggen. Jag har två små barn på 3 resp 1,8 år. Gör mitt bästa för att ge dem en så bra och balanserad kost som möjligt. Kämpar en hel del med dagis för att få kosten som serveras där bättre. Vi äter fet fisk 1-2 gånger per vecka. Behöver jag ge barnen tillskott på omega-3? Finns det i så fall i flytande form och är det "ätligt" (eller smakar den urk - om du vet)?

Skrivet av Katarina den 13 mars, 2006 kl. 16:52 #

Katarina Själv tar jag en tsk omega-3-olja(Friggs) (inte direkt välsmakande, men lite citronsmak)de dagar jag inte äter fisk, i mån av att jag kommer ihåg det. På min flaska står doseringen 1 tsk per vecka för den som äter fisk 2 ggr per vecka. Det borde väl gälla även för barn? Det står inga åldersgränser på flaskan.

Skrivet av Annika den 13 mars, 2006 kl. 17:32 #

Jag har inte ätit fisk på hela mitt liv eftersom jag är allergisk mot det. När jag började dieten köppte jag Omega-3 kapslar som innehåller EPA o. DHA, sammanlagt 620 gr/kapsel. På förpackningen står det att dosen skall vara 2 kapslar/dag. Sen snackade jag med en försäljare i en hälsokostaffär där dom säljer en himla massa kosttillskott. Jag berättade vad jag håller på med o. han sa att jag måste ta åtminstone den dubbla dosen. Därför undrar jag, man blir lätt förvirrad. Fantomen

Skrivet av Fantomen den 13 mars, 2006 kl. 17:48 #

Annika , jag tycker inte du skall rekommendera så mycket fisk idag pga kvicksilver, andra tungmetaller, PCB osv. Förr var fisk en bra källa av omega-3. Idag får man i stället använda en högrenad fiskleverolja-finns med citron-god -utmärkt att ha på sallad eller kapslar. Vad gäller margarin bidrar det till cancer vilket oxå bör påpekas . BM

Skrivet av BM den 13 mars, 2006 kl. 17:56 #

Balansen mellan Omega3 och Omega6 är viktig, eftersom de till sin verkan är varandras motsatser. Omega6 gynnar inflammationer och blodlevring. Omega3 motverkar inflamationer och löser blodproppsbildningar. Under stenåldern åt vi ungefär lika mycket av vardera. I början av 1900-talet åt vi fyra gånger så mycket Omega6 som Omega3. Nu äter de flesta mer än 20 gånger så mycket Omega6 som Omega3. Detta gynnar inflammationer och att blodet levrar sig. Kärlproblem börjar med en inflammation i kärlet, där sedan en propp kan utvecklas. Därför bör man äta Omega3 som tillskott coh samtidigt minska på Omega6. Omega6 finns framför allt i vegetabiliska oljor, margariner och sädesprodukter. Dessa bör alltså undvikas så långt möjligt. Stek i smör och minska på kolhydraterna! För barnens hjärnutveckling är det viktigt att mödrarna tar tillskott av Omega3 både under graviditeten och under amningen. I de koncentrerade tillskotten har man oftast rensat bort tungmetallerna. Det är ju problemet med tungmetaller, som gör att man inte kan äta hur mycket fisk som helst. Omega3tillskott finns både som kapslar och i flytande form. När man sväljer kapslarna känner man inte fisksmaken. Barn under tre år bör inte ta kapslar, eftersom de lätt kan svälja fel. Då kan man kanske blanda flytande Omega3 i maten, för att det ska gå ned lättare. Man bör inte ge barnen fiskleverolja, utan bara vanlig fiskolja, eftersom barnen får AD-droppar och fiskleveroljan innehåller mycket A- och D-vitamin. Det kan då bli för mycket. Dagens människor har annars mycket låga halter av fettlösliga vitaminer. Det är en följd av den fettsnåla kosten. De rekommendationer som satts är mycket låga. De är oftast en minimigräns för att man inte ska få bristsjukdomar. Vi behöver mycket mer vitaminer än så. Vi kan knappast få i oss för mycket fettlösliga vitaminer, oavsett hur mycket fett vi äter. Kvaliteten på den mat vi äter har sjunkit kraftigt, bl.a. vad avser vitamininnehållet. Däremot kan fettlösliga vitaminer vara till skada om de i stor omfattning ges som tillsatser i fettsnåla produkter. Utan fettet kan de inte göra nytta, utan måste tas om hand av levern. Därför är tillsatser av fettlösliga vitaminer till lättmjölk och mellanmjölk ett lurendrejeri. I den feta mjölken däremot, finns vitaminerna i sin rätta miljö. Att man nu rekommenderar lättmjölk för skolbarn är en styggelse, för att nu inte tala om rekommendationerna om margarin i stället för Bregott och smör.

Skrivet av Frank Nilsson den 13 mars, 2006 kl. 18:02 #

Ingrid, det var inte den här artikeln jag syftade på tidigare (på det andra stället) men den antyder samma sak, att det är de artificiella A vitaminerna som är riskabla, Skrolla ner till VITAMIN-A KNAVERY <a href="http://www.westonaprice.org/basicnutrition/vitaminasaga.html">http://www.westonaprice.org/basicnutrition/vitaminasaga.html</a> Om torskleverolja. <a href="http://www.westonaprice.org/basicnutrition/clarifications.html"> http://www.westonaprice.org/basicnutrition/clarifications.html</a> Jag börjar låta som jag jobbar för Cardinova. Den här PDFen är från deras sajt. Men jag har sett liknande resultat publicerade i dagspressen. De flesta fiskoljor håller inte måttet. De härsknar, precis som fisken i fiskdisken gör. Eskimåerna åt pinfärsk fisk. Det har få av oss möjlighet att göra. Men de som gjort det någon gång vet hur mycket godare det är! Det är vad jag förstår för att fetterna börjar härskna i stort sett omgående när fisken är landad. <a href="http://www.cardinova.com/PDF/Analycen.pdf">Undersökning om fiskoljors beständighet</a> Det är många år sedan jag började äta fiskolja. En kompis hade hört att det kunde hjälpa mot muskelinflammationer. Så jag testade ett par gånger, olika märken, och märkte inget effekt alls. Efter en tid fick jag ändå för mig att köpa en flaska till, för det skulle ju bara bra för hjärtat om inte annat. Efter ett tag upptäckte jag att jag kunde göra mer utan alltför svåra följder. Jag fick lika ont som förut, men det satt inte i lika många dagar. Först gjorde jag inte kopplingen till fiskoljan. Jag visste ju av erfarenhet att den inte hjälpte. Men se det gjorde den. Den sista flaskan jag köpte var alltså Eskimo 3. Vad de andra var minns jag inte längre och det spelar väl mindre roll eftersom detta hände sig på nittonhundratalet.

Skrivet av hemul den 13 mars, 2006 kl. 18:51 #

Jag glömde kommentera förvaringen av fiskoljan. Särskilt den flytande är ju känslig, sedan flaskan öppnats och oljan utsätts för syre. Flaskan bör förvaras ordentligt stängd i kylskåp, gärna i mörk förpackning. Kapslarna är inte lika känsliga, eftersom de skyddas mot luften av kapselns hölje, men man bör ändå förvara den mörkt och svalt.

Skrivet av Frank Nilsson den 13 mars, 2006 kl. 19:47 #

Är fortfarande lite osäker på hur det ligger till med vegitabilisk omega3... Gör kroppen om en del av dessa till de långkedjade, liknande fisk omega3, eller inte? Har sett en hel del motsägande svar på detta - söker fakta på nätet är det någon som har någon info om detta? //Zac

Skrivet av Zac den 13 mars, 2006 kl. 22:26 #

Hur fungerar den här dieten med så mycket fett om man siter i rullstol.

Skrivet av Astrid den 13 mars, 2006 kl. 22:34 #

Astrid Ingen behöver äta mer kalorier än den behöver. Den som inte behöver så mycket energi får med lågkolhydratkost en mera näringstät kost när den slipper de tomma kalorierna som kolhydraterna utgör.

Skrivet av Annika den 13 mars, 2006 kl. 22:42 #

I http://www.fettskramd.se/AnnikaDahlqvistskostrad.pdf står att det " Ägg (ekologiska, de konventionella har för hög halt av omega-6 i gulan). " Undrar över detta. Ska man nu måsta köpa de betydligt dyrare kravmärkta? Belägg för att vanliga billiga är för hög halt av omega-6? What about sälolja? http://www.provena.se/ Är det bara förSÄLjningssnack? Ang. kokosfett - är det denna typ av fett som gör att även veganer kan vara friska och långlivade? Eller vad äter dom egentligen? Tack för idag:-)

Skrivet av Stefan den 13 mars, 2006 kl. 22:59 #

Stefan, kolla om du kan köpa ägg direkt från en gård. Jag betalar 10:- per halvdussin, fri leverans. Det är något billigara än vad ICA tar för vanliga ägg! Jag vet att hönorna går ute och pickar till skillnad från de s.k. "sprätthönsen". Min bonde fick jag tag på genom att helt enkelt ringa numret som står på påsarna med ekomjöl hos ICA. :-P

Skrivet av hemul den 13 mars, 2006 kl. 23:18 #

Zac, Enligt läkaren och forskaren Olle haglund ( som forskar just på Omega3-fettter )klarar vi av att omvandla högst 1 % av de Omega3-fettsyror som finns i växter till de långkedjade Omega3-fettsyror som finns i kött och fisk och som är de vi behöver. Att äta oljor med ett visst mått av växt-Omega3 ger oss i praktiken bara dålig balans mellan Omega3 och Omega6. Det är kött och fisk som gäller och fiskolja som tillskott!

Skrivet av Frank Nilsson den 13 mars, 2006 kl. 23:35 #

Jag har en fråga om ketos som man ju hamnar i när man äter lowcarb. Det medför ju acidos, hög koncentration av ketokroppar i blodet, och detta säger min biokemibok sänker pH i blodet. Blir vi inte försurade av ketosen? Kan det medföra några hälsomässiga nackdelar?

Skrivet av Emma den 13 mars, 2006 kl. 23:52 #

Tack Frank, för att du rett ut det åt mig! :-) Då kan man nog hårddra mina funderingar som att jag är ett offer för missvisande reklam... Fast å andra sidan - finns det någon rättvisande reklam? ;-) Fast allvarligt - Omega3 och fiskolja är mer eller mindre synonymt med varandra i allmänhetens ögon - så det är tyvärr ganska allvarligt när man läser om Omega3-ost på FETTSKRÄMD... HUA! Hmm, 1% Ja, då blir det till att dricka ett par dl linfröolja på morgonen då... LOL! //Zac

Skrivet av Zac den 13 mars, 2006 kl. 23:53 #

Zac Det funkar ju tyvärr inte så att det blir bättre ju mer lnfrö-smörja man dricker, eftersom vi lätt omsätter 90% av linolsyran i den till omega-6. Balansen blir på grund av detta väldigt fel Enda sättet att nå balans utan tillskott är fet fisk, gräsuppfött kött eller vilt.

Skrivet av Håkan den 14 mars, 2006 kl. 00:54 #

Emma Vi blir inte sura av att äta lowcarb. Det är nonsensprat från etablissemanget. En frisk kropp har en väldigt fin syra-bas-reglering. Det är bara typ1-diabetiker som blir sura, ketoacidos, när de har för litet insulin i kroppen.

Skrivet av Annika den 14 mars, 2006 kl. 07:35 #

Att jag frågar om ägg är för att vi i den "normala" kosten rekomenderas att äta 3 ägg per vecka. Äter vi då istället samma mängd per dag och dessutom äggulan som är den a-vitaminrika så måste ju risken att få för mycket a-vitamin finnas där efter som den lagras i kroppen? Eller tänker jag helt fel? Vad jag undrar är bara om man ska varna dem som är gravida eftersom risken för fosterskador ökar, hade inte jag kollat hade jag inte vetat att äggula var så full med a-vitamin som den är. Saxat från Infomedica: "A-vitamin kan vara skadligt i för stor dos A-vitamin är ett samlingsnamn för ämnen som omfattar retinoider från djurriket och karotenoider från växtriket. Höga doser av retinoider kan i värsta fall ge fosterskador, speciellt under de första tre månaderna av graviditeten. Forskare har under senaste tiden även visat att risken för benskörhet hos vuxna kan öka om man äter för mycket retinoider. Karotenoider, till exempel beta-karoten, anses vara ofarliga. A-vitamin i tabletter Enligt svenska rekommendationer ska gravida kvinnor inte få i sig mer än högst 1 milligram A-vitamin per dag som kosttillskott. Det är denna mängd som ofta finns i en multivitamintablett. Den lägsta nivån där det finns risk att fostret tar skada har angetts till mellan 6 och 7,5 milligram per dag. Men det kan vara lägre än så. Vet man att man får i sig mycket A-vitaminer från djurriket, så kallade retinoider, genom maten bör man välja en multivitamintablett med lågt innehåll av sådant A-vitamin. Alternativet är att välja en tablett som istället innehåller A-vitamin från växtriket, beta-karoten. Man bör undvika att äta lever Lever innehåller stora mängder A-vitamin (retinoider). Det gäller speciellt importerad lever. Därför ska man undvika att äta lever under hela graviditeten. Men man anser att det inte är någon fara att äta leverpastej"

Skrivet av Ingrid den 14 mars, 2006 kl. 08:05 #

Zac, Nu vet jag inte vad det stod om "Omega3-ost" på "Fettskrämd", men ost är ju en animalisk produkt, till skillnad från linfröolja. Animaliska produkter, som t.ex. kött eller mjölkprodukter från idisslare, innehåller den långkedjade typen av Omega3. Växtätarna har nämligen den förmåga vi i det närmaste saknar: att omvandla den kortkedjade Omega3 från växter till den långkedjade form vi behöver. En förutsättning är dock, att växtätarna får sin naturliga föda. Om man ger dem uteslutande kraftfoder ( säd ), finns inte mycket Omega3 i köttet ( eller i mjölken och osten ), men däremot mycket Omega6. Genom att djurhållningen blivit alltmer industrialiserad och onaturlig, blir produkterna också av allt sämre kvalitet. Viltkött har därför högre kvalitet. Människan har en märklig förmåga att såga på den gren vi alla sitter på. Det finns en rörelse, t.ex. "Gröna Gårdar" som producerar kött från gräsbetande djur. Den borde uppmuntras genom beställningar, även om köttet kan vara dyrare. Annars kan ni försöka göra som jag: Hålla er väl med älgjägare!

Skrivet av Frank Nilsson den 14 mars, 2006 kl. 09:54 #

Frank och andra, Vet du hur ligger det till med linfröolja som källa till Omega3? Man blir lite fundersam - en del hävdar att detta är en fullgod källa för Omega3 medan en del andra verkar vara mera tveksamma. Själv tror jag fisk är bättre men tar en matsked linföolja varje dag för "säkerhets skull".... Vad gäller?

Skrivet av Thomas den 14 mars, 2006 kl. 09:58 #

Länk till Omega3-osten: http://blogg.passagen.se/lits/20060310#omega_3_ost *ryys* "Görs på mjölk och rapsolja[...]". Låter verkligen som en naturlig och god ost? Vad gäller Gröna Gårdar så har jag ätit kött från gräsuppfödda djur - mycket smakrikare och mörare, kan iofs kanske vara en "bieffekt" av att man är lite mer noggrann med valet av djurras, att verkligen se till att köttet är välhängt osv osv. Men kvalitetsmässigt så har inte "vanligt kött" en chans! Frågan är om s k kvalitetskött är så oerhört mycket dyrare? Kött tappar väldigt mycket vikt (vatten) när det hängs extra länge ? apropå det senaste avslöjandet med vatten i falukorven? ;-) Men för att konkludera ? för att få i sig RÄTT Omega3-oljor så hittar man dem här: Fet, vildfångad fisk Omega3-kapslar Omega3-ägg Kött från gräsuppfödda idisslare Sedan är det stopp! Inte så svårt egentligen? ;-) Tack för hjälpen! //Zac

Skrivet av Zac den 14 mars, 2006 kl. 10:26 #

Hur många ägg är det ok att äta per dag? det blir ju ganska många för min del med den här kosten. Svårt att variera frukosten t ex. omelett, äggröra, kokta ägg... Och så ägg i dressing mm. På GI-viktkoll skriver livsstilsläkaren (vad är det kan man undra) att kolesterolet blir högt om man äter mycket ägg, då borde mitt vara skyhögt nu. Men kolesterolet kanske inte spelar någon roll. Har kört högst 20 g kolhydrater nu sedan nyår och vikten, den står stilla. kanske kan man lika gärna börja äta lite mer kolhydrater? Någon som har några råd?

Skrivet av klaris den 14 mars, 2006 kl. 10:42 #

Länk om kolesterolet: http://www.ravnskov.nu/svcholesterol.htm Efter att ha läst det där så är i alla fall inte jag oroad längre! Sedan har du nog kommit till en platå ? alternativt får du dra ner lite på proteinet och se till att inte det totala energiintaget är för högt? Eller bättre uttryckt ? ät inte tills magen är full, ät tills du inte är hungrig utan tillfredställd! :-) //Zac, som själv gärna äter till magsäcken är full ? tyvärr?

Skrivet av Zac den 14 mars, 2006 kl. 10:56 #

Hej! Nu har jag äntligen tagit mig i kragen o börjat äta riktig low carb. Har blivit mycket inspirerad av dig och Fantomen. Men det är ju en djungel det här med vilka vitaminer osv som man måste äta på sidan om. Vad äter ni för tillskott?

Skrivet av Emmonen den 14 mars, 2006 kl. 12:45 #

När man äter lågkolhydrat med grönsaker blir det väl täckande behovet. Jag vet inget som fattas, förutom förstås fiskolja för omega3, men det är ju ingen skillnad mot annan kost. Det är bara om man äter fet fisk dagligen som man inte behöver äta omega3. Däremot när man äter lågfett-högkolhydrat-kost kan man få brist på fett och protein.

Skrivet av Annika den 14 mars, 2006 kl. 12:56 #

Ägg innehåller väl dessutom alla vitaminer utom C-vitaminer... :-) Så med LC så tror jag faktiskt inte risken för vare sig mineral-, eller vitaminbrist är särskilt stor. Betydligt mindre än om man äter en massa spannmålsprodukter i alla fall... //Zac

Skrivet av Zac den 14 mars, 2006 kl. 14:18 #

Finns det någon riktig forskning på hur näringsämnena tas upp i kroppen och hur de används. Man ser oftast i tidningarna om studier med enskilda födoämnens verkningar. Ena dagen bra den andra dåligt.

Skrivet av Johan den 14 mars, 2006 kl. 14:20 #

Zac, Du har alldeles rätt! Lågkolhydratkost är mycket fördelaktig vad gäller vitaminer och mineraler. Kost med mycket spannmålsprodukter innehåller giftiga ämnen , som skyddar växterna. Dessa ämnen kan t.ex. ge oss allergier, men de kan dessutom hindra närigsupptaget i tarmen. Ett exempel på detta är fytinsyra som finns i spannmål och som hindrar upptaget av mineraler. Detta är särskilt besvärligt, eftersom spannmål redan i sig innehåller ganska små mängder av både vitaminer och mineraler, inte alls jämförbart med kött och fisk. Livsmedelsverket har en förteckning över dessa ämnen, som de kallar antinutritionella ämnen, under rubriken "Naturliga toxiner i växter" http://www.slv.se/templates/SLV_Page____10656.aspx Din sammanfattning av diskussionen om Omega3 var utmärkt!

Skrivet av Frank Nilsson den 14 mars, 2006 kl. 14:50 #

Johan All nutritionsforskning som gjorts av etablissemagent i modern tid, har varit baserad på lågfett-högkolhydrat-kost. Det går inte att dra några relevanta slutsatser när forskningen är baserad på en sjukdomsgivande grundkost. Helt ny forskning måste till när kostrekommendationerna har ändrats till högfett-lågkolhydrat. Först då kan man bedöma vilka andelar av näringsämnen som är de bästa för hälsan.

Skrivet av Annika den 14 mars, 2006 kl. 16:13 #

Jag lyssnar just nu på P1 Naturbruk - det handlar om galna kosjukan. På den tiden det begav sig ansåg forskarna att det inte var vetenskapligt bevisat att just kor var vegetarianer och därmed var det ju inget fel att utfodra dem med döda kor! I alla fall tills forskningen visat motsatsen.... Tvärtom, det var bara näringsinnehållet som räknades (ångmaskinsteorin igen!). Hm... är det någon mer än jag som reagerar på likheterna mellan koforskarna och det sätt som kostrådgivarna hanterar folkets rekommendationer för maten?

Skrivet av Thomas den 14 mars, 2006 kl. 20:38 #

Jag hörde också det. Intervjun med köttmjölsgubben var obetalbar! "Jag tänkte på den andra anläggningen" - sagt angående att han först påstått att de inte använde kadaver och överbevisats om motsatsen). ROTFL

Skrivet av hemul den 14 mars, 2006 kl. 23:13 #

Hej Annika! Välkommen tillbaka från din välförtjänta semester! Jag har saknat dig! Din sida och Skaldemans bok har inspirerat mig att börja äta riktig mat.Jag är den sorten som måste läsa på tills jag förstår! Har egentligen inga problem med vikten, bara med midjemåttet! En fråga: jag har sett att det säljs personvågar som talar om hur många procent av vikten som är muskler, fett resp. vatten. Kan det funka? Det låter lite otroligt, hur kan en våg veta det??? Någon som vet? Hälsningar och tack för all information och inspiration!

Skrivet av Lena den 15 mars, 2006 kl. 05:18 #

Först får man mata in lite uppgifter om dig själv. En sådan våg har oftast två metallplattor man får ställa resp fot på, sedan skickas en mycket svag ström igenom fötterna. Beroende på sammansättning av kroppsfett/muskler så får din kropp olika motstånd för strömmen - och så räknas fettprocenten fram! Inte så magiskt egentligen. Jag har sett vågar där man håller i två metallstavar också, men funktionen är precis densamma. Men själv håller jag mig till midjemåttet. Härligt förresten med ytterligare en "sökare" till som har hittat (hem) till LC! :-) Jag tror faktiskt att LC:are är lite mer "religiösa" än andra dieter - kanske beror det på att vi är sökare, eller liiiiite mer vetenskapliga och inte minst för att vi har rätt! ;-) //Zac

Skrivet av Zac den 15 mars, 2006 kl. 06:27 #

Igår i P1 var det ett inslag om nötter. Det var ett postivt inslag överlag men en dietist från Karolinska jämförde energiinnehållet i nötter med potatischips rakt av. Det vill säga ångmaskinsteorin gäller på Karolinska - har de aldrig hört talas om insulinets påverkan? Nötter höjer såvitt jag vet inte insulinet men potatischips borde göra det rejält och det går ju därför inte att jämföra rakt av?

Skrivet av Thomas den 15 mars, 2006 kl. 09:40 #

Hehee - man kanske skulle ha någon typ av KRAV-märkning av dietisterna? ;-) Men visst, i sak ÄR energiinnehållet samma - men det betyder ju INGENTING när vi väl har ätit varan! Oerhört irriterande, det är som om alla dietistutbildningar verkar hoppa över lektion 2, men grundligt går igenom rent energiinnehåll i lektion 1... //Zac

Skrivet av Zac den 15 mars, 2006 kl. 09:55 #

Jag är inte religiös, jag är FÖRBANNAD! Jag är 48 år, har läst om och lagat mat sedan jag var 12, har varit vegetarian ett par år, utbildat mig till kock/kallskänka, har lagat mat yrkesmässigt och allt har varit FEL! Visst har det funnits en smygande misstanke om att ångmaskinsteorin inte kan stämma, just med tanke på diabetiker. Men "vetenskapen" har varit samstämmig, då måste det ju vara jag som är för dum tänkte jag! Särskilt när jag själv nästan är underviktig enligt BMI, men har ett midjemått som vanliga "konfektionsstorlekar" inte når om! Snälla Annika, jag förstår att du jobbar med detta nästan dygnet om, men kan du inte skriva en bok? En som riktar sig till de som bäst behöver det, de äldre och diabetikerna? Kanske kan vi andra hjälpa till? Själv kan jag fundera ut lite recept. Det blir ju inte svårare än att tänka nyckelhål! Jag skäms när jag tänker på vad jag har lurat i dagisbarn, lunchätare och andra! Zac, tack för upplysningen! Vad för uppgifter?

Skrivet av Lena den 15 mars, 2006 kl. 10:15 #

Jag har en sådan våg som mäter fettprocenten i kroppen. Man ställer in kön och längd och om man är barn eller vuxen. På min våg (Tanita) finns det fyra knappar att välja mellan, en för varje familjemedlem. Man sparkar på knappen med stortån och ställer sig på vågen. När den visat vikten tänker den ett tag och visar sen fettprocenten. Det skiljer sig en hel del från dag till dag beroende på vad man har ätit men oftast inte mer än två procentenheter. Innan jag började gympa och styrketräna på Friskis låg jag på 30-32 % och efter en termins träning låg jag på 26-27 %. Än så länge märker jag ingen skillnad efter att jag började äta LC men det är bara tre veckor sen. Kvinnor ska sträva efter att ligga runt 25 % kroppsfett, män något lägre.

Skrivet av UlrikaA den 15 mars, 2006 kl. 10:32 #

Lena, Som du skrev så jobbar jag hela min vakna tid med dels mitt läkarjobb och dels med kostfrågan. Det finns ingeting som jag känner att jag kan dra ner på. Jag kan inte se var jag skulle få tid till att skriva en bok. Man skulle ju kunna se min blogg som en nätbok. Jag har den i tidsföljd som worddokument, men det blir ju mycket upprepningar i blogginläggen, så det är inte strukturerat. Men du har ju böckerna Litsfeldts Fettskrämd och skaldemans Ät dig ner i vikt!

Skrivet av Annika den 15 mars, 2006 kl. 10:50 #

Annika, jag och många med mig uppskattar allt detta du gör! Faktum är att det rent av är en samhällelig gärning! Det behövs en kvinnlig motvikt då ex VV har 90% kvinnor! Absolut ingen skugga över herrar Skaldeman och Litsfeldt, men jag tror att en kvinna har andra kvinnors uppmärksamhet på ett annat sätt, tyvärr! Detta är ett viktigt gärning! //Zac

Skrivet av Zac den 15 mars, 2006 kl. 10:57 #

klaris: Du nämnde att du står still i vikt. På min hemsida www.fettskramd.se har jag lagt upp ett forum där en av rubrikerna är "När det går trögt". Jag tänkte att den kanske kunde bilda en faktabank för dem som har problem. Om du vill kan du ju sparka igång diskussionen där?

Skrivet av Lars-Erik den 15 mars, 2006 kl. 11:39 #

Hej! Stor tack för denna klara och tydliga genomgång av ett jättestort kostkomplex. Efter tre månaders fettkost hade jag frågor som jag först nu fick klara svar på. Och jag har inte varit trög att studera... Please, go on this fight! You are not alone!! Rolf A.

Skrivet av Rolf Aronsson den 16 mars, 2006 kl. 15:03 #

SLV-kommentaren, Kapitel X, har just lagts på adress: http://blogg.passagen.se/fetsmart/comments/Weblog/what_i_tell_you_three#comments

Skrivet av Piltson den 14 november, 2006 kl. 09:27 #

SLV-kommentaren, Kapitel XII, har just lagts på adress: http://blogg.passagen.se/fetsmart/comments/Weblog/what_i_tell_you_three#comments

Skrivet av Piltson den 16 november, 2006 kl. 11:38 #

Min mamma idag 93 år och frisk slutade med margarin efter att det var en "margarinskandal" i finland på 50-talet. DE till verkade margarin av diverse djurkadaverr. Är det någon som vet mer om denna "skandal" Efter det har det bara använts smör hos oss och jag tog med mig tanken att smör är det hälsosammaste fettet trots alla diskussioner om fleromättat osv

Skrivet av irma estung den 09 december, 2007 kl. 20:37 #

Äta fisk?
Det finns ingen som blivit sjuk av att äta fisk.Däremot kan vissa fiskar innehålla saker av vad vi släppt ut i vattnet.Min tid i Afrika så lärde jag mig att äta fisk.Under ett år så åt vi bara fisk och vildris.Ostron ingick också i kosten.Folk som bodde på ön var helt fria ifrån våran typ av sjukdomar. Med andra ord väldigt lite kolhydrater och grönsaker.Frukt fanns.Jag var kanonfrisk efter ett år och samma sak med familjen.Vikten var charmerande.Vid hemkomsten gick man över till den idiotiska mathållningen som vi är vana vid.Kämpat i många år med lågfettsmat.Har nu 15 kilo övervikt och givet är att andra saker bidragit men har sista året gått över till fisk nästan varje dag men denna kriminella djungel som råder hos mat och pillermaffian är svårt att komma undan. Dåligt utbildade läkare som efter konsultation rekommenderat mindre fett och mer piller. Resultat bypassoperation och ständig kamp mot blodfetter.Nu har jag sparkat till högen med den gammla kunskapen och börjat äta smör och ost samt slutat med livsmedelsverkets styrning.Sväng en bägare vin och låt en härlig ostskiva glida ner i strupen, sjung och skit i den tandlösa vetenskapen som enbart styr oss av ekonomiska tankar. Där ingår Du STATEN.En dag kommer folk att fatta alla lögner och ni som redan gjort det ha en skön sommar och alla andra kan börja tillsätta vissa saker så att hjärnan börjar funka igen.
Ha en härlig sommar och sprid ett vettigt budskap.
David

Skrivet av David Engberg den 22 juli, 2008 kl. 08:10 #

I vår tid har religiösa frälsningsläror minskat i betydelse. Men människans behov av frälsning har nog inte minskat lika mycket. Det religiösa har ersatts delvis av sekulära frälsare och läror. Nog är det ett visst inslag av frälsningslära i t ex de olika teorierna om kostens hälsoeffekter. I likhet med de religiösa lärorna kan de sekulära dito uppamma upprörda känslor. Nog om detta. Angående frågan om mättat eller omättat fett är bäst, bör kanske mera framhållas att enkelomättat fett är bra, och att den sedan urminnes tider använda olivoljan, särskilt kallpressad jungfruolja, är blande de bästa fettkällorna. Kreta har ju en av de högsta siffrorna för konsumtionen per capita av olivolja, och samtidigt bland de lägsta av frekvensen hjärt- och kärlsjukdomar. Lite smör och ost därtill är troligen också bra. Fet fisk är ju också bra med mycket omega-3. Ett krux kan vara att odlad lax utfordras med ett för laxen onaturligt foder med vegetabiliskt ursprung. Laxens naturliga föda från havet innehåller det som behövs för att laxen själv ska få hög halt av omega-3. Men fodret till odlad lax innehåller inte det som behövs för att ge odlad lax lika hög halt av omega-3 som vild lax har. Å andra sidan blir odlad lax fetare än vild lax, helt enkelt därfär att odlad lax har mera tillgång till föda. Så en st vild lax, halvmager, kanske totalt innehåller lika mycket omega-3 som en st odlad, smällfet, lax. Fet fisk som konserv är också bra, t ex makrill och sardiner. Sistnämnda lär också vara extra bra för minnet. KOcentrerat fruktsocker, tillsatt i många livsmedel, har tydligen visat sig vara en av bovarna vid viktuppgång. Det borde vara lag på att alla sockerarters halt ska specificeras för alla livsmedel. Jag tror att man mår bra av att äta en del av de långsamma kolhydraterna, och naturligtvis fibrer.

Skrivet av Rickard Eriksson den 02 augusti, 2009 kl. 21:56 #

Skriv en kommentar:
Kommentarer är avstängda för detta inlägg