- Skaffa en blogg du med!
- Anmäl denna sida
- Bli medlem | Logga in! Dina tjänster | Logga ut | Inloggad som
15 maj kl 11:00, 2011
Diabetes.doc refererar diabetologernas vårmöte i sin blogg.
Mötet handlade alltså inte alls om kost. Arrangörernas svar på detta var att kosten avhandlades vid förra mötet = klart.
Graviditetsdiabetes avhandlades och man diskuterade om det räckte med slumpsocker eller om det behövdes glukosbelastning för alla.
Jag tycker att ett blodsocker före, och 1 och 2 timmar efter, kolhydratinnehållande måltid är en bra screeningmetod. Om de värdena är förhöjda kan det vara bra med glukosbelastningstest.
Vid graviditet får man en fysiologiskt förhöjd insulinresistens vilket kan orsaka både onormal viktuppgång och graviditetsdiabetes. Det är kolhydraterna som höjer blodsockret, och självklart bör en kvinna med diabetes och kraftig viktuppgång äta strikt lågkolhydratkost.
Inte insulinbehandling, eftersom den ytterligare ökar insulinresistensen och ger ökad viktuppgång.
Metformin, som Anders skriver rekommenderades vid mötet, har okända effekter under graviditet, och är inte tillåtet då enligt Fass.se.
Det togs också upp om HbA1c (långsocker) som diagnostiskt test. HbA1c:s nackdel är att det kan vara helt normalt om patienten har diabetes, med ett mycket svängande blodsocker. Den patienten kan vara jättesjuk. HbA1c bör alltså kompletteras med en blodsockerserie före och efter måltid så att man ser hur sockret verkligen beter sig.
Hej Annika! Jag har köpt en blodsockermätare för att testa blodsockret före och efter måltid (har ej diabetes). Vad bör man ligga på före (fastande) och efter måltid? Ska man ta direkt efter måltid eller en timme efter? Hoppas att du kan svara mig. Har ätit LCHF sedan nov 2009.
Skrivet av Solblomma den 15 maj, 2011 kl. 11:27 #
Solblomma, ta socker före måltid och 45 min - en timme efter. Före bör det ligga under 5,5, och efter måltid bör det inte ligga över 6,5, om man äter lågkolhydrat. Eller?
Skrivet av Annika D den 15 maj, 2011 kl. 12:10 #
Hej Annika
Roligt att du läser min blogg. Jag vill förtydliga några saker: Mötet rekommenderade inte Metformin vid graviditet, det var min egen reflektion på en behandling som sannolikt kommer godkännas, ännu är den inte godkänd vid graviditet.
När det gäller HbA1c för diagnos så fungerar det inte vid akut debuterade typ1 diabetes eller vid graviditetsdiabetes. Vid typ2 fungerar det dock utmärkt eftersom det är blodsockret som varierar väldigt mycket medan HbA1c är stabilt. Och det är HbA1c som är korrelerat till framtida komplikationer.
Slutligen är vi helt överens att den logiska behandling vid postprandiellt högt blodsocker är just att minimera sockret i maten. Diabetesprofessionen är tyvärr alltför avvaktande i denna fråga.
Skrivet av Anders Diabetesdoc den 15 maj, 2011 kl. 12:40 #
Anders, Jag har träffat flera typ 2-diabetiker med kraftigt svängande blodsocker, och nära normalt HbA1c.
Ett kraftigt svängande blodsocker är kraftigt korrelerat (enligt min erfarenhet) med diabeteskomplikationer.
Vi får hoppas att Socialstyrelsens nya kostrekommendationer vid diabetes, som kommer till hösten, är mera positiva till lågkolhydratkost än tidigare.
Skrivet av Annika D den 15 maj, 2011 kl. 12:58 #
jag har en fundering angående insulin som tillväxthormon och "fettlagrare".
Jag har diabetes typ 1 och kör lchf. jag kan dock ibland få höga värden ändå, tex för att min utrustning går sönder (har insulinpump).
Låt säga att jag får ett socker på 15-20, och måste ta mycket extrainsulin för att sänka detta. Påverkar detta på något sätt min viktnedgång, sabbas det av den ovanligt stora mängden insulin jag då får ta? (tar ytterst små mängder annars till lchf-maten).
lagras fett så fort jag tar ovanligt stora mängder insulin?
hoppas du förstår min fråga, har inte kunnat finna något svar på den någonstans.
Skrivet av therese den 15 maj, 2011 kl. 19:13 #
Therese, Det är andra yp 1-or som har rapporterat höga sockervärden vid obalanser under strikt LCHF.
Jag kan inte ge några råd angående detta, utan du måste själv finna ut vid vilka kolhydratmängder som blodsockret blir mest stabilt, med låg insulindos.
Fettinlagringen är en bisak i detta, det är hälsoeffekterna som är det viktigaste.
Skrivet av Annika D den 15 maj, 2011 kl. 20:16 #
Började med lchf kost i december 2010 har nu gått ner 15 kg. Och jag mår underbart bra. Har aldrig mått så bra som jag mår nu.
Skrivet av lycklig den 15 maj, 2011 kl. 20:54 #
tror inte helt du förstod min fråga. det är jag undrar är alltså vad som händer om man får ett högt socker som INTE är orsakat av intag av kolhydrater.
om man då måste ta massa extra insulin, vad sker med det?
bromsar det viktnedgången trots att man inte ätit kolhydrater? "beter sig" insulin alltid på samma sätt?
Jag menar alltså i ett fall då tex en insulinpump krånglar och går sönder och man får insulinbrist.
Skrivet av therese den 16 maj, 2011 kl. 10:45 #
Om man använder HbA1c som diagnosmetod kan ju en person med diabetes typ 2 som äter strikt LCHF-kost få diagnosen FRISK. Detta skulle ju vara allvarligt eftersom diabetes inte kan botas.
Skrivet av Bernt Östlund den 17 maj, 2011 kl. 00:11 #
Therese, En typ 1-a som inte får sitt insulin får en produktion av glukagon som sätter igång glukoneogenes. Den får då en kraftig egenprodukton av blodsocker, vilket sen måste tas ner med höga insulindoser.
Detta gäller väl oavsett kost?
Jag anser att detta höga socker är farligt för hälsan, och ev fettinlagringseffekt är underordnad i sammanhanget.
Skrivet av Annika D den 17 maj, 2011 kl. 10:58 #
Bernt Östlund, Det blir nog nu allt fler diabetiker typ 2 som "friskförklaras" av sjukvården, eftersom de inte längre har högt blodsocker när de äter LCHF. Detta är olyckligt eftersom det kan tolkas som att de åter tål kolhydrater. Men de är inte botade från sin insulinresistens och kolhydratintolerans, de är bara "tillfrisknade" i sin diabetes.
Skrivet av Annika D den 17 maj, 2011 kl. 11:02 #