Dietistens rekommenderade frukost: gröt och ägg

16 feb kl 12:11, 2011

Skrivet av dahlqvistannika under kategorin Blandat | 25 Kommentarer | Permalink

Dietisten Elinor skrev i kommentar och tyckte att min Slv-frukost var för mastig, med gröt och smörgåsar och juice. Hon tyckte att jag skulle äta gröt med ett ägg till bara. Därför gjorde jag det i morse.
Blodsockret varje kvart den första timmen: 7,9-10,3-10,8-9,1. Därefter varje halvtimme: 6,6-6,4-6,2-5,6-5,7-5,6-5,4

Mitt fasteblodsocker ligger under 5,6. Jag har alltså inte kommit ner i fasteblodsocker 4 timmar efter en portion havregynsgröt.

Varför tycker dietisten att en kolhydratkänslig person ska äta gröt till frukost, vilket ger blodsockerpeak och förhöjt blodsocker i 4 timmar efteråt, när i stället två ägg inte ger någon blodsockerhöjning alls? Elinor?

Vilka blodsockerserier får Elinor själv, och diabetiker, av gröt+ägg resp bara två ägg? Rapportera hit!

Jag förde in sockerserien i Mina blodsockerserier.

Till min ostsmörrulle med kaffe till lunch tog jag ett glas apelsinjuice, eftersom jag hade kvar sen igår.
Blodsockret efter en timme var 7,6, efter två timmar 5,2. Det blev alltså en viss blodsockerreaktion på ett glas apelsinjuice också.

« Motion för viktkontr... | Hem | Annika D ökar äggför... »

Kommentarer:

Kan inte hålla mig för att kommentera. Man måste äta högkolhydratkost under en längre tid om man vill få bättre blodsocker. Skulle gissa på några veckor till flera månader, som Bernards, Pritikins, med fleras studier visat. Förmodligen har inte dietisten koll på detta.

Generellt kan man kanske säga att det finns två vägar att gå - HCLF eller LCHF, men mittimellan ger "blandat" resultat.

Precis som det tar tid för kroppen att anpassa sig till LCHF så tar det tid för kroppen att anpassa sig till HCLF (vi snackar om månader).

Ta och kolla min blodsockerkruva t.ex, efter 700+ gram kolhydrater dessutom...

http://michelblomgren.blogspot.com/2011/01/sockertoppad.html

Högkolhydratkost ger för övrigt lägre fasteinsulin än vanlig kost, så det är tydligen inte insulinet utan insulinkänsligheten som ökar.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/2168124

Insulin stimulerar bl.a GLUT4 som translokerar = ökad insulinkänslighet, osv.

Skrivet av Michel Blomgren den 16 februari, 2011 kl. 12:42 #

Michel,
du utgår såvitt jag förstår ifrån en frisk person. Du utgår också ifrån att alla fungerar likadant som du. Man kan hålla på med den sortens spekulerande som du gör om man vill trassla in sig i teorier. För mig som typ1-diabetiker fungerar inte dina teorier alls. Högre kolhydratintag ger mig sämre blodsockerkontroll.

Skrivet av Mats Lindberg den 16 februari, 2011 kl. 13:11 #

Michel,
jag håller med Mats Lindberg.
Jag är också typ1-diabetiker. Har ätit högkolhydratkost som diabetiker i 41 års tid och under alla dessa år haft urusla värden som jag/vården inte kommit till rätt med.
Har nu ätit LCHF i 2 års tid, med enormt förbättrade blodsockervärden och enklare liv att leva :)

Skrivet av Lena Ka den 16 februari, 2011 kl. 13:21 #

Michel 12.42, Jag åt HCLF i tjugo år. Den kosten gjorde mig sjuk och fet. Nu har jag blivit frisk och normalviktig med LCHF. Jag har ingen som helst tanke på att återgå till den kost som gjorde mig sjuk.

Skrivet av Annika D den 16 februari, 2011 kl. 13:47 #

Annika, nej det gjorde du inte, vi har helt olika definition av vad som är högkolhydratkost och inte, SLV är *långt* ifrån min med fleras definition av HCLF.

Valet av kost är givetvis helt fritt, det är inte det jag syftade på - du behöver inte försvara dig. Jag kom bara med faktumet att du äter inte HCLF varken till frukost eller långsiktigt, något som dietisten tydligen inte har koll på, därmed är resultatet därefter. Av samma anledning blir ingen diabetiker frisk av SLVs rekommendationer.

Mats, nej, kolla in McDougall, Fuhrman, Bernard, Pritikin, m.fl - alla botar diabetes med HCLF, inget annat. Evigt snack om detta, inte så svårt att förstå egentligen. Flera av dem har dessutom gjort flera studier - tyvärr inget som SLV tar till sig.

Skrivet av Michel Blomgren den 16 februari, 2011 kl. 14:08 #

Typ-1 diabetes är dessutom en autoimmun sjukdom.

Skrivet av Michel Blomgren den 16 februari, 2011 kl. 14:08 #

Annika D är inte typ-1 diabetiker.

Skrivet av Michel Blomgren den 16 februari, 2011 kl. 14:11 #

Undrar om...

Skrivet av Matsmurfen den 16 februari, 2011 kl. 14:29 #

...det är den...

Skrivet av Matsmurfen den 16 februari, 2011 kl. 14:29 #

...som skrivit flest...

Skrivet av Matsmurfen den 16 februari, 2011 kl. 14:29 #

...kommentarer som vinner?

Skrivet av Matsmurfen den 16 februari, 2011 kl. 14:30 #

MIchel, hur många års upföljande studier har Pritikin m fl på hälsoeffekten av HCLF på typ 2-diabetiker?

Skrivet av Annika D den 16 februari, 2011 kl. 14:51 #

Pritikin själv led sedan tidigare av leukemi och tog livet av sig i samband med cellgiftbehandling:
http://en.wikipedia.org/wiki/Nathan_Pritikin

Skrivet av Annika D den 16 februari, 2011 kl. 14:59 #

Det finns INGENTING som gör mig så hungrig så fort som en tallrik havregrynsgröt! Och det skulle man äta "för att stå sig" när jag var barn. Tycker riktigt synd om mig själv så här i efterhand ;)

Skrivet av Therese (Kloka Kostbloggen) den 16 februari, 2011 kl. 15:08 #

Jag har inte lyckats förstå hur det funkar med blodsockermätningar etc, men en sak vet jag:

Havregrynsgröt är det VÄRSTA jag kan äta till frukost, även om jag inte håller mig strikt från kolhydrater. Jag klarar mig två timmar, sedan sjunker blodsockret och jag blir otrevlig och vansinnig över småsaker.

Har aldrig kunnat äta havregrynsgröt till frukost, fast jag har inte kunnat se det på det sätt som jag ser det idag. När jag var yngre kallade jag det "äckligt" eller att jag "inte blev mätt".

Uppenbarligen kolhydratskänslig sedan barnsben... Macka med mycket smörgåsmargarin och ost funkade bäst på mig som yngre, nu är det bacon och ägg eller en tallrik yoghurt.

Vilket, jag ser nu, bara understryks (eller understryker) det Therese (Kloka Kostbloggen) just har sagt.

Skrivet av esbe den 16 februari, 2011 kl. 15:22 #

Therese/esbe,

Min kusin, diabetiker typ 1, säger detsamma. Sedan hon övergått till LCHF är de ständiga mellanmålen ett minne blott!

Skrivet av anhörig den 16 februari, 2011 kl. 15:36 #

Mikael, att någon skulle lyckas BOTA diabetes med det de inte tål faller på sin egen orimlighet.

Skrivet av Bosse den 16 februari, 2011 kl. 15:45 #

Det här är jätteintressant, Annika!

Det är lite läskigt att den allmäna uppfattningen är att det är supernyttigt med havregrynsgröt. Och att dietister blir utbildade till att föra denna uppfattning vidare.

Skrivet av 83.249.40.209 den 16 februari, 2011 kl. 21:16 #

Gunde säger ju alltid att det är såå gott o så nyttigt.. Själv växer det i munnen på mig när jag äter det, blää..

Skrivet av Jonas den 16 februari, 2011 kl. 23:18 #

Som frisk kan man klara sig på hclf ända fram tills man börjar bli insulinresistent.

Motionerar man dessutom flitigt kan man hålla inflammationerna borta ytterligare en tid.

För den som redan börjat känna av det metabola syndromet riskerar gröten på tallriken resultera i gröt i kärlsystemet.

Skrivet av dufva den 17 februari, 2011 kl. 00:59 #

Hej!

Har några funderingar.

Lågt blodsocker = ingen fettinlagring??

Hur lång tid efter måltiden är blodsockret som högst?

Hur högt blodsocker för att lagra fett?

Skrivet av Freddie den 17 februari, 2011 kl. 10:42 #

Freddie, Det är insulinet som lagrar in fett. Ju högre blodsocker desto högre insulin. Indirekt blir det högre fettinlagring ju högre blodsocker.
Hur lång tid efter måltiden är blodsockret som högst? Det beror på GI-värdet, och hur mycket annan, icke blodsockerhöjande mat, man äter i måltiden. Normalt har jag funnit att blodsockret är som högst 45 min - en timme efter måltiden.
Hur högt blodsocker för att lagra fett? Det är troligen en glidande skala, som kanske börjar när blodsockret går över fastevärde.

Skrivet av Annika D den 17 februari, 2011 kl. 11:54 #

En släkting till mig levde i princip på havregrynsgröt hela livet eftersom han var så snål. Han blev en bit över 90 och dödsorsaken var att han blev åkörd av en bil då han var ute på promenad.
Själv kan jag äta snickers till frukost och stå mig till långt efter lunch. Min pappa lever på mackor och han är slank och frisk. Tror nog att man är olika känslig helt enkelt.

Skrivet av W den 17 februari, 2011 kl. 19:19 #

W, Ja, vi är väldigt individuellt olika. Strikt LCHF gäller framför allt de som är sjuka och överviktiga. De som är friska och slanka kan själva prova ut vilka andelar av näringsämnen som passar bäst för dem. Det viktiga är att de inte äter hälsoskadliga margariner som Becel, Milda och Lätta, och inte omega-6-oljor, som majsolja och solrosolja, och minimerar intaget av industritillsatser, dvs äter hemlagad mat på rena tillsatser.
Allt socker är sannolikt också skadligt för hälsan.

Skrivet av Annika D den 17 februari, 2011 kl. 21:11 #

Tycker det är dumt att chansa att man tål mycket socker , när man väl har sjukdomen är det för sent

Skrivet av Dk den 18 februari, 2011 kl. 18:42 #

Skriv en kommentar:
Kommentarer är avstängda för detta inlägg