Föreläsningar på Sahlgrenska akademin

18 mar kl 12:25, 2010

Skrivet av dahlqvistannika under kategorin Blandat | 40 Kommentarer | Permalink

Margareta Lundström, Göteborg, har bevistat tre föreläsningar på Sahlgrenska akademin. Hon berättar om det på sin blogg:

CMR Sahlgrenska Center for Cardiovascular and Metabolic research erbjöd öppna föreläsningar vid tre tillfällen under februari och mars 2010.

Jag var på samtliga och här är min upplevelse.

Sammanfattning

Jag har respekt för svårigheten att nivåanpassa när man föreläser för allmänheten.  Jag förstår att en enda föreläsning bara kan innehålla fragment av ett ämne. Men jag är kritisk mot skräckpropagandan för kolesterol, demoniseringen av det mättade fettet och den ohöljda marknadsföringen av farmaka och stympande kirurgi och av den dogmatiska kostpropagandan. En del som presenterades var naturligtvis rena fakta och helt okontroversiellt. Jag tar bara upp det som jag reagerade på som folkförvillelse. I programmet skriver man bl.a. ”Vår verksamhet länkar samman forskning om fetma, typ2 diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar, områden där Göteborgs Universitet länge haft en ledande position.” Vem har givit verksamheten epitetet ledande? Jag märkte inga nya tankar.

Den förmenta vetenskapen som uppvisades är orsaken till att mina barnbarn serveras margarin och avfettad mjölk i skolan.

Carl-Johan Behre överläkare vid obesitasmottagningen inledde föreläsningsserien under rubriken: Riskerna med fetma och hur man gör för att minska den?

WHO har erkänt fetma som en sjukdom. Behandlingen tog fasta på symtomen – farmaka eller kirurgi. Långsiktigt ohållbara behandlingsalternativ sades vara: livsstilsförändring, kostbehandling, pulverdiet, kognitiv beteendeterapi, farmaka med visst undantag av Xenical. Den enda behandling som betecknades som hållbar i längden och som enligt Behre upplevdes som positiv för patienterna är Gastric Bypass operation. D.v.s. amputation av delar av matsmältningskanalen. Detta ansågs som en förstahandslösning. Behre deklarerade att han själv inte skulle tveka om att underkasta sig operationen om han varit i någon av sina patienters situation, så övertygad var han. Jag underskattar inte det lidande som det innebär att vara överviktig och kan inte utesluta att det för enstaka människor inte finns något annat val. Men jag kan inte undvika reflexionen att de går att tjäna pengar på denna typ av kirurgi. För det är väl inte tänkt att vår skattefinansierade sjukvård skall klara detta? Ingenting sades om kolhydraternas roll i fetmautvecklingen.

För att undvika övervikt så rekommenderades medelhavskost och kompletterat med det gamla mantrat kalorier ut skall vara fler än kalorier in för att man skall gå ner i vikt.

Ingrid Larsson klinisk näringsfysiolog, med.dr., obesitasmottagningen fortsatte under rubriken:”Bra och hälsosam mat – vad säger vetenskapen och hur undviker man att gå vilse i kostrådsdjungeln”.

Larsson deklarerade frankt att hon nu skulle reda ut vår förvirring över alla olika kostråd. Det gjorde hon med besked. Hon hamrade trosvisst och kompromisslöst in alla gamla mantran, magert, fibrer, 500g ”fruktochgrönt”, margarin, vegetabiliska oljor, regelbundna måltider, grov gröt till frukost, fullkornbröd, magra pålägg. Öka kolhydratintaget och undvik mättat fett.  

Jag menar att den kost hon förespråkar är den som skickar människor som är känsliga för kolhydrater till diabetesmottagningen eller till föregående föreläsare för magstympning. Enligt Larsson är det fettet i kakorna som är farligt. Det är kalorierna i godiset som gör oss överviktiga. Så undvek hon skickligt att tala om kolhydrater som en riskfaktor. Mantrat kalorier in kalorier ut drogs naturligtvis. Larsson hade en intressant teori om medelintaget av kalorier i veckan. Äter man mindre en dag kan man äta lite mer nästa dag och vise versa!?

Ett annat mystifierande uttalande var att alla dieter fungerade lika bra bara man var uthållig. Återigen den överviktiges fel.

”Är det A-vitamin du är ute efter kan du äta morötter”. Det svaret fick en dam på en fråga om smör.

 På den oundvikliga frågan om hennes åsikt om Annika Dahlqvist svarade Larsson att Socialstyrelsens godkännande av Annika Dahlqvists råd var grundat på en missuppfattning från Socialstyrelsens sida. 

Föreläsningen avslutades med en hänvisning till Livsmedelsverket och en bekräftelse av att det fortfarande är deras råd och anvisningar som gäller. Kolhydratmarknaden och den vegetabiliska oljemarknaden kan vara nöjda.

Är kolesterol farligt? Under den rubriken föreläste professor Olle Wiklund avdelningen för molekylär och klinisk medicin, Sahlgrenska akademien.

Wiklunds budskap löd: Förhöjt kolesterolvärde är farlig, leder till åderförfettning som leder till hjärt-kärlsjukdomar och för tidig död. Ju högre kolesterol desto högre dödlighet. I preventivt syfte bör nivån ligga på 5 och för de som redan genomgått en infarkt helst 3. Enligt Wiklund fanns det många odiskutabla studier som stöder att förhöjda kolesterolvärden ökade risken för hjärt-kärlsjukdomar. Svaret på rubrikens fråga är således: Ja, högt kolesterol är farligt! Men de finns statiner!

Han anförde tre exempel som stöd.

Det första var en illustration av ett massivt ”åderförkalkat” kärl tillhörande en kanin.

Det andra handlade om en familj som hade en familjär kolesterolemi där alla manliga medlemmar dött i förtid.

Den tredje var Framinghamstudien från 1960- talet. Där skilde Wiklund på LDL det onda kolesterolet och HDL det goda kolesterolet. Enligt Wiklund kunde man konstatera att med ett högt LDL följde högre dödlighet. Men signifikansen var mindre för kvinnor och äldre män.

Vi som är upplysta och pålästa vet att Framinghamstudien inte har något större bevisvärde för sambandet högt kolesterol och hjärtinfarkt. Hade den haft det så hade man ju inte behövt upprepa samma typ studie gång på gång i 50 år med samma klena resultat.

När det gäller familjär hyperkolesterolemi så är det ett sällsynt tillstånd och behöver inte alltid leda till för tidig död. Men det duger bra som skrämselpropaganda.

Bottennappet får man väl kalla ”kanintricket” som handlar den stackars kanin som tidigt i fettskräckens barndom matades med fett och kolesterol, en för en gräsätare artfrämmande kost. Kaninen dog. Detta togs och tas tydligen fortfarande till intäkt för att kolesterol är farligt. Kaninens kärlförändringar har ingenting med åderförkalkning hos människan eller hjärtinfarkt att göra.  Men det var intressant att veta att kaninen lever kvar på avdelningen för molekylär och klinisk medicin, Sahlgrenska akademien.

Wiklunds rekommendationer var att högt kolesterol behandlas med statiner och förebyggs med hjälp av motion och genom att man undviker mättat fett. Han rekommenderade undvikandet mättat fett, trots att han i inledningen av föreläsningen sagt att kosten bara i liten grad kan påverka kolesterolet.

Läkemedelsindustrin kan känna sig nöjd. De av åhörarna som redan åt statiner fick bekräftat att de gör rätt och övriga kommer inte att bli svåra att övertala.

Sista föreläsningen handlade om Stress fetma och hjärt-kärlsjukdomar

Professor Annika Rosengren vid avdelningen för akut och kardiovaskulär medicin, Sahlgrenska akademien klickade fram Power Point grafer i en halvtimma. Slutsatsen var att människors upplevelse av stress kunde korreleras till risk hjärtkärlsjukdomar.  Rosengren rekommenderade också rätt sorts fett och 5 portioner frukt och grönt för att förebygga stroke. Rätt sorts fett? När det gäller fruktochgrönt gjorde Rosengren både en kvantifiering och blandade ihop två olika kategorier av födoämnen som om de vore jämförbara. Vilka frukter och vad menar man med grönt? Hur kom man fram till just detta antal? Man kan ju kalla det en åsikt eller ett gott råd, men påstå inte att det går vetenskapligt att bevisa något så flummigt.

Margareta Lundström

hos.lundstrom@yahoo.se

 

 

 

 

« Regeringen blåser... | Hem | Nationell plan för... »

Kommentarer:

Bra sammanfattat Margareta. Fint gammalt kanintrick som överlevt sig själv :-)

Mycket sorgligt att professorerna på Sahlgrenska är kvar i gamla tiders fettskräck och inte kan ta till sig nya forskningsrön.

Konsensus verkar råda, så skönt och praktiskt för dem att inte behöva ta hänsyn till några oliktänkande.

Skrivet av KickAnn den 18 mars, 2010 kl. 13:13 #

Bra information om den "tokiga informationen".

Ingen som sa något om professors Ingvars bok Hjärnkoll, som skulle kunna användas i första hand istället för gastric by pass!

Dietist Larsson uttrycker att SoS har missuppaffat LCHF-kosten! Är det inte dags för en anmälan till SoS av denna dietist! Är det inte dags för en anmälan till SoS av dessa Gastric by pass operationer, när dom nu görs med motiveringen att det är bästa metod!

Var inte Sahlgrenskans läkare på hälsomässan i höstas i Stockholm då det sas där att 80% av de magopererade efter tio år hade gått upp i vikt igen!

Skrivet av Zonen den 18 mars, 2010 kl. 13:17 #

Lyft fram Martin Ingvars bok "Hjärnkoll
på vikten" Jag har just fått den i min hand och kan konstatera att här finns mycket att lära även för oss LCHF:are.
Köp och läs noggrant. Om och om igen.
En ny och intressant väg att ta ett
personligt ansvar för vår hälsa. www.bokus.com/b/9789127119215.html?pt=search_result&search_term=hj%E4rnkoll

LCHF i akademiska termer. Lycka till

Skrivet av KEV den 18 mars, 2010 kl. 14:07 #

Man blir ju mörkrädd av sådan läsning..

Skrivet av Goran van Den Buske den 18 mars, 2010 kl. 15:59 #

Mycket bra sammanfattning. Precis vad man vill vidarebefordra till sina barn, barnbarn, vänner och bekanta. Visst blir man mörkrädd,som Goran skriver. Kostfrågan är nog bara toppen av ett isberg ;)

Tack Margareta, Annika, Sten Sture m.fl. för att ni öppnat våra ögon! Tillbaka till den fettsnåla och kolhydratstinna kosten vill man aldrig någonsin.

Skrivet av gt den 18 mars, 2010 kl. 17:36 #

Nu råder inte enbart politikerförakt utan även i högsta grad "expertförakt". Det är häpnadsväckande hur okunniga de verkar vara!!!

Skrivet av MEM den 18 mars, 2010 kl. 17:39 #

Det där var bra uttryckt MEM!

"Expertförakt" - så börjar det ju bli!

Vad har dietist Larsson m fl på fötterna egentligen?
Inte är det vetenskap och beprövad erfarenhet, i alla fall!

Skrivet av Zonen den 18 mars, 2010 kl. 17:56 #

Om de åtminstone vore okunniga. Då kunde de upplysas. Problemet är att de har betalt för att uttala osanningar. Då hjälper ingen upplysning i världen.

Jag såg ett program med KI-professorn Hellenius igår. Hon rekommenderade medelhavskost och berättade att den innehöll lite kött(!), lite mejerivaror(!) och lite alkohol(!!). Har hon levt sitt liv utan att möta italiensla lufttorkade skinkor, italiensk salami, italienska ostar och italienskt vin? Säkert inte. Men hon har betalt för att ljuga och då kan man förvanska medelhavskosten så att den låter som skräpmat från livsmedelsverket.

/SSS

Skrivet av Sten Sture Skaldeman den 18 mars, 2010 kl. 18:22 #

SSS: Du har så rätt! Hon skulle må gott av att få komma ner till Italien, få lite italiensk salami och även lufttorkade skinkor.

Skrivet av Goran van Den Buske den 18 mars, 2010 kl. 19:12 #

Det är ju så uppenbart att experterna talar mot bättre vetande,ja rentav ljuger med berått mod.När nu vetenskapen sedan länge säger något annat än "experterna" så är min fråga:Är det lagligen möjligt att lagsöka professorerna för vilseförande uttalanden och vållande till andras lidande och rentav död.Räcker lagen till
för att fälla i sak? Borde inte t.ex. ddiabetesföreningar överväga en gruppåtalan?

Skrivet av Ulf Pohl den 18 mars, 2010 kl. 19:43 #

Experternas kostrekommendationer börjar kännas som vilseledande "Becel reklam"!

Skrivet av gt den 18 mars, 2010 kl. 19:58 #

KI-professorn Hellenius lyckas säkert också förbise att man tradionellt vid stekning använder fettet från Fat-tailed sheep i bl a Libanon. Inte olivolja o likn...
Som skrevs ovan, kan man inte lagsöka sådana här förnekare?

Skrivet av Stefan den 18 mars, 2010 kl. 19:59 #

Ulf Pohl, Det är bara enstaka diabetesföreningar som har förstått vilken kost som är bra för diabetikernas hälsa. De andra lyder blint etablissemangets direktiv.

Skrivet av Annika D den 18 mars, 2010 kl. 20:38 #

Det som dessa personer presenterade kan, såvitt jag förstår, inte vara vetenskap. Vetenskap innebär att man gör iakttagelser som i bästa fall sammanfattas i allmänna utsagor, vilka får gälla som riktmärken till dess de kullkastas av nya iakttagelser. Det mesta av det som här refererades kan inte bygga på iakttagelser. Det finns ju ett enormt erfarenhetsmaterial som visar i annan riktning och i Larssons fall dessutom en fysikalisk grundprincip som hon missuppfattat.

Föredrag brukar avslutas med inbjudan till frågor. Fick dessa personer stå oemotsagda? Det borde ha varit lätt för en kunnig vetenskapsteoretiker att förlöjliga dem. Varför händer aldrig detta?! Det har vi här grubblat på i flera år utan att komma nånstans.

Skrivet av Piltson den 19 mars, 2010 kl. 05:55 #

Annika har tyvärr alldeles rätt om diabetesföreningarna. De har inget intresse av att propagera för rätt kost. Jag har gjort ett inlägg på Diabetes i Fokus: http://tinyurl.com/yg6fm5a
Det handlar om att starta upp en hälsofokuserad sammanslutning av diabetiker. Blir det inget så blir det inget men då har jag iallafall försökt göra något åt situationen.

Skrivet av Lars-Erik den 19 mars, 2010 kl. 08:33 #

Till Piltson från Margaret L.
Du ställde en fråga i Ditt inlägg. Jag skrev ett långt svar här på bloggen.
Men jag fick inte mitt inlägg godkänt. Det var både för många ord och spam??
Så letade jag efter Din blogg för att svara där.Men jag hittar Dig inte. Om du uppger din adress här så skall jag svara dig.

Skrivet av Margareta Lundström den 19 mars, 2010 kl. 13:13 #

Filippa Reinfeldt blev intervjuad på TV4 av von Sievert torsdag 18/3 kl.10.00 ang. dessa operationer i Stockholms län och hon har tydligen jämnat vägen för metoden och även för ev. plastikop. som blir nödvändig när huden blir för stor. Åsikten var att detta skulle bli/göras möjligt i hela landet, inkl. att beta av de långa köerna.

Skrivet av Yvonne Löfquist den 19 mars, 2010 kl. 13:23 #

Här är ännu en som får betalt. Forskar på fetma och rekomenderar frukt i mängder.

http://www.skane.se/templates/page.aspx?id=292528

Skrivet av Eugen den 19 mars, 2010 kl. 16:23 #

Margareta, Piltsons material försvann med Kenneth Ekdahl och verkar inte kunna återskapas. Adressen hit är Piltson@gmail.com

Skrivet av Piltson den 19 mars, 2010 kl. 18:46 #

Margareta L, LÅnga kommentarer godkänns inte,och vi moderatorer får inte heller se dem och kan godkänna. Man får då dela upp dem på flera kommentarer.

Skrivet av Annika D den 19 mars, 2010 kl. 19:58 #

Hejsan Eugen!

Behöver även en bra inloggningsinformation.

Får jag låna din?

Mvh

Zonen

Skrivet av Zonen den 19 mars, 2010 kl. 21:00 #

Ursäkta såg ej att det la på intranet.
Det handlade om detta!
Receptet för ett sundare livVad betyder egentligen kosten för vårt välbefinnande? Svaret på frågan får vi av Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet. Hon inledde utbildningsdagen Läkemedel i Skåne 2010 den 11 mars.
Och här är hennes råd:
Börja gärna morgonen med en fruktsallad gjord på äpple, apelsin, banan och lite bär. Havregrynsgröt och mjölk eller fil med valnötter och kanel är en annan favorit. Till lunch är avokado med räkor, citron och spenatblad samt en baguette ett bra val. En bra middag är lax med kokt potatis, morötter och blekselleri. Mörk choklad eller en paj med mycket bär på är en bra efterrätt på helgen, då det finns lite mer tid att äta, tipsar Charlotte

Skrivet av Eugen den 20 mars, 2010 kl. 13:56 #

Vad kan man säga.. om kartan och verkligheten inte stämmer .. så är det kartan som gäller!!!

"En klar majoritet av alla hjärtinfarktpatienter har en patologisk sockeromsättning. Till den knappa fjärdedel som redan har en känd diabetes när de kommer till hjärtintensiven ska läggas en lika stor grupp tidigare odiagnosticerade diabetiker och ytterligare 40 procent med försämrad glukostolerans."

http://www.diabetolognytt.se/detta_nummer_2_3_2006/artikel14.html

Skrivet av Zepp den 20 mars, 2010 kl. 14:46 #

Så här skriver Margareta;

När det gäller familjär hyperkolesterolemi så är det ett sällsynt tillstånd och behöver inte alltid leda till för tidig död. Men det duger bra som skrämselpropaganda.

Ja ibland kan fakta och verklighet vara skrämmande. Familjär hyperkolesterolemi, FH, är lika vanligt som diabetes typ 1. Ca 1/300 är drabbade, denna sjukdom är alltså inte sällsynt. Jag fick kärlkramp vid 34 års ålder, genomgick hjärtoperation pga förträngda kärl vid 37 år. Alla i min släkt med FH har gått en för tidig död till mötes, en del har dött av en hjärtinfarkt redan i fyrtioårsåldern....detta kan tyckas vara skrämselpropaganda men är min och min släkts verklighet.....

Skrivet av 62.181.202.213 den 26 mars, 2010 kl. 08:48 #

62.181.202.213 den 26 mars, 2010 kl. 08:48 #
Jag tror att det kan vara olika prognos för olika familjära hyperkoesterolemi-sjukdomar. Vissa är inte lika hårt drabbade.
Är det någon som vet hur pass stor förbättring i absoluta procent det blir av statiner för dessa personer?

Skrivet av Annika D den 26 mars, 2010 kl. 09:18 #

Jag tror att om jag var medlem i en släkt där samtliga hade dött en kraftigt förtidig död i familjär hyperkolesterolemi, skulle jag ta chansen att få leva längre med statiner. Åtminstone tills jag upplevde besvärande biverkningar av medicinen.

Skrivet av Annika D den 26 mars, 2010 kl. 09:18 #

Du skriver att om du tillhörde en släkt där samtliga dött en kraftigt för tidig död i FH hade du tagit chansen att få leva längre med statiner. Men i släkter med FH ser det olika ut från generation till generation hur dödligheten ser ut. En generation kan leva till sextiofem, en annan till fyrtio och någon till sjuttio. Vågar du chansa på att du är en av dem som kommer att få leva längre och strunta i statiner? Om du skulle få biverkningar av medicinen men få ett längre liv, är det då inte värt det? Vilket annat alternativ finns idag till statiner menar du? Be för att inte dö i en hjärtinfarkt alldeles för tidigt? Äta LCHF kost som höjer kolesterolvärdet ytterligare?

Skrivet av Camilla den 29 mars, 2010 kl. 08:17 #

Camilla, Den som lever i en släkt med FH måste ta reda på fördelar (ev minskad risk för hjärtinfarkt) och nackdelar (biverkningar) med statiner och själv bedöma om den vill ta statinmedicin.
LCHF-kost höjer inte genomsnittliga kolesterolvärdet i kontrollerade studier, men vederbörande märker ju vid provtagning hur det reagerar för den själv.

Skrivet av Annika D den 29 mars, 2010 kl. 09:54 #

"Dietist Larsson" - skriver Zonen. Ni som ska vara så vansinnigt pålästa borde kanske åtminstone ha den kunskapen att en dietist är en person med legitimation och skyddad yrkestitel. Dessutom står det att hon är klinisk näringsfysiolog. Långt ifrån samma sak, Zonen!

Skrivet av Elin E den 29 mars, 2010 kl. 13:36 #

Så din rekomendation är att inte äta LCHF-kost om kolesterolet går upp av den? Det är lite märkligt eftersom du har skrivit många gånger att ett höjt kolesterolvärde inte är farligt....

Skrivet av Camilla den 29 mars, 2010 kl. 13:36 #

Elin E, Vilken är den stora skillnaden i praktiken mellan en klinisk näringsfysiolog och en dietist? Jag tycker att Ingrid Larsson låter minst lika rabiat fettskrämd som någon dietist.

Skrivet av Annika D den 29 mars, 2010 kl. 14:35 #

Camilla, Vi pratade om FH. Det är där jag inte vet hur stor procents riskminskning personerna får av statiner. Det kanske inte ens är forskat på det?
Bland vanliga människor utan extremt höga kolesterolvärden finns det jämförande undersökningar som visar att kolesterolvärdena går ner, och att försökspersonerna får minskad risk för hjärtinfarkt, i lågkolhydratgruppen. Kolesterolet är hos oss ingen negativ riskmarkör. Se länken "Lågt kolesterol en riskfaktor för hjärtinfarkt" i bloggmarginalen.

Skrivet av Annika D den 29 mars, 2010 kl. 14:35 #

Så, hur ser din rekomendation ut till patienter med FH vad gäller kost och mediciner?

Skrivet av Camilla den 30 mars, 2010 kl. 14:01 #

Camilla !
Är du läkare som gräver fångstgropar ?

I läkartidningen finns följande kommentar införd av docent Ravnskov -Jag har ingenstans pläderat för att unga individer med familjär hyperkolesterolemi inte
skall behandlas.

Skrivet av PerH den 30 mars, 2010 kl. 18:14 #

Camilla, Det är svårt att säkert rekommendera personer med FH, eftersom ingen forskning finns på vilken kost de blir friskast. De måste själva bedöma om de vill äta LCHF, (och i så fall kolla upp om kolesterolvärdena höjs av det), och om de vill äta statiner. statinerna har lika stora biverkningar för dem som för andra.

Skrivet av Annika D den 30 mars, 2010 kl. 22:05 #

Per H, nej jag är ingen läkare. Jag har FH och har drabbats hårt av dess konsekvenser. Genomgick en hjärtoperation när jag var 37 år för att åtgärda förträngda kranskärl. Du refererar till det Ravnskov sagt och eftersom alla som har FH föds med det och sålledes är unga med det, så antar jag att han menar att alla med FH ska behandlas....en av de frågor som kvarstår är dock hur.....

Annika, du menar alltså att för de med FH kan högt kolesterol vara en riskmarkör men inte för andra? Vi med FH ska vara observanta på om vårt kolesterolvärde går upp ytterligare av LCHF kost medans andra inte behöver det? Tycker du att vi med FH inte ska fortsätta äta den kosten i så fall?

Skrivet av 62.181.202.213 den 31 mars, 2010 kl. 12:05 #

62.181.202.213 den 31 mars, 2010 kl. 12:05 # Camilla ?
Nej, Personer med FH har ökad risk för hjärtinfarkt, men de med högre kolesterol har inte högre risk än de med lägre kolesterol.
Det jag menar är att vi inte vet om en höjning av kolesterolvärdena efter övergång till LCHF innebär en negativ hälsoprognos för personer med FH. Därför kan det vara av intresse för dessa att mäta kolesterolet efter kostomläggning, för att se om det ändrar sig upp eller ner.
Riktig forskning borde göras på detta, med jämförande studier.

Skrivet av Annika D den 31 mars, 2010 kl. 12:22 #

"Elin E, Vilken är den stora skillnaden i praktiken mellan en klinisk näringsfysiolog och en dietist? Jag tycker att Ingrid Larsson låter minst lika rabiat fettskrämd som någon dietist."

Dietist blir man efter en treårig utbildning vid Umeå, Uppsala eller Gøteborgs universitet. Før intag till dietistutbildningen krævs generell studiekompetens, ej naturvetenskaplig bakgrund.

Klinisk Næringsfysiolog ær en i norge skyddad yrkestitel liknande dietist. Utbildning och kunskapskrav skiljer sig dock avsevært. Utbildningen till klinisk næringsfysiolog ær fem år lång, de førsta 2 åren læser man lækarprogrammet, føljt av en specialisering på nutrition. Det ær alltså en fysiologisk, biologisk och nutritionsmæssigt djupare utbildning.

Innan dietistutbildningen kom till fanns en gemensam nordisk utbildning, dær man fick titeln klinisk næringsfysiolog.

Sjælv har jag kandidatexamen som dietist och læser nu masterkurser från programmet till klinisk næringsfysiolog på Oslo Universitet.

Skrivet av Erik @ Frågadietisten.se den 27 maj, 2010 kl. 13:52 #

Erik, Ger någon av utbildningarna mindre fettskrämda yrkesutövare?

Skrivet av Annika D den 27 maj, 2010 kl. 13:57 #

Vi hade så sent som igår førelæsning om ketogen diet. Dock ej som generell behandling utan mot vissa tillstånd.

Jag tror de allra flesta føljer gællande rekommendationer, om inte dessa ændras uppfattas de sækert lika "fettskræmda" som sina svenska kollegor.

Skrivet av Erik @ Frågadietisten.se den 27 maj, 2010 kl. 15:07 #

Skriv en kommentar:
Kommentarer är avstängda för detta inlägg