Doktor Dahlqvists blogg

Sedan jag drog ner mina kolhydrater till max 20-25% av energiintaget och kompenserade det med mycket feta animalier strax före sommaren så har jag haft halsont och varit snuvig två dagar. Jag tränar 6 dagar i veckan också. Sedan en tid tillbaka tar jag även 2000 IE d-vitamin varje dag. Jag ser faktiskt med nyfikenhet fram emot nästa gång jag ska känna mig krasslig... när och hur länge blir det?

Nyckeln till att hålla sig frisk tror jag är just att man äter mycket mättat fett, och att man skippar framför allt socker. Om man sköter det så kan man äta en liten mängd kolhydrater varje dag utan problem!

Skrivet av Simon H den 25 november, 2009 kl. 13:32 #

Jag kan, vid en snabb koll, i henns material inte se den tydliga koppling mellan fettrik kost och sämre immunförsvar. Däremot är kopplingen överviktig mus och sämre immunförsvar skönjbar. Med hennes resonemang om att det är logiskt att de möss som åt fet mat blev feta så är väl den senare slutsatsen naturlig.

Skrivet av Majorskan den 25 november, 2009 kl. 13:32 #

Vad mer åt mössen? De 40% då. "som väntat blev mössen tjockare av att äta fett." Förväntningarna i studien har uppenbarligen visat sig stämma. Har möss en annan ämnesomsättning eller har de matats med 40% sockerrika produkter, om så är fallet, då kan jag förstå att det blivit tjocka.
Konstigt, jag har ätit merparten av kosten i form av fett, dock ej späck, i snart 2 år och jag blir bara smalare och friskare, liksom övriga som följer LCHF mer konsekvent. Detta måste vara en fantastisk placeboeffekt.

Skrivet av Marianna den 25 november, 2009 kl. 13:37 #

Nästa gång kan dom ju forska på om kossans immunförsvar blir bättre av kött eller om lejonet får mer vita blodkroppar av hö.

Med andra ord är det här idiotforskning som inte kan antas ha någon relevans för människor.

Som sagt ovan är vi numera tusentals som provat fettrik kost och som kan vittna om motsatsen.

Skrivet av Dufva den 25 november, 2009 kl. 14:04 #

Vi borde nog skriva till denna Louise och fråga henne vad mössen åt i övrigt och ö h t ifrågasätta studien med ledning av våra egna erfarenheter.

Skrivet av Emma 2 den 25 november, 2009 kl. 17:44 #

Länken till Louise Strandbergs avhandling är http://hdl.handle.net/2077/21446

Skrivet av UA den 25 november, 2009 kl. 17:44 #

+ 1 till Linn

Och som vanligt så ifrågasätts all forskning som överhuvudtaget motsäger LCHF förträfflighet...den klassas till och med som idiotforskning!!

Kan någon här inne på denna blogg, för att bevisa att det finns någon form av självkritik, berätta något negativt, något som kanske ska ifrågasättas, något som det bör forskas mer på, någon negativ sideffekt på människa eller natur eller eventuella risker om LCHF??

Hade varit intressant å höra bara

Skrivet av Claude den 25 november, 2009 kl. 17:44 #

Går visst att läsa avhandlingen. Jag har åtminstone kommit in på den: http://gupea.ub.gu.se/dspace/handle/2077/21446

Annars tycker jag studien är intressant sett i dess kontext, sambandet mellan nutrition och immunförsvar vid sepsis. Jag förstår att man inte gör sådana studier på människor. Det skulle vara väldigt oetiskt

Hoppas för övrigt du inte uppmanar till bombning av en ung forskares mail för att hennes resultat inte behagar dig.

Skrivet av Jonas B den 25 november, 2009 kl. 17:44 #

Jag har skrivit till Strandberg:

"Hej Louise!

Jag har några undringar angående din avhandling "Interactions between nutrition, obesity and the immune system"

Min undran består i hur du kan dra slutsatsen att människor skulle få sämre immunförsvar av fett, i det här fallet späck, genom en studie på möss? Möss är gnagare, och har alltså en metabolism anpassad för att äta främst frön. Människan, å andra sidan är främst köttätare, med en begränsad förmåga att tillgodogöra sig vegetabilier. Det torde väl ändå vara basala grundkunskaper för en forskare. Det finns ingen som helst logik att mata möss med artfrämmande föda och utifrån det dra slutsatser gällande människor. Sådan forskning anser jag ytterst oseriös!

Eftersom människan i grunden är köttätare hade det passat mycket bättre att forska på exempelvis hundar som fysiologist är mycket mer lika oss människor. Du kunde som exempel ha delat in hundarna i två grupper och gett den ena gruppen 55-60 E% kolhydrater och den andra 55-60 E% späck. Då hade du kanske kunnat presentera relevanta forskningsresultat.

Som det nu är ser det mest ut som att din avhandling är någon form av beställningsjobb från Livsmedelsverket. Jag hade skämts om jag hade dragit samma slutsatser som du om resultatet av din avhandling."

Skrivet av Kärnfrisk den 25 november, 2009 kl. 19:22 #

Den här forskningsrapporten behöver inte alls vara tvärtemot alla positiva LCHF rapporter. Väldigt många använder LCHF diet för att gå ner i vikt. Övervikt kan påverka imunförsvaret negativt. Går man då ner i vikt genom att äta LCHF så får man ett bättre imunförsvar.

Dufva du verkar inte känna till att möss faktiskt är allätare precis som vi människor. Du får hitta på en bättre anledning att kalla det här för idiotforskningen än att animaliskt skulle vara en onaturlig kost för en mus.

Skrivet av EA den 25 november, 2009 kl. 19:22 #

Kärnfrisk Möss är i grunden allätare och människor är i grunden allätare så varken vegetabilisk eller animalisk föda är artfrämmande för människor och möss.

Skrivet av EA den 25 november, 2009 kl. 20:02 #

Ja, all annan forskning anses ju tillämpbar på möss - tror att dessa överviktiga felkostare blir enormt lyriska av sin nyvunna ork och bättre hälsa av ett betydligt större intag av grönsaker och frukter. Att även bli medveten om vilka fetter som ska användas är även bra då mycket felaktig hantering av div.matoljor sker av många i vårt avlånga land.
Huruvida du bör fylla buken med allt för mycket fett och frossa i kött är jag dock skeptisk till personligen. Men jag bryr mig mer om hälsa framför vikt och fokuserar mycket mer på syra/bas-balansen men det beror väl på att jag är född med missbildningar som påverkar min hälsa negativt av felaktig kosthållning.

Skrivet av Jessica den 25 november, 2009 kl. 20:02 #

Men ärligt, Anais har ju fått ett email-svar att Louise Strandberg enbart drar slutsatser för möss, inte människor. Resten får vi nog skylla på vår erbarmerligt usla svenska media.

Skrivet av Miller den 25 november, 2009 kl. 22:41 #

Kärnfrisk: har du några källor som styrker dina påståenden om att människan i grunden är köttätare?

Skrivet av Erik den 26 november, 2009 kl. 07:16 #

Hm.. något stämmer inte.. först tar man möss som är genetiskt förändrade så att de blir lättare feta.. sen ger man dessa en massa mat, och såklart blir dessa feta.. så långt hänger jag med!

Men sen blir jag lite konfunderad över slutsatsen.. att fettet i kosten skulle vara det som minskade imunförsvaret, vilket antyds bero på andra faktorer!

"Louise Strandberg har också undersökt olika varianter av tre gener som är viktiga för immunförsvaret, och sett att flera av de genvarianter som stärker immunförsvaret också ger mindre fetma."

Och det e väl klart att har man micklat med de gener som ger ökad fetma på bekostnda av imunförsvaret så blir det så klart så oxå!??

Om man nu redan visste detta, till vad nytta är då studien, vad kom man fram till för något nytt.. och vad har det för betydelse för hälsan på mäniskor??

Att vara fet vet vi väl alla är för de flesta inget som är hälsosamt, och har man anlag för fettma skall man akta sig, det vet vi oxå, är upptäckten att man kan bli sjuk oxå själva klon.. eller hur själva mekanismen fungerar??

Antagligen finns något vettigt i rapporten som för mina amatörögon är fördålt vid en hastig genomgång.. hoppas jag iallafall!??

Skrivet av Zepp den 26 november, 2009 kl. 07:16 #

Jag visste inte att jag var en mus. Tack för den informationen. *suckar* Den här studien är tamejfan den dummaste jag sett på mycket länge.

Skrivet av Tydligen en mus den 26 november, 2009 kl. 12:43 #

När jag skrev om den här avhandlingen på min blogg, fick jag bl.a. den här kommentaren från Linda.

"Vilken är den naturliga kosten för en mus? Frön, spannmål etc? Då är det väl inte konstigt om den blir sjuk av 60% späck?"

Klokt sagt, tycker jag. För är det inte det saken egentligen gäller i det här fallet. Möss är gjorda för att äta frön etc men inte animaliska produkter, medan vi människor är skapta tvärtom. Vi har väl kanske någon fördel med att vi kan äta lite fröer. T.ex. från lin, solros m.fl.

Så ännu en anledning till att reagera mot att man forskar på möss för att ta reda på hur människor fungerar.

Skrivet av Ninna den 26 november, 2009 kl. 12:44 #

Till alla som ifrågasätter forskning på möss: vi forskar gärna på människor istället! Jag antar att alla ni som har skrivit inlägg här, speciellt anhängarna av högfett-dieten, är villiga att delta i våra studier av vad som händer när man äter mättat fett och sedan får sepsis. Välkomna med era anmälningar till Göteborgs Universitet, vi sätter ut kölappar vid dörren redan idag!

Skrivet av Ännu en forskare den 26 november, 2009 kl. 14:26 #

>>Skrivet av Cole den 26 november, 2009 kl. 07:16 #

Fysiologiskt så är vi närmare köttätare än veg-ätare.
ref:
http://www.second-opinions.co.uk/carn_herb_comparison4.html

Skrivet av Stefan den 26 november, 2009 kl. 16:17 #

Ännu en forskare
Har du helt tappat begreppet eller? Ska man kostforska på djur bör man rimligtvis göra det på djur som är metaboliskt lika människan.

Erik
Det antropologiska bevisen talar för att människan i åtminstone en miljon år varit främst jägare. I mina ögon låter det mest logiskt. Om nu en forskare motsäger det så ändrar det knappast min världsbild. Kan rekommendera boken "Gryning över Kalahari" om du vill veta det senaste om människans ursprung.

Skrivet av Kärnfrisk den 26 november, 2009 kl. 16:17 #

Går du med på en spruta med S. aureus i blodomloppet också?

Skrivet av Ännu en forskare den 26 november, 2009 kl. 16:46 #

Annika D
I detta fall verkar frågan handla om hur olika typer av diet påverkar dödligheten vid sepsis. Ditt förslag om att göra en studie med frågeformulär lär inte funka i detta fall eftersom en död person inte kan svara på ett frågeformulär. Hur skulle du designa en studie på människor där man får svar på frågan hur olika dieter påverkar dödligheten i sepsis? En studie där du själv skulle kunna tänka dig att delta.

Skrivet av ulf den 26 november, 2009 kl. 18:15 #

Annika:
Skulle inte du kunna tänka dig att göra en sådan enkät? Eller ge inrätta ett stipendie? Skulle du inte kunna avsätta 10% av de pengar du tjänar på föreläsningar, böcker och tidningar kunde avsättas till ett sådant stipendie? Ett bättre val än att hacka på enskilda forskare. Du verkar avfärda resultatet utan att ens veta vad det handlar om.

Eftersom forskningen här handlar om hur immunförsvaret hanterar sepsis känns dessutom en enkätundersökning ganska onödig. Vore det inte mycket värdefullt att få fram nya sätt att behandla sepsis?

Skrivet av Jonas B den 26 november, 2009 kl. 18:15 #

Kärnfrisk: om jag vill veta mer om människans ursprung väljer jag nog hellre andra källor än en journalists populärvetenskapliga verk... :)

Vad som låter mest logiskt i dina ögon (?) spelar ingen roll. Vad som räknas är fakta, det vill säga att vi genom vår historia till största delen levt på nötter, rötter, fisk, frukt, skaldjur, rotfrukter och svampar.

Skrivet av Erik den 26 november, 2009 kl. 18:20 #

Till alla andra som skriver inlägg till mig:

Jag kommer framöver enbart att diskutera seriösa frågeställningar från individer som har förmåga att läsa en vetenskaplig avhandling, ta till sig informationen från en sådan källa och därefter formullera artikulerade frågor med meningsfullt innehåll.

Med all respekt, jag har inte studerat i mer än halva mitt liv för att föra diskutioner med människor som anser att Aftonbladet är en vetenskaplig tidskrift.

Skrivet av Ännu en förskare den 26 november, 2009 kl. 20:08 #

Till Annika D:

Du som läkare bör veta att i humana populationsstudier (som du föreslår här) finns en oändlig mängd omgivningsfaktorer, genetiska faktorer, beteendefaktorer och alla slags kombinationer av dessa som skulle göra det omöjligt att bevisa att det är en enda faktor (t.ex. kosten) som är den skyddande faktorn. Med andra ord, om det ändå skulle visa sig i en eventuell studie att dina LCHF-are faktiskt har bättre motstånd mot infektioner så skulle du aldrig med säkerhet kunna säga att det inte beror på att de motionerar mer, eller röker mindre, eller andas renare luft, eller rentav har skyddande genetiska faktorer... I studier på möss studerar man en (näst intill) genetiskt homogen population som utsätts för exakt samma omgivningsfaktorer, just för att kunna minimera variationen. Då kan man dra slutsatser utan (eller med minimal) hänsyn till andra faktorer. Jag vill inte ens ge mig in i diskussionen om hur stor den humana populationen till en eventuell studie av den sorten du föreslår skulle behöva vara (antagligen flera hundra tusen individer för att säkerställa den statistiska signifikansen p.g.a. all variation), och att sätta en prislapp på det kan kanske du själv försöka göra.

Jag måste säga att det gör mig riktigt förvånad att du, efter en så lång utbildning (som läkarprogrammet är), inte förstår meningen med studier i modelorganismer.

OCH...

Det tar mig verkligen emot, men jag måste ändå rekommendera att du går en kurs i zoologi: möss och råttor är verkligen inte samma djurart. Nu har du skrivit det så många gånger på olika sajter att det börjar bli skämmigt.

Skrivet av Ännu en forskare den 26 november, 2009 kl. 20:08 #

Ännu en forskare
LDL som skyddar mot sepsis enligt referenser du fick.
Vill du diskutera?
Har du fler studier som säger samma sak?
Förklaringsmodell?
Jag är inte helt förvånad om något visar sig vara riktigt, även omega 3 kan dämpa imunaktiviteten enligt många studier.

Skrivet av dom blundar den 26 november, 2009 kl. 20:35 #

Dom blundar:

Denna artikel är alltså helt in vitro, utförd på cellkulturer. Är sådana studier tillåtna så länge de på något sätt kan stödja LCHF?

I artikelns diskussionsdel skriver författarna detta:
"This does not exclude the
possibility that the presence of nonlipoprotein serum components
may be necessary or beneficial for the LPS-inactivating
function of lipoproteins. Furthermore, components of
lipoprotein-free serum have been shown to inactivate LPS in
in vitro assays other than monocyte activation and to detoxify
LPS in vivo (1, 2, 15, 35). The results obtained by
different investigators vary considerably, probably depending
on the type of LPS, assay system, or in vivo model used
(see below). We therefore feel that data from other systems
may not be directly transferable to the human model."

En annan intressant fråga som artikelförfattarna inte kan svara på är om neutralisationen beror på fettet eller proteiner i LDL-partiklarna. De vill heller inte dra några slutsatser om vilka lipoproteiner som har bäst effekt.

Denna artikel är 20 år gammal, författarna är från Västtyskland. Inom biomedicin är det en mycket gammal artikel. Exempelvis har forskning kring immunologi tagit sjumilakliv framåt. Jag skulle vilja se fler artiklar i seriösa tidskrifter som bygger vidare på detta som inte är så gamla. Det tänker jag inte göra själv. Vill du bevisa något står det dig fritt att visa stöd.

Skrivet av Jonas B den 26 november, 2009 kl. 22:21 #

Vi ska inte hacka på studier och forskare bara för att de inte stödjer vår uppfattning. Studier pekar ju nästan alltid åt olika håll, det är ingenting att reta upp sig på. Det finns inte den minsta anledning att kalla den här studien idiotforskning, eller antyda att den är beställd av livsmedelsverket. Det bara späder på uppfattningen hos somliga att vi är arga konspirationsteoretiker.

Studier bevisar nästan aldrig någonting. Men låt oss ändå titta på en annan mus-studie som borde glädja oss LCHF:are, publicerad 2007:
A high-fat, ketogenic diet induces a unique metabolic state in mice

Mössen som användes i denna studie var av samma sort som i Strandbergs studie, C57BL/6. Den sorten blir lättare feta, och används därför ofta i fetmastudier.
Är det förresten någon som hört talas om katten som satt och väntade utanför mössfabriken?

Försök 1: Fyra grupper av möss åt varsin diet under 60 dagar.

De fyra dieterna:
KD, ad libitum ketogenic diet
HF, ad libitum high-fat and high-carbohydrate
C, ad libitum chow (labmössens standard föda)
CR, calorie restricted to 65% of ad libitum chow

Man fann bland annat följande: Grupperna KD, HF och C åt ungefär lika mycket kalorier hela tiden. Grupp CR gick ner, och HF gick upp i vikt, som väntat. Grupp KD däremot, som faktiskt åt en aning mer kalorier än grupp HF, gick ner i vikt och slutade på samma vikt som grupp CR! De fick även dramatiskt lägre insulinnivå än övriga grupper och även den lägsta glukosnivån.

Försök 2: Vad händer med en grupp som först äter HF, och sedan får växla till KD?

Resultatet kan läsas här:
http://ajpendo.physiology.org/cgi/reprint/292/6/E1724.pdf

Kom ihåg nu att dessa resultat inte kan appliceras på människor.

Skrivet av molle den 26 november, 2009 kl. 22:24 #

Till Annika D:

Sluta kalla studien för "råttstudie" annars kommer jag verkligen sluta ta dig på allvar!

Det bästa sättet att studera sjukdomar som drabbar människor är naturligtvis att studera dem i människor. Det finns flera möjliga design, men för just detta ändamål är nog en prospektiv longitudinell studie en möjlig lösning. Fördelar: humant material, förmodligen lätt att få in frivilliga deltagare (med tanke på reaktionerna i denna blogg...), inga ingrepp (endast observationer och mätningar över tid (mycket lång tid...). Nackdelar: variationen jag pratade om i ett av mina tidigare inlägg skulle eventuellt kunna ge ohanterligt brus, tiden (det skulle nog hinna skrivas ett tvåsiffrigt antal avhandlingar innan några relativt säkra slutsatser skulle kunna dras), bortfall av deltagarna vanligt förekommande under sådana långa studier.

En annan design är en inteventionsstudie (en CCT, controlled clinical trial, som för övrigt aldrig skulle få etiskt tillstånd). Det är att samla in två cohorter (lchf och lfhc) och helt enkelt utsätta dem för ett patogent agens och sedan utvärdera utfallet (alltså räkna döda på båda sidorna och se vilka som klarat sig bäst :-))

Skämt åsido, denna typ av studie är ganska vanlig när det gäller medicinska behandlingar och då utvärderar man effekten av t.ex. ett nytt läkemedel. Det viktiga många av er ska notera här är att dessa studier ALLTID FÖREGÅS AV STUDIER I EN EXPERIMENTELL DJURMODELL. Att några av er här skulle vilja hoppa över det steget övergår faktiskt mitt förstånd.

I vilket fall som helst, det är dyrt med humana studier, det tar väldigt lång tid och försvåras av våra olika livsstilar, olika miljöer vi lever i och vår genetiska bakgrund. Man skulle på sin höjd kunna spekulera om TENDENSER, och förmodligen aldrig kunna dra klara slutsatser.

Tack för mig.

Skrivet av Ännu en forskare den 26 november, 2009 kl. 22:58 #

Till och med en klok och intellektuell person som Anna Bäsén skriver idag i sin krönika: "Men nu kommer en avhandling från Göteborgs universitet som visar på motsatsen - att fet mat försämrar immunförsvaret."
Trots att den inte alls kan säga det gällande människa.

Skrivet av Annika D den 26 november, 2009 kl. 23:10 #

"Var i naturen hittar man stora mängder mättat fett?" Svar: Döda växtätare innehåller ofta stora mängder mättat fett.
"Sluta kalla möss för råttor"
I min småländska dialekt är ordet för mus "råtta", ordet för råtta är "surk", ordet för sork är "mullsurk", kanske är Annikas dialekt liknande.
Om forskning för att få specifika resultat: Enligt min erfarenhet så är det ytterst sällan som det finns bara EN orsak och EN verkan. Jag tror det är lätt att komma vilse om man bara försöker hitta en enda anledning till ohälsa eller hälsa. Min tro om LCHF är att, man börjar äta fetare, blodsockret minskar, insulinproduktionen minskar, hungern minskar, matintaget minskar, vikten minskar, aktiviteten ökar,kroppens funktioner förbättras, humöret stiger, osv, osv, dvs en mycket lång kedja av orsaker och verkningar som gör att man mår bättre. För man MÅR bättre, blodtrycket sjunker, blodsockret sjunker, medicinbehovet minskar, vikten sjunker, allt enkelt mätbart. Varför ignorera allt detta positiva bara därför att man hänger upp sig på begreppet mättat fett? Vi har ju att göra med ett fenomen som får folk att må och fungera bättre. Undersök och forska på detta då! Ta reda på varför det är så här. Det är enbart barnsligt att i det extrema försöka bevisa att det inte kan fungera därför att VI VET JU att mättat fett är farligt. Mättat fett är självklart farligt om man redan äter så mycket energi som kroppen behöver. Då får vi ett energiöverskott som orsakar fetma, som orsakar ohälsa, som orsakar mindre rörlighet, som orsakar högre känslighet för infektioner, som minskar nedbrytningen av fetter i blodet, som orsakar beläggning i blodkärlen, som orsakar högt blodtryck, som gör att hjärtat får arbeta hårdare, som gör att kroppen vill ha mer energi, som gör att vi blir fetare...
Snälla ALLA, inse att allt är ganska komplicerat, det är inte bara svart eller vitt.

Skrivet av Gabriel Kullberg den 27 november, 2009 kl. 07:05 #

Jonas B
Jag har inte sagt att fett inte kan påverka immunförsvaret, det får du ni diskutera med andra.

Ännu en forskare
”Vid en enkel sökning i PubMed får man motstridiga rapporter om sambandet mellan LDL-nivåerna i serum och just sepsis. Man måste nog ändå väga in det faktum att låga LDL halter bevisligen skyddar mot kardiovaskulära sjukdomar”

Jonas B nämnde nyss att forskningen tagit ett jättekliv framåt vilket är sant, men vad hittar dom då jo infektion inflammation i kranskärlen vilket går att bevisa, 40 år av forskning om kollesterol har dom någon förklaring till att LDL oxiderar? Dom får inte påstå att oxidationen beror på infektion inflammation för då är det ju inte LDL som är orsaken

Bevisa att LDL oxiderar utan att en infektion inflammation är inblandat i händelsen.
Ökningen av hjärtsjukdom kan även kopplas till det moderna samhällets förmåga att sprida smitta, framförallt när den infekterade får lindriga symtom eller är symtomfri smittbärare.

chlamydia pneumoniae och pennicillinerna på 50-70 talet vet jag inte mycket om hur efektiva dom var men kronisk chlamydia pneumoniae är svårbehandlad.

Bakterier kan överleva penicillinbehandlingar se magsårsbakterien som man har tagit fram ett eget penicillin mot.

En vanlig och tokig åsikt är att har man fått en dunderkur av penicillin så har man ingen skadlig bakterie kvar.

Är det någon som vet om någon som äter LCHF som har drabbats av sepsis?
Även om risken skulle vara lite större så är risken liten att drabbas.

Skrivet av dom blundar den 27 november, 2009 kl. 07:05 #

Gabriel Kullberg: jag håller med dig att mekanismerna som orsakar ohälsa har många olika och samverkande orsaker.

Min retoriska fråga om var man hittar mättat fett i naturen var mest att få folk att fundera på om mättat fett skulle ha varit vanligt för våra förfäder. Debatten verkat ha halkat in på just mättat fett snarare än LCHF. Djur i vilt tillstånd, även gräsätare, har lite fett upp till 5% av köttvikten. Ungefär hälften av det fettet är mättat och resten enkel- eller fleromättet. Om vi äter en kost med enbart 5% fett, 50% mättat och 50% omättat, så är det en ganska hälsosam kost. Men kan vi utifrån det säga att mättat fett är bra? Knappast. Dessutom kunde inte våra förfäder ta bilen till mataffären och köpa köttet. De var tvungna att jobba för det och brände en hel del kalorier i processen.

Skrivet av Britt den 27 november, 2009 kl. 09:18 #

Kärnfrisk,
Tar man hund eller gris så passar det inte ens syfte, det trodde jag du förstod :-))

Skrivet av cgs den 27 november, 2009 kl. 09:23 #

cgs
Tänkte inte på det. ;)

Skrivet av Kärnfrisk den 27 november, 2009 kl. 11:49 #

Annika D:

Du dömer alltså människor efter deras yrke och inte efter deras individuella kvaliteter? För egen del tycker jag inte världen är så svart och vit.

Skrivet av Jonas B den 27 november, 2009 kl. 13:12 #

Britt
Tyvärr är du nog lite felinformerad. Växtätarnas fettmängd växlar under året. De använder växtperioden för att bygga fettdepå till den tid då det inte växer. När de är fullt uppbyggda med fett, dvs september-oktober så kan upp till 30% av kroppsvikten bestå av fett. Detta minskar sedan under höst/vinter/vår tills det ibland är nere i enstaka % av kroppsvikten, allt beroende på hur hård vintern har varit. Våra tidiga förfäder gjorde förmodligen på samma sätt, åt stora mängder kolhydrater när det fanns tillgängligt, dvs augusti-september. Eftersom vi inte kan tillgodogöra oss gräs och blad så är det endast under denna tid som kolhydrater fanns tillgängliga för oss. Under resten av året så är det troligt att vi livnärde oss på döda djur, med deras ganska höga mängd fett. Det är möjligt att vår ursprungliga överlevnadsfunktion, nämligen att spara de kolhydrater som finns så kort tid under året, i form av fett i vår egen kropp, är det som ställer till problem för oss nu. Högvärdiga kolhydrater finns ju numera tillgängliga för oss under varje stund av vårt liv, men kroppen tror fortfarande att det är en bristvara och att den måste spara varje uns.

Skrivet av Gabriel Kullberg den 27 november, 2009 kl. 14:48 #

Annika!
Jag kom just på att det finns säkra belägg för att animaliskt fett inte ökar risken för blodförgiftning hos människor.
Nordamerikas indianer åt under vinterhalvåret något som kallas Pemmican. Det består av hälften njurtalj från buffel och hälften finmalt torkat kött. Fettet smältes och blandades med köttet, och stelnade sedan till kakor. Guldgrävarna och pälsjägarna levde också på detta och en stor karl med hårt kroppsarbete i kallt klimat åt ca 900 g/dygn en vanlig svensk behöver ca 350g. Pemmican såldes i 40 kg-säckar. Pemmican innehåller allt man behöver och man drabbas inte heller av skörbjugg.
I kapplöpningen till sydpolen, mellan Scott och Amundsen, åt Amundsens mannar Pennican och Scotts skorpor. Scott förlorade.
Vad jag vet så drabbades varken indianer, guldgrävare, pälsjägare eller Amundsens expedition av blodförgiftnibg i högre utsträckning.

Skrivet av Hasse U den 27 november, 2009 kl. 14:48 #

Ännu en forskare, Du skriver:
"... mindre mättade fetter och mer enkelmättade och fleromättade..."
Vi har ju haft en debatt om just detta i Sverige det senaste året:
http://blogg.passagen.se/dahlqvistannika/entry/kostdebatten_i_dagens_medicin_v%C3%A5ren
Har du belägg för att intaget av naturligt mättat fett bör hållas nere? Vilka är de fem bästa studierna som visar det?

Skrivet av Annika D den 27 november, 2009 kl. 16:17 #

Gabriel och om vilt:

Felinformerad och felinformerad....? Jag hänvisade till fett som finns i kött, och vilt är känt som magert kött åtminstone på våra breddgrader. Innan jag skrev förra inlägget kollade jag upp det i livsmedelsdatabaserna i Sverige, Finland och Danmark (inga data på vilt från DK). Älg, som känt skjuts på hösten, och jag håller med dig Gabriel, då de bör ha högsta fetthalten, har 3-5% fett, varav hälften mättat och hälften omättat fett. De naturliga råvarorna som är rikt på mättat fett är inte vanligt på våra breddgrader: kokosnötsfett och palmolja.

Om ni är intresserade kan ni själva kolla upp det:
Sverige: http://192.121.81.11/livsmedelsok/?epslanguage=SV
Finland: http://www.fineli.fi/index.php?lang=sv
Danmark: http://www.foodcomp.dk/v7/fcdb_default.asp

Skrivet av Britt den 27 november, 2009 kl. 17:30 #

Erik
Fakta finns inte och kommer heller inte att finnas angående våra förfäders kost. Det som finns är sannolikheter. Och de fynd som finns idag pekar på att de sannolikt varit jägare/samlare. Och att samlandet inte kan ha varit avgörande för utvecklingen av vår löjligt stora hjärna säger sig självt. För lite av både kalorier, vitaminer, mineraler, proteiner och fett, dvs sådant som det finns ett överflöd av i kött.

Skrivet av Kärnfrisk den 27 november, 2009 kl. 19:40 #

Ankie
Vetenskapen tror på nonsens ibland och påstår att det är en vetenskaplig sanning,
I hela den vetenskapliga historieboken har man bytt ut vetenskapliga sanningar till nya vetensakpliga sanningar som sen byts ut mot nya vetenskapliga sanningar, varför skulle dagens påstådda sanningar vara den riktiga sanningen?

I matematiken finns det absoluta vetenskapliga sanningar, när det gäller kostforskningen så finns det ingen sanning vi vet för lite för att säga vad som är sant,
Det vetenskapen tror på för stunden vill dom få oss att tro på som den absoluta sanningen.
När dom avfärdar anekdoter, logik, sunt förnuft, så är det för att försvara sin tokiga teori. (anekdoter med mera är inget vetenskapligt bevis)

” jag glad att forskarna, vetenskapsmän och vetenskapskvinnor. INTE låter sig styras helt och hållet av det.”
Men dom låter sig styras av en vandringsägen om kollersterol, som backas upp av ekonomiska intressen. Det är skrämmande.

Skrivet av vetenskapens dårskap den 27 november, 2009 kl. 22:38 #

Det svämmar över av studier som visar på association mellan förhöjda nivåer av cholesterol i blodet och ökad risk för hjärt/kärlsjukdomar:
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/

Lämpliga sökord: cholesterol, diet, dietary fat, association, HDL, LDL, circulating, serum level, cardiac, vascular, disease, caucasian. Fler förslag på nyckelord: http://www.nlm.nih.gov/mesh/MBrowser.html

Kombinationer av ord med AND eller OR emellan ger ett antal träffar. De nyaste ligger oftast högst upp.
Leta gärna upp en studie och titta sedan på vilka studier den refererar till. Det är extremt sällan en seriös forskare skriver en mening i sin originalartikel utan att referera till andra studier som styrker påståendet.

De blundar: De viktigaste villkoren en studie måste uppfylla för att få kallas vetenskaplig är att den ska vara verifierbar och reproducerbar. Vi tror inte på vandringssägner utan bara på fakta som håller vid upprepade mätningar. Medeltiden är förbi. Jag vågar faktiskt påstå här och nu att Jorden är rund. Och jag tänker inte ge dig någon referens på det!

Sedan måste jag faktiskt ge dig rätt i att det förekommer forskningsfusk, precis som i alla andra branscher, men det finns ett inbyggt system i dagens forskningsvärld som gör att sådant upptäcks ganska snabbt (p.g.a. villkoret - reproducibilitet, om du kommer ihåg). Publikationerna rensas bort och "forskaren" blir bannlyst från seriösa tidskrifter.

PS. En rättelse till mitt inlägg kl 14.48 idag: det står "enkelmättade fetter", det ska stå "enkelOmättade fetter".

Härmed lämnar jag denna blogg. Tackar alla för uppmärksamheten.

Skrivet av Ännu en forskare den 27 november, 2009 kl. 22:38 #

Man kan upprepa studier i oändlighet och få samma resultat, jämför du 3 dieter med varandra så kan 1 dieten var bäst, men så får man inte göra för den dieten som är bäst kanske inte var med i studien.
En slutsats som dras på sådana studier är inget bevis för något, det bevisar snarare hur lite sunt förnuft det finns i forskarvärden ibland.

Stofilerna lär dom unga forskarna att tro på deras upprepade studier är den sanna sanningen,
Någon egen tankeverksamhet verkar dom nya forskarna inte ha.(det finns forskare jag har förtroende för)

Du kan söka på pubmed om infektion, inflammation, hjärtsjukdom, så hittar du saker som inte går att förklara bort, bakterier i kranskärlen finns eller ska du påstå att det är påhittat?
Att immunceller kan oxidera LDL får vi anse vara bekräftat i studier, men hur LDL kan oxidera av sig själv vill jag veta för det är jag för dum för att förstå tydligen.

Det finns en vetenskaplig studie på hur vuxna personer blint tror på det som auktoriteter säger
http://en.wikipedia.org/wiki/Stanley_Milgram
vissa personer kan je dödliga elstötar bara en aktoritet säger det.

inte så konstigt att en del tror på stofiler i vita rockar, som dom beaktar som auktoriteter.
Men vad är det stofilerna säger om man med kritiska ögon granskar deras påståenden?

Jag måste tydligen lida av en hjärnskada då jag inte als tror på auktoriteter, jag tror på det som går att bevisa, vilket auktoriteter ofta kan göra med riktig vetenskap.

Skrivet av vetenskapens dårskap den 28 november, 2009 kl. 09:37 #

.forts
En annan sak man bör beakta är prestigen. Vi vill alla vara stolta över det vi gjort, och ingen vill skämmas över att man har gjort fel. Om man gjort en eller flera studier med liknande resultat, och sedan får visat att man hade tolkat fel, då är det svårt för många att erkänna det, utan man försvarar sig bara därför att, man vill inte ha haft fel, man skäms för att man borde vetat bättre. Jag skulle önska att flera kunde säga till sig själva, att de gjorde ett bra jobb men missade lite, nu tar jag nya tag och gör ett ännu bättre jobb, för nu vet jag ett misstag som jag inte ska göra om.

När flera studier har olika utfall, som när det gäller kolesterolhalten kontra hjärt/kärlsjukdomar, där man ju visat att både högt och lågt värde finns. Då borde man fråga sig om kolesterolet verkligen är en primär orsak? De höga/låga värdena kanske baserar sig på något helt annat? Många forskare försöker göra sig "hårda", i ett gott syfte, för de vill inte påverka sitt resultat med att låta sig påverkas av känslor. Kanske riskerar man att göra sig FÖR hård i sinnet, så att man inte är mottaglig för sina egna forskningsresultat?
Jag tror att många forskare VET att mättat fett orsakar hjärt/kärlsjukdomar, och därför präglar sina egna forskningsresultat i den riktningen, lika väl som att man på 1600-talet kunde vetenskapligt bevisa att jorden var en skiva och hur sol, måne och stjärnor kunde röra sig över himlavalvet.

Skrivet av Gabriel Kullberg den 28 november, 2009 kl. 09:37 #

Om styrning av studier
"Ännu en forskare" berättar att möjligheten för upprepade resultat vid olika studier är en förutsättning för att en studie ska ses som trovärdiga. Men man kan styra förutsättningarna för studien, låt mig ge ett exempel. Eftesom jag tidigare tagit däck och punktering som liknelse så forsätter jag med det.

Alla vet att däck kan få punktering. Det finns 2 vanliga metoder för att konstatera detta (förutom symptomen jag beskrev i förra inlägget): 1 man kan uppskatta rundheten hos däcket, om det är väldigt platt på ett ställe så har man punktering 2 man kan mäta lufttrycket i däcket, om det är obefintligt eller väldigt lågt, eller ständigt sjunkande så har man punktering. Båda dessa metoder fungerar lika bra på vanliga däck i det verkliga livet.

Studie 1 tittar på däcket, mäter det, och konstaterar att det är väldigt platt på ett ställe, alltså har det punktering. Man hissar sedan upp bilen med en domkraft, konstaterar att däcket nu är runt. Av detts drar man slutsatsen att domkrafter kan få punkteringar att försvinna.

Studie 2 mäter trycket. Det är 0. Man hissar upp bilen med en domkraft, mäter åter trycket, som fortfarande är 0. Däremot ser man att däcket nu är runt och konstaterar att rundheten måste bero på något annat än att punkteringen har lagats.

Båda studierna är lätt upprepningsbara, men ingen upprepar studie 2, därför att studie 1 har redan visat att domkrafter lagar punkteringar. Däremot är det flera som upprepar studie 1, för man vill bevisa att studie 2 har fel. Till slut har flera hundra upprepat studie 1, som därefter etablerar sig som sanning.

Skrivet av Gabriel Kullberg den 28 november, 2009 kl. 09:37 #

Gabriel Kullberg Det bästa jag läst på länge.

”När flera studier har olika utfall, som när det gäller kolesterolhalten kontra hjärt/kärlsjukdomar, där man ju visat att både högt och lågt värde finns. Då borde man fråga sig om kolesterolet verkligen är en primär orsak? De höga/låga värdena kanske baserar sig på något helt annat?”

Ja högt och lågt kollesterol kan tyckas vara ologiskt men det är fullständigt logiskt om det är en infektion som ligger bakom oxidationen av kollesterolet, det handlar inte om mängden kolesterol, det som betyder något är om det oxideras av immuncellerna eller ej.

(Inläggen hamnade i fel ordning 09:37 före första 09:37 en kommentar i 2 delar.)

Skrivet av vetenskapens dårskap den 28 november, 2009 kl. 15:15 #

Jo, Hasse jag vet. Jag försökte bara förklara att man bör se på hela djurets fetthalt och inte bara på vad som finns i det rena köttet. Jag har själv sett åtskilliga gånger vid slakt och styckning av vilt, att en urtagen och flådd viltkropp kan ha så mycket som 30% synligt fett. Men faktiskt så kan även tex rådjurskött ha mycket fett även om det inte syns. Om man långkokar vissa delar av rådjur och låter det svalna så kan man se att det finns en rejäl del stelnat fett på ytan. Sedan är det även så att olika delar har olika mycket, tex så har skinka/lår mycket lite fett och revben/slaksida ganska mycket. Olika djur har också olika fettmängd. Älgen är ju känd för att vara mager, ska man få bra köttfärs från älgkött så måste man tillsätta extra fett, annars blir det som att äta bark. Och givetvis så ska man tillvarata så mycket som möjligt av djuret. Traditionellt så är det endast hud, ben, horn och klövar som man inte äter. Fritt levande och arbetande människor har alltid vetat att fett är det bästa att leva av, tex så ville skogsarbetare ända in på 60-talet ha "amerikanskt" fläsk, dvs 1cm kött och 5cm (minst) fett på fläsket. Då kunde man arbeta hårt en hel dag utan problem, det kan man inte på högkolhydrat, för då måste man äta så stora mängder att man ändå inte orkar jobba, för magen står i fyrkant.

Skrivet av Gabriel Kullberg den 30 november, 2009 kl. 07:10 #