Fri amning?

11 apr kl 19:16, 2006

Skrivet av dahlqvistannika under kategorin Blandat | 43 Kommentarer | Permalink

Jag ser i Dagens Medicins löpsedel på nätet att det har kommit ännu ett utspel från Charlotte Erlanson-Albertsson.


Hon har funnit att fri amning ökar risken för framtida överviktsproblem hos barnet!

 

Fri amning är väl det mest naturliga man kan tänka sig!

Man kan ju inte tänka sig en urkvinna som skulle neka sitt barn mat om det verkade hungrigt!

 

Men nu ska mammorna neka sina barn bröstmjölken av omsorg om framtida överviktsproblem.

Ska det vara bestämda tider nu? Var fjärde timme? Oftare eller glesare?

Det är återgång till 50-talet då spädbarnen skulle uppfostras med regelbundna vanor.

Spädbarnsskrik ignorerade man då med hänvisning till att det tränade lungorna.

 

Men urkvinnans barn blev aldrig överviktiga.

 

Det som skilde då från nu var bland annat att det inte fanns några böljande sädesfält.

Inget socker odlades. Ingen potatis, majs eller ris odlades.

Några ätliga rötter och blad kunde man få.

Däremot fick spädbarnet bröstmjölk, så mycket det ville.

När barnet blev större fick det äta kött och fisk som man jagat och fiskat.

Så fett som möjligt, det fetaste var det läckraste, och mest närande. 

 

Margarin fanns inte uppfunnet, och inga matoljor fanns heller.

 

Då fanns ingen övervikt.
Det naturliga vore väl att sträva tillbaka till de ursprungliga matvanorna.

 

« Anmälan till Socials... | Hem | Sockerstörning bakom... »

Kommentarer:

"Charlotte Erlandson-Albertsson anser att fri amning lär barnen att småäta. Den feta och söta bröstmjölken aktiverar kroppens belöningssystem. Ett barn som lärt sig att döva alla negativa känslor med mat kommer att äta på samma sätt även längre fram i livet." Där kan man snacka fettskrämd! ;-) //Zac

Skrivet av Zac den 11 april, 2006 kl. 19:36 #

Håller med dig så mycket i det du skriver. Det måste väl gå att hitta bättre orsaker till barns ohälsa än naturlig kosthållning. Grr :) Tänkte just själv skriva ett inlägg om ämnet.

Skrivet av Multimamman den 11 april, 2006 kl. 19:52 #

Men herrejävlar! Är det inte lika bra att man tar ungarna direkt från livmodern till magsäcksoperationen? Man kanske kunde kombinera enheterna så blir det ju en administrativ vinst också. Sedan föds de nya praktsvenskarna givetvis på Semperpulver med extra tillskott av Becel. Alla blir glada, lyckliga och smala!

Skrivet av hemul den 11 april, 2006 kl. 19:54 #

Ja jävlar.... Jag väntade bara på något sådant... Hörde från syrran som har en kille på ett år o. några månader att man, på rådgivningarna i Finland, rekommenderar fettfri mjölk åt barn övet ett år... Galet är vad det är!!! Fantomen

Skrivet av Fantomen den 11 april, 2006 kl. 19:56 #

Kan det spela in att modersmjölken till att börja med innehåller en massa kolesterol? Jag menar, stackars barn, att börja livet med sådana hjärtproblemsrisker... </ironi> ;-) //Zac

Skrivet av Zac den 11 april, 2006 kl. 20:09 #

En av de absolut bästa bloggar du skrivit Annika! Enkelt och klart och med en naturlig förståelse för det ursprungliga. Man blir nästan rörd till tårar över din knivskarpa analysförmåga! Och hemuls förslag att ta fostret direkt från livmodern till magsäcksoperation är ju kanon. Varför har inte våra hälsovårdande myndigheter tänkt på det förut? Det skulle ju i ett slag lösa problemen i överflödssamhället för det uppväxande släktet!

Skrivet av Bosse den 11 april, 2006 kl. 21:02 #

Det här helt sjuk, håller med, snacka om fettskrämd!!! Barn under 1 år anser jag skall äta hur mycket de vill och när de vill, problemet att barn blir kraftiga tror jag kommer när de inte växer i samma takt längre och minska automatsikt sitt matintag pga detta, då blir föräldrarna oroligt och ger barnen nästan vad som helst "bara de äter". Har själv 2 barn 2,5 år och 6 mån. Min stora han äter som oss fast mindre portioner. Jag trugar aldrig i han mat, om jag någon gång är orolig att han inte äter så låter jag han bli riktig hungrig och då lovar jag, då äter han vad som helst FÖR det är oxå det som är problemt, föräldrar ger vad som helst som jag skrev innan och snabbt skall de går, högt GI blir det potatismos, snabbmakaroner, snabbris. Sen tar vi fiskpinnar, hamburgare eller en hotdog till det "näringsfattig mat alltså". Och skulle inte barnen äta det så ger de en bulle bakad på vetemjöl efter en stund och lite glass till och inte glömma saften för barnet måste ju dricka..... sen är man inne i en ond cirkel. Nej låt barnen har fasta rutiner, servera bra och nyttig mat, jag vet att barn inte gillar all mat men man kan lätt lura barn så den blir nyttigare..... fullkornsspaghetti till köttfärsåsen (som man även lägger i morötter) Fullkornris el. rårris till stroganoffen. Listan kan göras lång, man måste använda fantasin och tänka objektivt. Sen tror jag att man ger barnet mat för ofta helt enkelt. Man börjar med välling på morgon tyg 250 ml kl. 6,00 sen tror man att barnet skall äta frukost kl. 8,00. Icke sa nicke det gör, jag hade inte heller varit hungrig då. Sen får man frukt kanske vid 10,00 då är barnet hungrigt och äter så det står ut ur öronen sen är det middag vid 11,30 ja då är barnet fortfarande mätt efter frukten och vill knappt ha någon mat så de petar istället (föräldren blir orolig). Framåt 13,30 blir barnet hungrigt och då kommer det roliga fram och snabbt skall det gå, föräldren gör vad som helst för att barnet skall äta....för barnet har ju knappt ätit eller? (Här glömmer man frukten och vällingen i morse). Barnet får det den frågar efter ex. glass, bulle, kaka mm mm för barent MÅSTE ju äta någonting. Barnet äter och förälrarna känner sig nöjda... Kl. blir 17,00 middag, barnet vet att det är snart välling igen och man är fortfarande mätt efter eftermiddagens matmål eller fika, vet inte vad jag skall kalla det... Barnet äter inte så mycket och petar i maten.... Välling 18,30 och barnet sluker 300 ml. (ja det är klart så mycket mat har det ju inte blivit idag) Detta exemlet är taget direkt ur verkligheten från en kompis till mig som ofta beklagar sig över sitt barns mathållning och jag kan säg att detta barnet är väldigt runt och är snart 3 år. Som småbarnsförälder stöter man ofta på föräldrar som klagar över sina barns mathållning och när de berättar om en dag kan den se ut typ som ovan både mer eller mindre och tittar man sen på sina barn så är de INTE undernärda skall gudarna säg, de är övernärda av FEL sorts mat tyvärr....

Skrivet av Anna E den 11 april, 2006 kl. 21:17 #

Jag undrar om inte denna passade "upptäckt" har att göra med de ökande kraven på att mamman ska lämna ifrån sig barnet till en annan vårdare (pappan) efter högst sex månader. Som vi sett är forskningen inte fri utan styrs många gånger av det som för tillfället är högsta mode. Att tro att naturen skulle ha ordnat det så att bröstmjölk är farligt för barnet är fullständigt befängt.

Skrivet av Kattmoster den 11 april, 2006 kl. 21:23 #

Jag måste medge att jag nu blivit rätt besviken på Charlotte Erlanson-Albertsson. Hon har tidigare torgfört synpunkter man till en del kunnat hålla med om, men hennes senaste utspel med fettförsök på råttor och nu detta om amning, har förvirrat de vanliga konsumenterna till den grad, att man måste säga att hon med detta spelar kostetablissemanget i händerna. Oerhört tråkigt!

Skrivet av Frank Nilsson den 11 april, 2006 kl. 21:24 #

Vad blir egentligen slutet om alla skulle börja leva naturligt? Jo - snart skulle vi bo i en lerkåta med en ko som enda värmekälla - är det verkligen dit vi vill? Och vad skylle hända med sysselsättningen - jag bara undrar??? Tänk på att det är ohälsan tillsammans med brottsligheten som står för en stor del av vårt BNP, det vill säga det enda riktiga sättet att mäta värkligt välstånd på. Nej - jag tycker att Rössner tillsammans med en stor del av vårt lands dietister gör en godsak i att lära ut matvanor som gör folk lagomt sjuka som t ex diabetes, övervikt, magsår o s v, det ger sysselsättning åt vården, ökade vinster på börsen för oss med aktier, ja listan kan göras lång! Man bör också ha klart för sig vad som skulle kunna ske om folket helt plötsligt skulle vara helt friska, vem skulle då vilja rösta på ett parti som lever högt på fri sjukvård och eget rum på långvården? Eller t o m ännu värre, mammorna kanske skulle vilja vara hemma för att ta hand om sina egna barn. Nej - fram för pizza, vitt bröd och öl till alla.

Skrivet av Kalle P Dal den 11 april, 2006 kl. 21:36 #

Annika, har pressen meddelats om din anmälan?

Skrivet av hemul den 11 april, 2006 kl. 21:51 #

Nej, jag har inte meddelat någon press om min anmälan. Kan vi hjälpas åt med det? Kan ni meddela era respektive tidningar om min blogg den 10/4? Eller mitt inlägg i diabetesforumet samma dag, om anmälan? Eller att ni skriver insändare i respektive tidningar om det? Eller ska man göra ett pressmeddelande till TT?

Skrivet av Annika den 12 april, 2006 kl. 07:36 #

BVC:s eviga vägande, mätande och tjat om att barnen måste följa "sina kurvor" gör knappast föräldrarna mindre stressade om de får för sig att ungarna inte äter tillräckligt...

Skrivet av Herman H den 12 april, 2006 kl. 08:48 #

Hur protesterar mot detta? Jag menar, så att hon och andra får höra att hennes antaganden är så fel att de inte borde få publiceras. I åratal har vi fått veta att amning är något som skyddar mot övervikt, och att fri amning är det som är det bästa för barnet (och mamman!) Jag behöver bara titta på mina egna barn som ammats fritt så vet jag med hjärtat att hon har fel.

Skrivet av Monika den 12 april, 2006 kl. 09:28 #

Jag blev så upprörd o ledsen när jag hörde Charlotte Erlandsson-Albertsson påstå i tv-soffan i morse att barns övervikt beror på fri amning. Det framgick så tydligt att hon inte var speciellt insatt i amningsfrågan när hon fick mothugg av den kunniga barnmorskan som också var med. Läste några minuter senare en artikel i SvD som handlar om reklam för kakor, glass, godis o annan skräpmat som riktar sig till föräldrar o barn. Det visar sig att reklam för skräpmat tar oportionerligt stor plats i direktreklamen enligt Jan Bertoft, generalsekr i Sveriges konsumentkontakt. Annonsering för kakor, godis, chips, efterrätter osv står för 18 % av all matannonsering och slås ofta upp på utskickens förstasida. Det är ju detta som är boven i dramat! Alla ohyggligt snabba kolhydrater som barn (o vuxna) lockas med dagligen. Intag av detta normaliseras och vi förstår inte att vi inte är menade att äta detta skräp. Jan Bertoft menar vidare att barn är en viktig maktfaktor vid familjens matinköp, då spelar direktreklamen stor roll. Mycket reklam för onyttigheter gör att folk äter mer ohälsosamt menar han vidare. Kan inte annat än att hålla med. Det är bl a här vi har svaret på barns ökande viktproblem (o vuxnas), all reklam vi matas med om dessa direkt skadliga "födoämnen" gör att vi konsumerar dem med en självklarhet. Det gör oss FETA. INTE AMNINGEN!!! Det är min övertygelse ivarje fall. Själv har jag fött o ammat två barn. Sedan jag gick över till LC-kost mår jag så bättre än jag någonsin tidigare gjort i mitt liv. Dessutom har hela familjens kostvanor förbättrats radikalt. Jag kan se på barnen att de också mår bättre med bl a jämnare humör då de förmodligen slipper blodsockerdipparna. Tidigare tyckte jag att Charlotte E-A hade en hel del vettigt att säga i fett- och sockerfrågan men nu förstår jag inte vad det tagit åt henne.

Skrivet av Katarina den 12 april, 2006 kl. 10:07 #

Monika, du verkar vara en "vanlig" människa, alltså ingen forskare. Då ska du veta att för forskare gäller aldrig verkligheten. Att åberopa sitt hjärta är i forskningssammanhang rena kvacksalveriet. Nej studier på råttor i laboratoriet ska det vara. Där, bland provrör, apparater och burar försöker man hitta sanningen. Det är förklaringen till att forskare kommer fram till slutsatser om mänskligt beteende som vi inte känner igen oss i.

Skrivet av Bosse den 12 april, 2006 kl. 10:09 #

Att ge sig på den första så viktiga relationskapande amningen är mycket allvarligt tycker jag. Den första (6 mån- 1 år eller längre) näringen, både fysikt och psykist är oehört viktig för en persons utveckling. Denna Charlotte Erlandson-Albertsson saknar kanske just den erfarenheten personligen, annars skulle hon nog inte peta i det känsliga förhållandet mellan föräldrar och nyfödda barn.

Skrivet av sarag den 12 april, 2006 kl. 10:20 #

Jag har tipsat Landskronaposten nu. Jag tycker att det är en bra idé att alla går till sina lokaltidningar med detta, för nu spårar det ju totalt ur med kostråden!Att ge sig på amningen är ju bara otroligt! Jag som trodde att botten redan var nådd... Så gå på era tidningar, alla! Och tack Annika, för din inspirerande blogg! Jag har ätit enligt dina rekommendationer en månad nu, har blivit smalare om midjan och börjar t.o.m. skönja nyckelben!

Skrivet av Lena den 12 april, 2006 kl. 10:30 #

Vad Charlotte E-A bl.a. glömmer är att bröstmjölk innehåller laurinsyra som är naturens eget antibiotika vilket ger barnet skydd den första tiden i livet. Det bästa är att amma så länge som möjligt.

Skrivet av Bm den 12 april, 2006 kl. 11:14 #

Uj, uj, uj30. Ni som ammar - låt dem inte analysera er mjölk! Den kan förväntas ha betydligt högre fettinnehåll än "normalt", mindre kolhydrat och något mindre protein. Era ungar kommer också att växa långsammare, vilket är bra, men det är det ju inte säkert att BVC tycker! (Källa Kwasniwski)

Skrivet av hemul den 12 april, 2006 kl. 12:41 #

Jag frågar mig lite stillsamt vem som egentligen tjänar på sådan här felinformation.. Kan det vara arbetsgivare som snabbt ska ha ut sina lydiga producenter i arbetsselen igen? Är det staten som vill spara bidragspengar? Är det skönhetsfixerade människor som helst inte vill amma alls? Är det övernitiska feminister som ytterligare vill utjämna förhållandena mellan könen? Är det psykologer som vill ha nya kunder som inte fått den grundläggande tryggheten och näringen vid späd ålder? Kanske är det magstymparna på Karolinska som säkert får mer att göra när barn allt tidigare utsätts för mjöl-vatten blandningar.? ...nja så kan det väl inte vara...eller?? :-)

Skrivet av Håkan den 12 april, 2006 kl. 13:48 #

Det är enkel matematik, så länge som man är ett däggdjur... * Amningsperioden står i förhållande mot livslängden * Tid mellan amningar står i förhållande mot fetthalten i modersmjölken Sicken obildad dåre, frågan är väl med hennes senaste frekventa utspel i åtanke, vilka forskningspengar som är aktuella nu som hon fikar efter... //Zac

Skrivet av Zac den 12 april, 2006 kl. 13:55 #

Zac: Även jag misstänker att hon putsar på sitt "varumärke". Erik Edlund Umeå

Skrivet av Erik Edlund den 12 april, 2006 kl. 17:11 #

Det verkar vara ett känsligt ämne att ifrågasätta amning. Jag har inte läst Charlotte Erlanson-Albertssons artikel så jag kan inte uttala mig om den, man jag tycker det är positivt att någon ifrågasätter amning och inte bara nöjer sig med: bröstmjölk är helt naturligt och det bästa som finns och ska intas i obegränsade mängder... Visst, bröstmjölk är nog bästa alternativet, men problemet är att receptet på bröstmjölk inte är hugget i sten. Frågan är hur ?naturlig? mjölken är hos moderna mammor som själva lever på kopiösa mängder coca-cola och pommes t.ex. Bröstmjölken avspeglar ju tyvärr vad mamman ätit (som Hemul var inne på), så det finns kanske gott om ammande barn som inte fär nän toppdiet. Skräp in, skräp ut.

Skrivet av 150.145.38.41 den 12 april, 2006 kl. 18:53 #

Det bästa är förstås om man förmå mamman att sluta med Cocacola och pommes, och att hon inte heller ger det till sina barn. Men i vilket fall tror jag inte att man kan hitta på något som är bättre för spädbarnet än bröstmjölken.

Skrivet av Annika den 12 april, 2006 kl. 19:14 #

Eftersom länken försvunnit från Dagens Medicin nu så tar vi väl och klämmer dit en. :-) <a href="http://www.sr.se/cgi-bin/p1/program/artikel.asp?ProgramID=406&Nyheter=1&artikel=835151">Totte ska inte snutta. Han ska ha en banan!</a>

Skrivet av hemul den 12 april, 2006 kl. 19:52 #

Urkvinnan skulle inte neka amma sitt barn...nehe? Hur vet vi det? Jag blir trött på denna romantisering av urfarfar (Skaldeman) och nu urkvinnan. Tycker att Charlottes slutsatser är märkliga och hon lär nog få kritik, särskilt nu när hon ger sig på den så omhuldade nästan heliga amningen. Men hörni, varifrån kommer detta förakt för forskare som så ofta spys ut här i bloggen? De är bara intresserade av råttor osv. Det börjar bli lite väl sekteristiskt här för mig, jag har följt med länge och skrivit ibland, ätit lowcarb sedan jul vilket medfört många fördelar men inte bara en dans på rosor. Denna ständiga vämjelse över "etablissemanget" är också tröttsamt och främjar bara kotteriet inom den här redan upplysta gruppen. tack för mig, Anna

Skrivet av klaris-anna den 12 april, 2006 kl. 20:26 #

Klaris-anna har tydligen redan lämnat oss för gott. Men det man kan ha sett av kvinnor som befunnit sig närmare det ursprungliga än vi, tex kvinnor på landsbygden i Afrika, så har de haft sina barn intill sig, på ryggen. När barnet gråter så svänger de fram det på framsidan så att det kan dia. Djuren låter ungarna dia när de så önskar, åtminstone de högre stående djurslagen. Som ammande kvinna har jag själv känt driften att ta barnet till bröstet när det gråter. Man måste lägga band på sig för att inte ta barnet till bröstet när det gråter eller söker sig dit.

Skrivet av Annika den 12 april, 2006 kl. 22:23 #

Jag som trodde att ni tycker att man ska ifrågasätta? Om nu ökningen av fetma inträffat samtidigt som den fri amningen så är väl det en möjlig hypotes. Eftesom vi inte lever som de gjorde i urtiden eftersom vi hela tiden har tillgång till mängder med mat så kan det vara bra att någon ifrågasätter det att även större barn ska bli ammade när de vill.

Skrivet av Klara den 12 april, 2006 kl. 23:22 #

Klaris-anna! Jag kan ibland hålla med om att misstroendet mot "etablismanget" och att alla forskare dras över samma kam ibland känns tröttsamt. Men det är förståligt. Vi äter "livsfarlig mat" och trots det mår bra och reglerar vår vikt till mer lagom siffror. Det är klart att vi är oerhört misstänksamma till hur man kommit fram till att den maten skulle vara farlig. Sedan när vi börjar leta efter varför så upptäcker vi att det finns så stora gigantiska hål i underlaget att man inte kan tro att det är sant. Då växer misstanken om att något är fel och det återspegar sig i kommentarerna.

Skrivet av Roland den 13 april, 2006 kl. 07:16 #

Klara Du säger att viktökningen kom samtidigt med den fria amningen. Det var väl på 50-talet som någon fick för sig att amningen skulle regleras. Innan dess hade den säkert varit så fri som naturen påbjuder, och då var ingen fet.

Skrivet av Annika den 13 april, 2006 kl. 07:23 #

nejdå, jag har inte lämnat för gott. Kommer säkert att titta in då och då, tycker att jag fått gott stöd för mitt nya ätande här tidigare och ibland senare. Men snälla, var medvetna om riskerna att romantisera och fördöma. Varför inte koncentrera sig på att sprida information och bygga upp istället för att formera sig till en liten utvald grupp som sett ljuset - och alla som tycker annorlunda har fel.

Skrivet av klaris-anna den 13 april, 2006 kl. 07:27 #

Annika, amningen hade varit fri innan 50-talet skriver du, "som naturen påbjuder och då var ingen fet". Som naturen och livsvillkoren påbjöd, snarare. Återigen denna romantisering av flydda tider, då allt var naturligt och därmed bra. Titta på naturen. Den är varken ond eller god. Vad får dig att tro att allt är så fantastiskt om det bara är naturligt? Jag reagerar också mot den här uppfattningen att feta inte FANNS längre tillbaka. Alla är väl överens om att fetman ökat, men att den var ickeexisterande tidigare...? Men det är klart, urkvinnan och urfarfar skuttade säkert omkring glada och smärta, hon med ungarna hängandes så naturligt vid tuttarna och han med vapnet i hand. Ack den som fått va med! ;-)

Skrivet av klaris-anna den 13 april, 2006 kl. 07:39 #

Anna, Jag har aldrig sagt att alla var lyckliga förr. Jag menade bara att den reglerade amningen var ett kort påfund historiskt sett. Innan dess hade väl ingen kommit på tanken att man inte skulle amma när barnet ville och mamman var i närheten. Finns det någon undersökning som visar att det är just de som ammats oftast som blir feta? Jag menar inte att man alltid ska proppa in bröstet i munnen på barnet. Om det nyss har ätit mycket och sen skriker, tror man väl snarare att det är magknip som ger obehag, och då vaggar man väl hellre än ger mat. Mamman har väl ett naturligt sunt omdöme.

Skrivet av Annika den 13 april, 2006 kl. 08:06 #

Jag kan förstå att man blir arg och besviken på de "vetenskapliga" kostråden som "etablissemanget" sköljt över oss - därför att de inte fungerar tillräckligt bra. jag tror också att den besvikelsen beror till del på en övertro på vetenskap. Man vill ha en enkel SANNING. Man trodde man fick det, och så visar det sig att det inte stämmer - åtminstone inte för många. Vetenskap gör aldrig anspråk på att ha den absoluta sanningen. Man har den tillfälliga. Den tillfälliga ska sedan stötas, blötas, mätas, testas, diskuteras och ifrågasättas. Där brister etablissemanget, och det ska de ha saklig kritik för. Till etablissemanget räknar jag då de etablerade mediala forskare som tycks ointresserade och oförmögna att över huvud taget överväga nya hypoteser. Men jag kan ha fel, är inte medicinare så jag följer inte med annat än i den mer populärvetenskapliga diskussionen. Men, det är ju å andra sidan där de rör sig också till stor del. Förlåt om jag var raljant ovan, det är lätt att bli ibland. Jag tycker verkligen att den här bloggen har ett viktigt syfte, men jag tycker det blir för mycket av både fördömanden och romantisering ibland. Jag saknar t ex diskussionen om lågkolhydratmetodens svårigheter och ev tillkortakommanden. Om VI (nu räknar jag mig hit) gör anspråk på att vara öppna och ifrågasättande och kritiserar etablissemanget för att inte vara det, måste vi väl tillåta och vara öppna för kritiska röster själva?

Skrivet av klaris-anna den 13 april, 2006 kl. 08:32 #

Jag har inte menat att vara förtryckande mot andra åsikter, sen kan ju uttalanden tolkas olika. Jag ber om ursäkt om jag verkat nedtryckande, det var inte min mening. Men man kan skriva olämpliga saker i hastigt mod ibland.

Skrivet av Annika den 13 april, 2006 kl. 10:19 #

Klaris-Anna I din kommentar ovan skriver du att det inte alltid är en dans på rosor att äta lågkolhydrat. Själv dansar jag på rosor hela tiden! Vad tycker du är problemen?

Skrivet av Annika den 13 april, 2006 kl. 10:49 #

Visst var det bättre förr! Rättare sagt det åts bättre förr, om vi med förr menar tiden före intåget av den "västerländska" matkulturen. På 1930'talet reste en herre, Weston A Price, omkring och dokumenterade allmän hälsa och speciellt tandstatus hos de befolkningsgrupper som ännu inte hade tillägnat sig den nya tidens kosthållning med maskinellt sönderprocessade råvaror. Hos de flesta av dessa fann han utmärkt hälsa medan han i grannområden som hade övergivit den traditionella kosten upptäckte tydliga tecken på kroppslig degenerering. Undantagen var befolkningar som företrädelsevis åt en vegetarisk kost och på grund av detta led av näringsbrist. Den traditionella kosten var i många fall en sådan som vi skulle kalla lågkolhydratkost. Men inte alltid. I en by i Schweiz åt man mycket rågbröd och om jag inte minns fel bestod födan i några skottska byar i stort sett av fisk och havre. De traditionella metoderna att hantera råvarorna gjorde att i stort all näring kunde tillgodogöras. Ta och titta in på westonaprice.org och ta del av arvet. Skåda ljuset ;-) Här finns mycket intressant att hämta oavsett om du äter LC-kost eller inte. En rekommendation är boken "Nourishing Traditions" av Sally Fallon och en viss Mary Enig (En av) världens ledande fettforskare. Trevlig läsning.

Skrivet av Pär den 13 april, 2006 kl. 10:52 #

Intressant, det här med Charlottes utspel att amning skulle vara mindre bra då fri amning skulle ge framtida viktproblem... det finner jag mycket märkligt. På vilka grunder? Jag skulle gärna vilja se ett längre svar på detta från hennes sida. Jag har följt hennes forskning om socker-fett problematiken och hittat några guldkorn, men samtidigt kunde man hitta många uttalanden som t.ex. ungefär "Vi lever i ett samhälle som är bereonde av den rådande infrastruktrurern och matkulturen så eftersom det inte går att rubba denna så måste vi acceptera den - och bröd (kolhydrater) är ju gott typ..."... Där insåg i alla fall jag att hon var fast i rådande normer... men det här utspelet är lite märkligt. Vet hon något som vi inte vet?

Skrivet av Niclas Larsson den 14 april, 2006 kl. 02:31 #

Niclas: "Vet hon något som vi inte vet?" Tja, vi får se när hon blir anställd någonstans - ex Nestlé eller nå't... //Zac

Skrivet av Zac den 14 april, 2006 kl. 08:10 #

Var finns undersökningen som bevisar att fetman är kolossal i, säg, Sverige nu? Jag är klar över matproduktionens vansinniga inriktning och att LC är en rätt revolution men - sitter jag och ser ut över en samling på 100-tals personer eller så på torget, på konserter eller var som helst så ser jag verkligen många smärta och sunda typer!!! Jag delar till fullo Klaris-annas rädsla för romantisering av gamla tider. Visst - det är helt klart att där finns lösningar på problem som uppstått denna den senaste sekunden av människors matintag. Men mycket kan vara svårt att återapplicera nu, så här i tiden efter denna sekund (50 år). Amning kan jag däremot inte inse skulle vara omodernt! Inte ens om mamman röker, dricker alkohol eller äter kilovis med godis medan hon ammar......Man kan kanske undra vad mamman tänker, förstås. DET kunde vara intressant att veta. Undringar från Rolf Aronsson

Skrivet av Rolf Aronsson den 16 april, 2006 kl. 20:23 #

Hejsan Annika och alla andra!

Jag läste med intresse igenom tråden ovan och även kostråden för barn i menyn intill. Dock måste jag säga att jag inte är riktigt tillfredsställd i mitt kunskapssuktande :). Kostråden för barn innehåller ingenting om vad man kan ge babyn som introduktionsmat då man vill undvika välling, gröt och dylikt kolhydratstinnt.

Det talas om hur bra amning är och att barnen ska få amma så länge de vill och det går. Detta håller jag fullständigt med om. Men hur är det då babyn är tillräckligt gammalt för att börja äta annat än bröstmjölk? Det vanligaste är visst att man börjar ge välling gjord på spannmål eller majs, och sen när babyn kan börja äta fast föda så introducerar man något relativt "smakneutralt" som potatis, havregrynsgröt eller dylikt. Något som ofta är rent skadligt för barnet då det t.ex. kan får hård mage och dylika problem. Det här är åtminstone ingenting jag skulle önska åt mina kommande barn. Därför undrar jag nu vad man kunde ge barnet istället för välling och havregrynsgröt som ju i princip är så enkelt: man värmer lite välling innan barnet ska lägga sig eller då det gråter. Potatis är ju ganska enkelt att ersätta med blomkål, broccoli och liknande, men vad ger man istället för välling och morgon- och kvällsgröten? Finns det "baby-vänlig" välling gjort på något annat än spannmål eller majs som är ett bra alternativ? Alla mammor har ju inte heller möjlighet att amma särskilt länge, som t.ex. i min mors fall p.g.a. brist på egen bröstmjölk. Så kan jag tänka mig att det inte är så trevligt att försöka fortsätta amma då barnet börjar få tänder och lätt biter i bröstvårtorna. Nu har jag ju inte egna barn, men min man och jag kommer inom en nära framtid att försöka bli med barn. Jag skulle vilja ge mitt barn en så bra start på livet, även livet med fast föda, som möjligt. Så nu frågar jag Annika och andra med erfarenhet: vad ska man ge för mat åt babyn då den blir i "välling- och potatisåldern"? Tack så mycket i förväg!

Skrivet av Tove J-H den 06 januari, 2009 kl. 12:54 #

Tove, Beträffande det lilla barnets mat så tycker jag att man får resonera sig fram. Amning så länge man kan. Mjölk kan barnet dricka. Det minsta barnet tål inte så proteinstarkt, så om de späda behöver tillskott får man späda ut komjölken med vatten. När barnet blir större kan man ge mosad proteinmat av kött, fisk och ägg, med rikligt med smör i. Om man vill mosad potatis med mycket smör i.
Mer tips kan du får på Kolhydrater i fokus (länk i bloggmarginalen)

Skrivet av Annika D den 06 januari, 2009 kl. 13:29 #

Skriv en kommentar:
Kommentarer är avstängda för detta inlägg