

14 feb kl 23:02, 2006
Idag har det varit mycket tal om en Meta-analys som gjorts av Alain J Nordmann m fl: "Effects of Low-carbohydrate vs Low-Fat Diets on Weight loss and Cardiovascular Risk Factors"
Man jämförde flera studier med lågkolhydratdieter utan kalorirestriktion jämfört med lågfett-lågkalori-dieter.
Efter 6 månader hade lågkolhydratgrupperna gått ner mera, efter 12 månader var skillnaden nästan utjämnad.
Blodtrycket visade ingen skillnad. Triglycerider var lägre i lågkh, HDL högre i lågkh.
LDL sades vara högre i lågkh, men enligt Uffe Ravnskov som har tittat på studierna var det inte signifikant.
Man sammanfattade att lågkolhydratkost var minst lika effektivt som lågfett för viktnedgång, åtminstone i upp till ett år.
Blodfetterna var ju inte signifikant sämre i lågkh-grupperna.
Triglycerider och HDL förbättrades i stället regelmässigt i grupperna och de anses ju vara mycket viktiga parametrar.
Författarna tyckte att det var intressant och förbryllande att försökpersonerna i lågkolhydratgrupperna gick ner i vikt trots att de inte åt lågkalori.
Detta resultat borde göra att skeptikerna ska kunna acceptera lågkolhydratkosten som ett gott alternativ, särskilt när inte lågfettkosten har gett tillräcklig effekt på vikt och blodsocker.
Ingen människa borde behöva kirurgiskt stympa sin magsäck utan att ha fått chansen att prova lågkolhydratmetoden.
Det borde ju rimligtvis vara bättre att få äta lågkolhydrat resten av livet i stället för att ha en magsäck som rymmer bara en deciliter.
Det finns mycket god mat man kan äta med litet kolhydrater! (Se tex mitt kostprogram i bloggmarginalen)
Vi själva som är lågkolhydratförespråkare upplever ingen som helst tendens att gå upp i vikt igen till vår tidigare övervikt.
Ofta stannar vi upp på en viss övervikt på några kilo, kroppen har nog svårt att gå ner till riktig slankhet när den tidigare har varit överviktig.
När man frågar dem som har gått upp i vikt igen, visar det sig att de har börjat äta mer kolhydrater igen. Motivationen höll inte i längden.
Men om de skulle få tillbaka motivationen vet de ju hur de ska göra för att gå ner igen.
Vår förklaring till viktnedgång vid lågkolhydrat är att det inte blir någon fettinlagrande insulinförhöjning, utan kolhydrater.
Vart tar fettet, som man har ätit, vägen, när det inte lagras in som fett i fettväven?
En teori är att det omvandlas till värme, som kroppen genast avger, eftersom den har en effektiv temperaturreglering.
Det blir alltså något vidgade hudkärl som avger värme, utan att man märker särskilt av det.
Skrivet av Eva den 15 februari, 2006 kl. 09:26 #
Skrivet av Yngve den 15 februari, 2006 kl. 09:36 #
Skrivet av Annika den 15 februari, 2006 kl. 11:39 #
Skrivet av Håkan T den 15 februari, 2006 kl. 12:55 #
Skrivet av Ingrid Stener den 15 februari, 2006 kl. 15:22 #
Skrivet av Jacques den 15 februari, 2006 kl. 16:09 #
Skrivet av Maggan den 15 februari, 2006 kl. 17:27 #
Skrivet av Annika den 15 februari, 2006 kl. 17:38 #
Skrivet av hemul den 15 februari, 2006 kl. 18:17 #
Skrivet av Peter den 15 februari, 2006 kl. 18:31 #
Skrivet av hemul den 15 februari, 2006 kl. 19:27 #
Skrivet av Fru Bergström den 15 februari, 2006 kl. 20:20 #
Skrivet av Ann-Sofi den 15 februari, 2006 kl. 20:38 #
Skrivet av Ingrid Stener den 15 februari, 2006 kl. 22:23 #
Skrivet av ann-sofi den 15 februari, 2006 kl. 22:56 #
Skrivet av Fru Bergström den 16 februari, 2006 kl. 07:29 #
Skrivet av Maggan den 16 februari, 2006 kl. 09:57 #
Skrivet av Jacques den 03 mars, 2006 kl. 10:31 #