Jämförelse lågkolhydrat - lågfett

14 feb kl 23:02, 2006

Skrivet av dahlqvistannika under kategorin Blandat | 18 Kommentarer | Permalink

Idag har det varit mycket tal om en Meta-analys som gjorts av Alain J Nordmann m fl: "Effects of Low-carbohydrate vs Low-Fat Diets on Weight loss and Cardiovascular Risk Factors"

 

Man jämförde flera studier med lågkolhydratdieter utan kalorirestriktion jämfört med lågfett-lågkalori-dieter.

Efter 6 månader hade lågkolhydratgrupperna gått ner mera, efter 12 månader var skillnaden nästan utjämnad.

Blodtrycket visade ingen skillnad. Triglycerider var lägre i lågkh, HDL högre i lågkh.

LDL sades vara högre i lågkh, men enligt Uffe Ravnskov som har tittat på studierna var det inte signifikant.

 

Man sammanfattade att lågkolhydratkost var minst lika effektivt som lågfett för viktnedgång, åtminstone i upp till ett år.

 

Blodfetterna var ju inte signifikant sämre i lågkh-grupperna.

Triglycerider och HDL förbättrades i stället regelmässigt i grupperna och de anses ju vara mycket viktiga parametrar.

 

Författarna tyckte att det var intressant och förbryllande att försökpersonerna i lågkolhydratgrupperna gick ner i vikt trots att de inte åt lågkalori.

 

Detta resultat borde göra att skeptikerna ska kunna acceptera lågkolhydratkosten som ett gott alternativ, särskilt när inte lågfettkosten har gett tillräcklig effekt på vikt och blodsocker.

 

Ingen människa borde behöva kirurgiskt stympa sin magsäck utan att ha fått chansen att prova lågkolhydratmetoden.

Det borde ju rimligtvis vara bättre att få äta lågkolhydrat resten av livet i stället för att ha en magsäck som rymmer bara en deciliter.

 

Det finns mycket god mat man kan äta med litet kolhydrater! (Se tex mitt kostprogram i bloggmarginalen)

 

Vi själva som är lågkolhydratförespråkare upplever ingen som helst tendens att gå upp i vikt igen till vår tidigare övervikt.

Ofta stannar vi upp på en viss övervikt på några kilo, kroppen har nog svårt att gå ner till riktig slankhet när den tidigare har varit överviktig.

 

När man frågar dem som har gått upp i vikt igen, visar det sig att de har börjat äta mer kolhydrater igen. Motivationen höll inte i längden.

Men om de skulle få tillbaka motivationen vet de ju hur de ska göra för att gå ner igen.

 

Vår förklaring till viktnedgång vid lågkolhydrat är att det inte blir någon fettinlagrande insulinförhöjning, utan kolhydrater.

 

Vart tar fettet, som man har ätit, vägen, när det inte lagras in som fett i fettväven?

 

En teori är att det omvandlas till värme, som kroppen genast avger, eftersom den har en effektiv temperaturreglering.

Det blir alltså något vidgade hudkärl som avger värme, utan att man märker särskilt av det.

Kommentarer:

Lars-Erik trodde i sin blogg idag att det kunde vara så att fettet byggs till muskler istället, vilket i så fall skulle vara anledningen till de extra kilona i sluttampen. Kan man se något stöd för detta i denna studie?

Skrivet av Eva den 15 februari, 2006 kl. 09:26 #

Jag är en anhängare av lågkolhydratkost sedan snart ett år tillbaka. Sedan jag läste Skaldemans bok har jag ätit ytterst begränsat med kolhydrater. Jag följer dagligen fettskrämdbloggen liksom din blogg, blir mycket motiverad av dem. Läser också sporadiskt det som nås via era länkar. Mår utmärkt, sömnen bättre, Hb utmärkt, långvärdet på blodsocker utmärkt, blodtryck gått ned till normalvärden, restless legs nästan borta, kolesterolvärden är vad som anses normala men jag skulle kanske behöva högre värden :-) då jag undrar om inte högre värden vore att föredra med tanke på mytbildningen kring dessa värden. Men det finns ett men: vikten rasar inte på något sätt. Har ett BMI på 31,5 vilket jag haft i månader. Mina tio kilos viktförlust som kom då jag förra våren kombinerade kosthållningen med dagliga promenader finns där men jag rör nig inte ett dug nedåt i vikt sedan jag slutade promenera. Jag tar upp promenaderna igen när trottoarerna förhoppningsvis snart blir isfria igen. Vad jag vill ha sagt med detta är att viktnedgång långtifrån är en självklar följd av lågkolhydratkost även om de flesta får uppleva det! Jag gläds mycket åt mina bra värden och allmänna välmående och jag tror att man bör vara försiktig med att utlova viktreduktion. Lågkolhydratkost borde snarare ses som det naturliga sättet att äta, den tillåter oss att välja bort processad mat med tillsatser ingen mår bra av och den kan troligtvis ge oss en god allmänhälsa. Tycker det räcker så. Som det så ofta visats kan man gå ned i vikt på vilken metod som helst men lågkolhydratkost är ett sätt att behålla sin nya lägre vikt men det är verkligen inte en bantningsmetod bland hundra andra. Yngve

Skrivet av Yngve den 15 februari, 2006 kl. 09:36 #

Jag håller med Yngve. Lågkolhydratkost är framför allt en väg till hälsa för den som har "kolhydratsjukan" som väl sammanfaller med hög insulinnivå i kroppen. Den som är överviktig har olika lätt att gå ner i vikt. Vissa gör det på lågkolhydrat oavsett kalorimäng, vissa måste gå ner något i kalorimängd, alt motionera mera. Om man går ner i kalorimängd löper man risk att hamna i svältläge, och det tycker kroppen inte om, då producerar den stresshormoner som inte är bra för hälsan, förutom att man kan få brist på näringsämnen. Sen vilken fördelning av näringsämnen som är den optimala för friska och slanka personer, vet vi inte. Säkert är, att den fördelning som Livsmedelsverket förespråkar, med 55E% kolhydrater, är alldeles för hög kh-andel. En hög procent av befolkningen blir överviktiga, och ännu fler blir med tiden sjuka i sina kärl, även utan övervikt.

Skrivet av Annika den 15 februari, 2006 kl. 11:39 #

Yngve, om du läser engelska så kolla denna artikel av Anthony Colpo. http://www.theomnivore.com/calories_do_count_baby.html Det är en vanlig uppfattning bland lågkolhydratförespråkare att kalorimängden inte spelar någon roll. Det verkar vara fel och även lågkolhydratätare behöver göra av med mer kalorier än de stoppar i sig för att nå viktnedgång. I väl kontrollerade studier går folk ner om de äter mindre och upp om de äter mer. I en dåligt kontrollerad studie från 50-talet gick deltagarna upp i vikt på en 1000 kcal/dag-diet med mycket kolhydrater men författarna säger själva att folk fuskade och stal mat mm. Trots det är studien flitigt citerad. Andra studier har visat att de flesta självmant drar ner energiintaget vid en lågkarbohydratdiet och därmed når viktnedgång (eftersom denna typ av mat generellt är mer mättande, speciellt om proteinintaget är högt). Det finns alltså ingen magisk nedre gräns för kolhydrater för att nå viktnedgång utan man kan fortfarande äta för mycket oavsett hur mycket eller lite kolhydrater man äter. Kanske du borde prova att hitta vilken mat som är mest mättande för dig (per kalori) och tänka mindre på om det är fett eller kolhydrater.

Skrivet av Håkan T den 15 februari, 2006 kl. 12:55 #

Har varit inne och tittat på en engelsk low-carbsida,low-carbdiet.co.uk, där erfarna lågkolhydratiker ofta nämner grädde som något som skulle kunna avstanna eller försena viktnedgång. Man kanske ska begränsa sig lite där, och använda mer smör istället som sås osv. Atkins begränsar ju gräddintaget till 1/2 dl/dag åtminstone i induktionsfasen, han kanske gjorde detta pga att han sett dålig viktnedgång för folk som åt mycket grädde. Jag har t ex inte gått ner så mycket trots väldigt lågt kolhydratintag. Ska nu försöka minska grädden, så får vi se. Nu när hungern börjar minska lite kan det kanske gå. Någon som har någon egen erfarenhet?

Skrivet av Ingrid Stener den 15 februari, 2006 kl. 15:22 #

Yngve - innerligt tack för dina rader, då jag trodde jag var ett unikum i att inte få se mig själv RASA i vikt! Det händer nästan ingenting med min vikt, och mitt kolhydratintag är nästan noll; noll grönsaker, noll frukt, bortplockad äggvita på frukostäggen, endast koffeinfritt kaffe, dricker ordentligt, kraftigt keton-utslag när jag testar - men NOP. Vecka efter vecka - nada. Dock gör jag alltså som SSS, 0.5 dl grädde i frukostäggen, grädde i kaffet... Ingrid Stener, är det där vi har bantarbromsen??? Men kaffe/thé blir ju odrickbart utan grädde.

Skrivet av Jacques den 15 februari, 2006 kl. 16:09 #

Jag går inte heller ner nåt. Surt! Men jag tror som Skaldeman när han skriver att om man bara har lite skönhetskilon kvar (ca 5 i mitt fall) så är de segare att få bort. Jag har i alla fall kommit fram till att mina 2200 och uppåt kalorier per dag är för mycket i detta läget.(stillasittande jobb o det har vart dåligt med träningen sista veckorna) Ill-lila på ketostixen men vikten står still. Å andra sidan går jag inte upp heller som tur är. Min kropp äter uppenbarligen bara dietfett för att det räcker till med den mängd jag får i mig varje dag. Tar för givet att kroppen är smart och först o främst bränner dietfett så länge det finns.På måndag är mitt "lilla expriment" med SSS-dieten klart. Jag är helt nöjd med sättet att äta, kan nog leva så här jämt, men först SKA jag bara bli av med de sista 5 kilona. Mitt nästa expriment går ut på att begränsa kalorierna men ändå behålla förhållandet i E%, dvs ca 5% kolisar, 20% protein och 75% fett. Jag börjar exprimentera med detta på måndag då jag lägger mig på max 1800 kcal till att börja med. Avstämning och ev revidering en gång i veckan. Fortsättning följer.

Skrivet av Maggan den 15 februari, 2006 kl. 17:27 #

Nu vet ju inte jag personligen hur det är att verkligen ha problem med viktnedgången. Själv gick jag ner utan problem när jag drog ner kolhydraterna till nära noll. Men jag vill ändå försvara grädden. Den innehåller 40g fett och bara 3g kh, det borde ju vara en bra sammansättning. Sen innehåller den bara 2g protein, så det går inte att leva på den, då får man nog proteinbrist. Jag tycker att grädde är jättegott och höjer den kolhydratsnåla livskvaliteten.

Skrivet av Annika den 15 februari, 2006 kl. 17:38 #

Någon sa tidigare att det tog tre månader innan hon började gå ner i vikt. Jag har senare läst på andra ställen att det kan ta mycket längre tid än så. Kanske det beror på vilket allmänstillstånd "patienten" har? Har man mycket att reparera, mycket att bygga upp, kanske kroppen prioriterar det och det tar helt enkelt längre tid innan den kan ägna sig åt att bryta ner fett. Jag märker ju själv hur mycket kroppen fortsätter att ändras och hur mycket som känns annorlunda trots noll viktnedgång. Bara en (optimistisk) tanke.

Skrivet av hemul den 15 februari, 2006 kl. 18:17 #

Maggan, vad för verktyg använder du för att räkna kalorierna? Eller läser du på paketen? :) Hälsovakten var hyfsad men den är bra dyr för en webbsida.

Skrivet av Peter den 15 februari, 2006 kl. 18:31 #

Jag är inte Maggan, men jeg vet att det finns ett gratis program <a href="http://www.tikei.net/">här</a>. ;-) Jag har installerat det men inte kommit mig för att testa det, så jag kan inte uttala mig om hur bra det är.

Skrivet av hemul den 15 februari, 2006 kl. 19:27 #

Jag har prövat CalCounter, har slutat använda Hälsovakten sedan jag hittade det. Det är ett enkelt litet program. det går lätt att lägga in sina favoriter & lägga till egna varor & maträtter.

Skrivet av Fru Bergström den 15 februari, 2006 kl. 20:20 #

Viss tröst att läsa att andra inte går ner heller. Min vikt har stått still i 3 veckor trots max 20 g kolhydrat per dag. Äter inga mängder grädde eller ost, men en del. Svårt att få i sig fett annars tycker jag. Misströstar ibland men mår trots allt mycket bättre på lågkolhydrat. Varför skulle egentligen grädde stoppa upp viktnedgången? Skrev och frågade Atkins hemsida och fick till svar att man skulle undvika det under fas 1 pga den stora mängden mättat fett. :-o Men vad är det i bacon då?! Kolhydraterna är ju så få, så jag har svårt att se att grädden kan vara orsaken. Kanske vill jag helt enkelt inte avstå bara. Har börjat styrketräna och känner att jag inte klarar mig på för få kalorier. Ack ja, det är väl inget annat att göra än att prova fram och tillbaka. En sak vet jag, att jag har aldrig klarat mig så här länge på en fett- och kalorisnål diet. Är det någon som har en idé om varför viktminskningen skulle ta tid innan den kommer igång när man följer lågkolhydrat? Har läst en blogg där killen inte går ned ett dugg de första veckorna för att sedan gå ned stadigt varje vecka så det tycks ju inte vara omöjligt.

Skrivet av Ann-Sofi den 15 februari, 2006 kl. 20:38 #

Jag önskar att det inte ska vara grädden, för den är förbaskat god och gör ju matlagningen så mycket lättare. Kolla dock den engelska hemsidan, för där finns en massa vanliga lowcarbare/bantare med samma sorger och irritationsämnen som vi. De peppar varandra väldigt mycket och ger varandra tips. Ibland tycker jag, fastän jag ju är sjukvårdsproffs, att för mig är det viktigaste inte om de långsiktiga effekterna är bra eller dåliga, utan jag vill bara bli mindre! Jag vill bli snygg igen, sådetså, bra mådde jag ju innan också, även om bilringarna började ta emot. Oseriöst? Kanske, men jag skyller på att det är mänskligt. Vi har ju inga viktväktare att gå till, så vi måste ju hjälpa och peppa varandra, även med små skitsaker (jag är skåning, så jag får säga så). Sen vet jag ju förstås inte om Annika och Lars-Erik vill upplåta sina bloggar till sånt, det kanske inte var primärt det de hade tänkt sig, och då får vi väl hitta ett annat forum som passar bättre för smågnäll, och försöka hålla bloggarna rena för det lite mer seriösa, men det måste ni säga till om. Som sagt, det är era bloggar, ni bestämmer huvuddragen. Det jag dock tycker är intressant är att det verkar vara fler än jag, och kanske ändå flest kvinnor, som har problem med att gå ner i vikt. Jag börjar fundera på om det är så att kvinnors övervikt kanske oftare har andra grunder än insulinöverproduktion? I så fall vad? Det verkar i alla fall slående att vissa så oerhört lätt förlorar i vikt med low carb, och andra inte gör det alls. Har det något med bukfett kontra underhudsfett att göra? Kanske kan en ökad medvetenhet om att low carb har så dramatisk effekt för vissa och dålig effekt för andra leda till ny kunskap, och att man kan säga till en människa vilken bantningsmetod som mest sannolikt kommer att funka bäst. Sedär, nu blev jag seriös ialla fall.

Skrivet av Ingrid Stener den 15 februari, 2006 kl. 22:23 #

Ingrid, om du har lust kan du maila mig. Vi har en del gemensamt. maila helst kommin.stigtomta@telia.com

Skrivet av ann-sofi den 15 februari, 2006 kl. 22:56 #

Ingrid Stener: Här finns ett forum som jag tror ska passa dig. www.rasaivikt.gratisforum.se

Skrivet av Fru Bergström den 16 februari, 2006 kl. 07:29 #

kaloritabellen jag använder är den på Maria Tausons sida, Matdagboken. Igår eldade jag verkligen för kråkorna, en stoooor redig brasa. Åt alldeles för mycket på kvällen, bara fett och kött och lite creme fraiche. Men jag glömde att mättnaden kommer först en stund efteråt. Jädrar vad jag snurrat runt i sängen i natt. Och varmt blev det. Jag som alltid sover med flanellpyjamas fick ta av allt och tom öppna förnstret. Nu vet jag i alla fall vart allt överskottsfett tar vägen, det blir värme!!!

Skrivet av Maggan den 16 februari, 2006 kl. 09:57 #

Jag fick en liten glimt av Sten-Sture Skaldeman himself på rasaivikt-forumet, och ställde frågan till honom om att göra allt rätt och ändå inte gå ner i vikt; http://www.rasaivikt.gratisforum.se/rasaivikt-about136.html

Skrivet av Jacques den 03 mars, 2006 kl. 10:31 #

Skriv en kommentar:
Kommentarer är avstängda för detta inlägg