LCHF för typ 1 diabetiker

18 aug kl 21:25, 2008

Skrivet av dahlqvistannika under kategorin Blandat | 22 Kommentarer | Permalink

Jag får ofta frågor om kost för Typ 1 diabetes. Jag har därför försökt att skriva ihop ett inlägg om det.

Diabetiker typ 1(dt1) bör också äta LCHF. De har liksom diabetiker typ 2 (dt2) en pessimistisk långtidsprognos. De har samma risk för långtidskomplikationer av alla slag, såsom ögonbottenskador som leder till synförsämring och blindhet, njurskada med njursvikt och dialys, hjärtinfarkt och hjärtsvikt, stroke, demens, fotsår med amputationer mm.

Det är för  dt1 likväl som för dt2 höga blodsocker- och blodinsulinnivåer som orsakar inflammation i kärlväggarna och orsakar plack och förkalkningar, vilket ger förträngningar och försämrad blodcirkulation.

Vid dt1 är man också rädd för attacker av lågt blodsocker (hypoglykemier) eftersom de kan skada hjärnan. För att slippa riskera hypoglykemier brukar man råda dt1-orna att hålla insulinet en aning lågt. På så sätt får de i stället gå med ett högt medelblodsocker.

Om de äter hög andel kolhydrater i kosten måste de ta en relativt hög insulindos. Vid höga insulindoser ökar risken för hypoglykemier.

Om en dt1 äter en kost med låg andel kolhydrater, LCHF, så minskar insulinbehovet, och därmed risken för hypoglykemier. Den inflammationframkallande effekten av höga blodsocker och insulinnivåer minskar också. Det finns många exempel på gamla dt1-or som fortsatt att äta enligt den gamla kolhydratsnåla kostrekommendationen, och därmed hållit sig friska långt upp i hög ålder. Richard Bernstein är en läkare i USA med dt1 som har en hemsida om detta. Han har också skrivit böcker om det, tex Dr Bernstein's diabetes Solution....

Läkaren Katharine Morrison i England har också skrivit om LC vid Dt1. Hennes son drabbades av sjukdomen och har blivit mycket bättre av LC. Hon driver en undervisningssite om LC vid diabetes: D-solve.

Ron Raab, tidigare ordförande för Internartional Diabetes Federation, har nyligen skrivit en artikel: Why I think LowCarb/LowInsulin...


Det bästa för en t1d är att äta lågkolhydratkost, så att den behöver låg insulindos. Lågt insulin gör att glukagonbildningen kan aktiveras i alfacellerna i bukspottkörteln. Glukagonet startar glukoneogenes i levern. Då bildas blodsocker från protein och fett i födan. Det är glyceroldelen av triglyceriderna, fettet, som kan göras om till blodsocker.

Det är hög insulindos som kan ge hypoglykemi, inte låg insulindos. Hjärnan behöver inte mer än normalt blodsocker, vilket glukoneogenesen ger. Hjärnan kan också använda energi från de ketoner som bildas vid fettförbränning.

En t1d som äter LCHF behöver troligen egentligen inte insulinpump. Det bör räcka med låg dos långtidsinsulin och möjligen några få enheter kortverkande före lågkolhydratmåltid.

Att naturligt mättat fett inte är farligt för kärlen handlar ju det mesta i denna blogg om, samt att högt kolhydratintag orsakar igenkläggning, och att gult konstfett, margarin, och omega-6-rika matoljor sannolikt också bidrar till kärlens igenslamning. Allt detta gäller naturligtvis Dt1 likaväl som alla andra.

Insulindosen måste givetvis ställa in med ledning av blodsockret. Vid övergång från lågfett till lågkolhydrat måste man ligga före med insulinsänkningen, annars finns risk för hypoglykemier.

Jörgen Vesti Nielsen har gjort en studie på lågkolhydratkost till dt1.

Kommentarer:

Hej!
Vår son på 17 år fick diagnosen diabetes1 i april. Han hade då 14 i Hba1c och 25 i bs. Vi började direkt lusläsa nätet och hamnade här, hos Kostdoktorn och på kolhydrater i Focus. Så vi började med lchf ganska omedelbart. På första återbesöket, efter 6 veckor var Hba1c 7, och när vi var förra veckan var det nere i 5,9.
Han tar minimalt med insulin, kanske någon gång i veckan ( när han fuskar!)Ligger bra i alla värden.
Jag vet att det kan vara "smekmånadsfas" fortfarande men ...
Han ligger på ca 20gram kolhydrater/dag.

Tack för en mycket bra sida!!!!//Jeanette

Skrivet av jeanette den 18 augusti, 2008 kl. 23:22 #

Jeanette - lycka till med kosten till er son. Även om smekmånaden en dag tar slut är det bara att fortsätta med lågkolhydratkosten. Blodsockret blir jämnt över dygnet och lätt att kontrollera. Min bror har haft ganska svårreglerad typ 1 diabetes i 40 år. Strax före midsommar övertygade jag honom om att testa Annikas kost. Nu har han gått ner 7 kilo, har ett jämnt och fint blodsocker och har dragit ner insulindosen till ca hälften. Och han mår förstås mycket bättre än tidigare. Det är alltså aldrig vare sig för tidigt eller för sent att börja äta lågkolhydratkost!

Skrivet av Bosse Zackrisson den 19 augusti, 2008 kl. 07:58 #

Det där pratet om smekmånad gäller kolhydratätare. Jag tror inte att det gäller människor som äter naturlig kost. Ämnet är tyvärr outforskat. Om tjugo år vet vi mer om detta.

Sten Sture

Skrivet av Sten Sture Skaldeman den 19 augusti, 2008 kl. 09:14 #

Enligt Dr Bernstein's Diabetes Solution så kan man med en tidigt insatt och strikt LC-kost + lite basinsulin hushålla sin kvarvarande insulinproduktion så att den räcker för att hålla glukagonet under god kontroll. Detta kan leda till en livsvarig smekmånad.

Det är när glukagonet löper utom kontroll som den livsfarliga diabetiska ketoacidosen inträffar.

Se länken nedan för mer detaljerad info om detta.

Skrivet av Erik Edlund / MatFrisk Blogg den 19 augusti, 2008 kl. 09:14 #

En fråga.
Jag har varit snusare i närmare 40 år.Jag slutade dock med snus för 1,5 år sedan.Jag övergick till nikotinfri snus.
Det går jättebra men jag har fått för mmig att det höjer blodsockret.Finns ddet några studier om det nya nkotinfria snustet.Jag vet inte vad det innehåller.Jag är typ 2 diabetiker sedan 8 år.

Skrivet av Kurt Sundin den 19 augusti, 2008 kl. 11:06 #

Kurt Sundin,
Nikotinfri snus innehåller mycket stärkelse och saliven innehåller ett enzym som bryter ner stärkelse till socker. Att ha stärkelsen i munnen under lång tid gör alltså att all stärkelsen hinner omvandlas till socker.

Det skrevs en del om det nyligen, det nikotinfria snuset är dessutom mycket värre för tänderna än det vanliga, av samma skäl.

Kan man inte sluta kanske tuggtobak är ett bättre alternativ ifall man får tag på ett som inte smaksatts med för mycket socker? Hur mycket socker det är får man nog inte redan på, men du mäter väl blodsockret? Då blir det ju lätt att prova. :-)

Skrivet av Kenneth Ekdahl den 19 augusti, 2008 kl. 11:11 #

Kurt Sundin,
Hmm, jag gjorde en liten tankevurpa där, om du redan klarar sig utan nikotin är ju inte tuggtobak ett bra alternativ.

Jag hörde om en kille som bytte snuset mot en bit färsk ingefära vilket fungerade väldigt bra för honom, kanske värt att prova?

Skrivet av Kenneth Ekdahl den 19 augusti, 2008 kl. 11:14 #

Min kommentar har inget med inlägget att göra, men såg en väldigt kort intressant notis på AB.se idag
http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/article3121665.ab

..för att det kan ju inte bero på maten..den är ju sämst..(?) eller... ;-)

Skrivet av maria den 19 augusti, 2008 kl. 16:38 #

Jag gick själv över till nikotinfritt snus för några år sedan. Eftersom nikotinbehovet är borta så är det behovet av känslan att ha något under läppen som finns kvar. Istället för dyrt nikotinfritt snus med stärkelse går det lika bra med en bit hushållspapper som man knöglar ihop. Har fungerat över ett år för mig.

Skrivet av PO Jansson den 19 augusti, 2008 kl. 19:15 #

Hade jag snusat och ville lägga av i dag hade jag testat med en lagom stor bit renskav eller liknande. :-)

Skrivet av Kenneth Ekdahl den 19 augusti, 2008 kl. 19:19 #

Det här med hushållspapper under läppen fungerade jättebra för en bekant till mig. Kroppen associerar bänk under läpp och reagerade 'som den skulle'. Dock vet jag ej vad som hände sedan....

Skrivet av Ingrid den 20 augusti, 2008 kl. 09:48 #

I bekantskapskretsen hade jag en äldre man som varit diabetiker (sockersjuk) i minst 20 år. Han blev helt blind, fick båda benen amputerade, var hela tiden rejält överviktig, även innan han blev sockersjuk. Avled vid 85 års ålder. Han bodde i en servicelägenhet med hemtjänst en mängd gånger per dygn. Proteserna passade dåligt och han fick många sår på sina benstumpar. Han behövde hjälp med ALLT av hur många som helst från hemtjänsten.

Troligen hade han fått ett bättre liv med rejäl kostförändring??

Skrivet av En bekant den 20 augusti, 2008 kl. 09:48 #

Får man äta kålrötter?

Skrivet av Uffe den 20 augusti, 2008 kl. 11:01 #

Uffe,
Just kålrötter har jag själv funderat på, de innehåller enligt Finelis databas knappt 5g kh / 100g men å andra sidan innehåller de ju väldigt mycket mindre näring än kött och liknande så de har visserligen lite på minuskontot men även väldigt lite på pluskontot.

Kålrötter är väl alltså inget man bör äta sig mätt på, men jag har fatiskt fungerat på att koka en bit och mosa den med smör och/eller grädde för att servera kanske en knapp matsked som ett tillbehör till en i övrigt bra måltid när man vill lyxa till det lite extra.

Men till vardags rekommendear jag inte kålrötter, och framför allt inte till någon som blivit av med magproblem med LCHF eftersom de dessutom innehåller mycket fibrer.

Skrivet av Kenneth Ekdahl den 20 augusti, 2008 kl. 11:09 #

Uffe, får och får, allt handlar väl om hur mycket kolhydrater man kan/ vill tillåta. Jag äter en del rotfrukter, det är gott och mycket mer näringsrikt än spannmålsprodukter/ ris etc. Min mage har inga problem med fibrerna från rotsaker, till skillnad från bröd tex.
Jag tror att rötter är något som människor troligen ätit länge, och om man vill äta lite mer kolhydrater än strikt LCHF är det ett bra alternativ. Jag har varken diabetes eller övervikt, så jag tycker att det är okej för mig.

Skrivet av A F den 20 augusti, 2008 kl. 12:58 #

Man måste väl upp en nivå i tänkandet här, när det gäller sjukdomsvinster av LCHF kost. Att konsekvent hävda att de som blivit av med sina magproblem har blivit det av minskat fiberintag är väldigt insiktslöst. Problemet med fibrer är att folk dricker för lite vatten idag. Istället bäljer man i sig hur mycket kaffe som helst, vilket är väldigt urindrivande. Dricker man normalt med vatten till ett lämpligt fiberintag, blir det volym på det man producerar. Dricker man för lite blir man helt enkelt förstoppad med orolig mage som följd. Tittar man igenom vad folk skriver här, vissa har blivit fri sin reumatism, andra har blivit av med diverse magplågor, gaser och hudutslag och en allmän orkeslöshet och olustkänsla. För mig låter det mera som en glutenintolerans man gått och burit på i livet, mer eller mindre dold.Det är ju ganska viktigt att forskningen på kost framöver utforskar vad det är som lätt till hälsovinsterna för dessa människor innan man avfärdar fibrer som en källa till alla magproblem. Beror förbättringen på ett minskat intag av kolhydrater eller helt enkelt på att man undvikit gluten. Det är speciellt viktigt för reumatiker, då forskningen idag mycket handlar om sambandet glutenintolerans kontra reumatism. Bl.a rekommenderar Reumatologen Bo Ringertz reumatiker att prova en glutenfri diet i minst tre månader. Eftersom LCHF kosten är en form av ellimenringskost där man utesluter mycket födoämnen kan ju hälsovinsten lika gärna bero på att man utersluter sådant man är allergisk mot. Bevisa gärna motsatsen.

Skrivet av Janne den 20 augusti, 2008 kl. 12:58 #

Dette med smekmånad er utrolig interessant. Finnes det noen som har en varig smekmånad?

Skrivet av tnutt den 20 augusti, 2008 kl. 12:58 #

Janne,

Jag tror att du har en poäng i att det finns många faktorer i LCHF som kan vara positiva, och vilken som är viktigast varierar kanske individuellt. Själv undrar jag om jag inte har glutenintolerans, vi får se vad utredningen visar. Men vad gäller reumatiker (och oss andra också såklart) så är ju även kolhydraternas och omega-6-fetternas inflammationsdrivande egenskaper viktiga.

Och så är det ju inte så enkelt att man klarar fibrer bara man dricker tillräckligt med vatten. Det är tydligen skillnad på lösliga och olösliga fibrer, och när det gäller lösliga fibrer är det säkert sant det du säger. När det gäller olösliga som exempelvis i vetekli tror jag att du kan ha fel.

Skrivet av 193.235.128.1 den 20 augusti, 2008 kl. 14:59 #

Jag läste en artikel i en läkartidning, (ska se om jag hittar den igen).
Man testade en grupp som hade haft diabetes i mer än 50 år,flera av dom hade egen insulinproduktion, alltså fungerande betaceller! Jag pratade med Isacs läkare om detta och han kände till det...sååå...det finns alltså hopp:)

Skrivet av jeanette den 20 augusti, 2008 kl. 21:18 #

Nu finns diabetestidningens artikel om Low-Carb (översättning av artikel av Raab) på nätet.

http://www.diabetes.se/Templates/Extension____4891.aspx

Skrivet av R den 21 augusti, 2008 kl. 16:08 #

jeanette, det er bra hvis du finner eksempler på noen med diabetes-1 som klarer å bevare en liten rest av insulinproduksjonen.

Dr Bernstein mener at de som er inne i en "smekmånad" skal 1) spise lavkarbo og 2) ta insulin - begge deler for å bevare de fungerende betaceller ved at de ikke blir overarbeidet.
Den lille rest av betaceller er det beste verktøy en diabetiker kan ha for at kroppen skal holde et stabilt blodsukkernivå.

Skrivet av tnutt den 22 augusti, 2008 kl. 07:04 #

Jag hörde nyligen att diabetiker under andra världskriget fick extra ransoner med smör. Man visste då att de mådde bättre av att hämta energin från smör än från rotsaker? Vet någon om detta stämmer?

Skrivet av solen den 25 augusti, 2008 kl. 11:02 #

Skriv en kommentar:
Kommentarer är avstängda för detta inlägg