Presentation av Jan Engvald

25 mar kl 17:23, 2006

Skrivet av dahlqvistannika under kategorin Blandat | 12 Kommentarer | Permalink

Jag såg en presentation av Jan Engvald. Han har en fantastiskt bra hemsida som jag länkar till i bloggmarginalen.
Jag fick löfte av honom att lägga in presentationen i min blogg.

 

"Jag heter Jan Engvald och är en amatör när det gäller kost och hälsa.
Är ej medicinskt utbildad utan civilingenjör på elektroniklinje.
Kunskap om kost och hälsa har blivit en hobby bland flera, andra
hobbies är t.ex. HDTV, se: http://video.ldc.lu.se/TV-koprad.html
och mer om mig finns på: http://home.brikks.com/xje00/div/om_mig.htm

 

Jag har aldrig varit överviktig utan var gång jag börjat stiga i vikt
har jag råkat åtgärda det på ett vettigt sätt, ren tur.
Fram till ca 40-årsåldern kunde jag äta hur mycket som helst av vad
som helst utan att stiga i vikt. Men då började det gå uppåt.
Jag slutade då att äta bröd till lunchen, och då gick det bra
ytterligare ett antal år. Sen började det gå uppåt igen. Då slutade
jag äta kvällsmat, vilken hade bestått av tre smörgåsar (Bregott) med
mjölk. I stället åt jag frukter under kvällen, men jag var ständigt på
gränsen till hungrig. Det fungerade ytterligare ett antal år,
så började vikten åter gå upp. Då började jag gå riktigt långa
promenader, 1.5 timmar eller mer (korta promenader upp till en
halv timme hade ingen effekt). Jag hade varit uppe i 73.5 kg men
kom därmed ner i mina normala 65 kg.

 

Mitt intresse för kosten väcktes först av en artikel i Scientific American,
som jag prenumererar på sedan länge. Den hette "Rebuilding the Food Pyramid"
och fick mig att inse att man kanske skulle ifrågasätta de kostråd
man läst om titt som tätt. Sen råkade jag i TV i maj 2003 se en intervju
med Göran Burenhult, som är arkeolog på Gotlands högskola, men även
undersökt livsstilen hos nu levande jägar-samlarfolk. Nästan hela samtalet
kom att handla om kost och livsstil. Nu var jag så nyfiken på
vad en bra kost egentligen var för något, att jag satte mig vid
datorn och surfade iväg på kunskapsvågorna.

 

I början blev jag ganska förvirrad, det fanns åsikter både hit och dit.
Efter ett tag beslöt jag mig för att bara ta hänsyn till åsikter
som grundades på undersökningar av hur kosten påverkade sjukdomsfrekvens
eller för tidig död. Alla undersökningar som bara mätt halten av
något ämne i blodet ignorerade jag. Då blev bilden mycket mer
entydig, mer fett och mindre av sockerkedjor (det ordet gillar jag).
Jag tyckte det var så spännande att läsa om detta att jag ägnade
c:a 300 timmar åt det våren 2003, i princip all fritid under
några månader (nej, jag har ingen fru så ingen blev lidande av det :-)

 

Jag insåg plötsligt att jag nu satt inne med livsviktig kunskap,
som fler borde få del av. Jag skickade ett mail till alla mina arbetskollegor.
Men ännu fler borde få del av det, så jag gjorde om brevet till
en websida: http://home.brikks.com/xje00/health/om_kosten.htm
som jag uppdaterar löpande. Jag skickade texten till Uffe R
för utlåtande och fick godkänt betr. fetter. Sista meningen i svaret
värmde: "Det var roligt att läsa om dina råd - du är tydligen inte lika
lättlurad som de flesta hälsoprofeter."

 

Jag var ju tvungen att själv följa mina kostråd, att inte göra det
skulle kännas som långsamt självmord. Och vissa saker jag läst lät
för bra för att vara sant, t.ex. att man kan äta så mycket man vill
och slapp vara hungrig. Men det stämde! Jag äter nu mycket mer fet mat,
äter alltid lagad mat till kvällen (förutom stadig frukost och lunch).
Jag behöver aldrig vara hungrig. Äter sockerkedjesnål efterrätt
varje dag (bär av olika slag och vispgrädde). Denna kost höjer
min livskvalitet.

 

Midjemåttet har krympt tre livremshål, vikten gick ner några kilon
i början men är tillbaks på normalvikt (65 kg) och stiger inte.
Immunförsvaret har stärkts, är förkyld hälften så ofta, munsår
0 ggr på 3 år från att tidigare haft två utbrott per år.
Haft problem med hemorrojder 1 gång på 3 år, tidigare 50 ggr per år.
Konditionen hade gradvis försämrats, men nu har jag konditionsmässigt
blivit 13 år yngre. Det är en fantastisk känsla att man blir "yngre"
med åren (är 59 år gammal).

 

För att få synpunkter på språket på min websida skickade jag texten
till min systerdotter. Hon kom med några bra synpuunkter. Men efter
en månad fick jag ett brev från henne som gladde mig mycket.
Hon hade följt mina råd och för första gången i sitt liv var hon
utan magsmärtor. Hon har varit på sjukhus för grundlig undersökning
av en specialist. "Det här är en sjukdom som det inte finns någon
bot för, du får leva med det" sade han. Men hon hade inte givit
upp så lätt, utan gått till en dietist. Där fick hon var annan
vecka ett recept med olika sorters mat att äta. Sedan berättade
hon hur magen reagerat och fick nytt matrecept. Efter ett år
hade dietisten fortfarande inte hittat någon kost som ej gav
magsmärta. Men mina kostråd hjälpte.

Förhoppningsvis har min websida hjälpt andra också.

 

 

Jan Engvald, LDC, Lund University Computing Center"

 

« Man mår så oförskämt... | Hem | Rätt kost vid låg... »

Kommentarer:

För ett tiotal år sedan blev jag riktigt lurad av Burenholt. Jag slutade med mejeriprodukter, och, jo, jag gick ner de där tre, fyra kilona jag hade för mycket. Det är helt klart, att Burenholt var inne på rätt väg, men drog fel slutsatser. Anledningen till att infödingarna mådde bra var inte att att de inte hade tillgång till mejeriprodukter utan att de inte hade tillgång till vårt överflöd av kolhydrater. Men ha fick mig att fundera, den gode Burenholt. Mer så dock, Wilson!!

Skrivet av Ingvar den 26 mars, 2006 kl. 01:48 #

Burenhult tillhör den ena riktningen bland dem som förespråkar ursprunglig föda. Hans båda böcker är iofs mycket läsvärda om man förhåller sig kritisk till det "fettskrämda" budskapet. Jag har personligen reviderat min hållning till en mer tillåtande inställning till de naturliga mättade fetterna. Och vad jag har hört är Loren Cordain på väg att långsamt skifta över till en mer tillåtande attityd till mättat fett. Det går långsamt åt rätt håll. Lars Wilsson som du nämner avslutningsvis kommer snart ut med en ny bok, en vidareutveckling av hans tidigare bok Välfärdens Ohälsa, som i mitt tycke är något av det bästa som skrivits i ämnet. Jag är visserligen part i målet eftersom jag ansvarade för utgivningen på Medikament förlag.

Skrivet av Bosse den 26 mars, 2006 kl. 11:09 #

Det är mycket tråkigt att flera förespråkare för ursprunglig kost är rädda för mättat animaliskt fett, inklusive mjölkfett. Det finns ingen som helst vetenskaplig grund för den rädslan, de är bara smittade av etablissemanget. Vi får hoppas att de tar sitt förnuft till fånga och ändrar sig. Det mättade animaliska fettet är vår bästa vän! Det visste också våra urfäder, de värdesatte de feta bitarna av bytesdjuren högst.

Skrivet av Annika den 26 mars, 2006 kl. 11:48 #

Hur är det med komjölkproteinerna då? Är det inte så att de ökar risken för åderförkalkning, diabetes typ 1 och för MS?

Skrivet av Herman H den 26 mars, 2006 kl. 12:43 #

Jag har aldrig sett någon forskning som övertygande har visat att komjölksproteiner orsakar sjukdom. Tvärtom finns det massor av studier som visat att högre intag av mjölkprodukter ger bättre hälsa. Det skulle de väl inte ha visat om mjölkprotein var skadligt?

Skrivet av Annika den 26 mars, 2006 kl. 12:54 #

Har du sett någon forskning som övertygande har visat att mjölkprodukter ger bättre hälsa? Om det räcker med "massor av studier som visat" någonting så måste ju fett i allmänhet och mättat fett i synnerhet vara jättefarligt, eller hur? Våra urfäder frossade naturligtvis i fett så gott de kunde men du tror väl ändå inte att de sprang runt på savannen och mjölkade sebror och gnuer hela dagarna?

Skrivet av Herman H den 26 mars, 2006 kl. 13:37 #

Vi har ju i Sverige Malmöstudien, Uppsalastudien och Norsjöprojektet som har visat att de som intog mest mjölkprodukter fick den bästa hjärthälsan. Det finns också flera internationella studier som har visat samma, som jag inte har namnet på nu i huvudet. Nån får gärna komplettera. Orsaken till att våra förfäder inte intog mjölkprodukter var att de ännu inte hade kommit på att man kunde mjölka kor och göra mat av mjölken. Det innebär inte att mjölken måste vara skadlig. Det är bara riktig forskning på effekt av födoämnen som kan visa just det.

Skrivet av Annika den 26 mars, 2006 kl. 14:18 #

Ledsen att jag tjatar men skulle det inte kunna vara så att mjölkdrickare dricker mindre mängd läsk och saft än andra? Är det övertygande visat att det är mjölken som är bra och inte läsken som är skadlig? Runt 80 % av jordens vuxna befolkning tål inte mjölk. Så synd för dem om nu mjölken är så nyttig...

Skrivet av Herman H den 26 mars, 2006 kl. 15:08 #

Men de flesta tål ost och grädde, väl? Men jag håller med dig, Herman. Det kan vara så många olika variabler och man tittar för det mesta på en eller ett fåtal. Hålls inte allt annat konstant är det inte så meningsfullt. Problemet är - hur skulle man kunna utföra sådana kontrollerade långtidsstudier på människor? Kanske råttförsök inte är så dumma i varje fall.

Skrivet av hemul den 26 mars, 2006 kl. 16:08 #

I vilket fall är det ju svårt att säga att mjölkprodukter är skadliga när de har korrelation med bättre hälsa. Det är tämligen svårt att bedöma vad som är nyttigt för människa utifrån råttstudier. Vi har ganska olika biologi. Livslängden tex är olika.

Skrivet av Annika den 26 mars, 2006 kl. 17:23 #

Jag menade inte det om råttorna så bokstavligt. Men jag tror inte längre ett smack på epidemiologiska studier, de må sen bekräfta det jag tror på eller motsäga det.

Skrivet av hemul den 27 mars, 2006 kl. 01:14 #

De olika forskningsmetoder som realistiskt kan användas är dels att gå in och kartlägga vad människor verkligen har ätit och sen jämföra det med sjukdomsutfall. Det andra är experimentformen, man ger människor i grupper olika kostråd, och sen följer man upp hur det går för dem sjukdomsmässigt. De epidemiologiska studier som är mindre intressanta är där man sett vilken kostkultur det är i ett land eller område och sen korrelerar det till sjukdomsutfall. Sådana studier kan aldrig bli konklusiva (beslutsgrundande) eftersom det finns så många olika faktorer som kan spela roll i ett samhälle. Sådana undersökningar kan endast vara hypotesgrundande. Ändå baseras våra nuvarande officiella kostråd på sådana allmänna epidemiologiska studier. De som gjordes av Ancel Keyes på 50-talet.

Skrivet av Annika den 27 mars, 2006 kl. 07:40 #

Skriv en kommentar:
Kommentarer är avstängda för detta inlägg