Rössners svar på vår debattartikel i Dagens Medicin

02 feb kl 10:43, 2006

Skrivet av dahlqvistannika under kategorin Blandat | 4 Kommentarer | Permalink

Nu har jag fått hjälp med att skriva av Rössners inlägg, eftersom den av någon anledning inte kom in i DM:s nättidning.

 

KORSTÅG MOT KOSTRÅD SAKNAR VETENSKAPLIG GRUND

Skyttegravskriget mellan Annika Dahlqvist och hennes hälsopluton mot Livsmedelsverket förefaller inte särskilt fruktbart, skriver prof Stephan Rössner som replik på ett inlägg i Dagens Medicin nr 4/06.

Replik

Annika Dahlqvist fortsätter att bedriva sin vendetta mot Livsmedelsverket och menar att svenska kostråd vilar på svag vetenskaplig grund. De tolv undertecknarna av debattinlägget uppger sig ha klinisk erfarenhet av arbete med feta patienter, men en sökning visar att de inte är ofta förekommande i den internationella, referensgranskade vetenskapliga litteraturen.
Det finns anledning att ha respekt för den entusiasm som författarna speglar. Ingen kan ta ifrån en kliniker upplevelsen att ha gjort nytta för sina patienter med originella, okonventionella eller kreativa behandlingsmetoder. Så har ju genom medicinhistorien många nya behandlingsmetoder vunnit fäste.
Det är emellertid oklart vad författarna egentligen önskar sig, mer än att med Annika Dahlqvist som Jeanne dÁrc fortsätta härtåget mot Livsmedelsverket, dess expertgrupp och några av oss gamla stötar, vars pensionering Dahlqvist ser fram emot. Hennes bloggkampanjer är närmast personförföljelse. Vad gruppen tydligen vill är att sprida information om lågkolhydratmetodens välsignelse till Sveriges befolkning. Författarna upplever att Livsmedelsverkets rekommendationer inte är i takt med den kliniska verkligheten.

Ett tankefel som många begår i detta sammanhang är att inte skilja på viktnedgång (weight loss) och bibehållen kroppsvikt (weight loss maintenance). Livsmedelsverkets uppgift är inte att fungera som bantningsinstitut utan att ge allmänna kostråd för allmänt svenskt välbefinnande. Att gå ner i vikt kan man göra på många olika sätt, och den vetenskapligt etablerade litteraturen ger egentligen utrymme för många alternativa möjligheter, så länge energiintaget underskrider utgifterna. Om man sedan kallar detta för lågkolhydrat, Atkins, GI-metod eller Rikshospitalets underkur är egentligen egalt så länge man uppnår energiunderskott. Att kirurgi är den mest effektiva metoden för bestående viktnedgång är ointressant i ett folkhälsoperspektiv.

"Livsmedelsverkets uppgift är inte att fungera som bantningsinstitut"

I den omfattande undersökningen National Weight Control Registry med över 6000 deltagare har man frågat en selekterad grupp individer som lyckades gå ner 30 kg i vikt och hålla denna vikt i minst 4 år om vad som var nyckeln till deras framgång att bibehålla den lägre kroppsvikten under lång tid. Viktnedgången hade åstadkommits på ett otal olika sätt, men den bibehållna lägre kroppsvikten berodde på fyra nyckelfaktorer: registrering av livsstilsvanorna (matdagböcker, stegräknare etcetc), frukostätning (indikator på organiserad livsstil), fiberrik och fettfattig kost (klassisk kostrekommendation) och 150 minuters fysisk aktivitet i veckan (standardråd). Dessa fyra vanliga beteenden utsade långtidsframgång. Forskarna James Hill och Rena Wing med medarbetare har dokumenterat dessa resultat i vetenskapligt respekterade, referentgranskade internationella tidskrifter, som kan diskuteras men är svåra att avfärda.
Skyttegravskriget mellan Annika Dahlqvist och hennes hälsopluton mot Livsmedelsverket och dess experter förefaller inte särskilt fruktbart för någondera part. Det leder i värsta fall till att allmänheten och medierna ytterligare bekräftar uppfattningen, att det inte finns någon enighet om vad som utgör en god livsstil. När Dahlqvists grupp har publicerat en vetenskapligt korrekt undersökning, som entydigt dokumenterar deras hypotes kan debatten föras med vetenskapliga och inte bara emotionella förtecken.

Stephan Rössner

« Rössner har skrivit... | Hem | Lista på vetenskapli... »

Kommentarer:

En gång i tiden skulle jorden vara platt. En gång i tiden brände man häxor på bål. Listan kunde göras mycket längre på vad som överheten för tillfället tycker är rätt. Vad som som inte ändras är sättet att reagera på. Rössner skämmer ut sig själv när han i nedlåtande brösttoner talar om flummiga entusiaster, hälsopluton, skyttegravar och annat dravel. Vore det något enda vettigt med honom skulle han ju komma med bevis för att han har rätt. Inget tyder på att man skall behöva gå omkring med anteckningsblock, stegräknare eller t o m låta sig opereras. Allt som Rössner föreslår, liksom den diet som han förespråkar, är fullständigt onaturligt öch behövs endast i undantagsfall om individen ifråga är svårt sjuklig. Hälsopluton, skyttegrav, flum, norrlänning, Jeanne dÁrc, härtåg..... Det är ju uppenbart att man numera ingår i en arme eller i varje fall tillhör sympatisörerna. Hmmmm...... Ikväll skall jag ta och skriva en insändare till vår lokala tidning och ifrågasätta hur de kan servera Flora på fritis och om de är medvetna om vad detta innehåller. Om man gör liknelsen med krig så ligger oddsen på vår sida. Gerilla taktik vinner alltid i längden......

Skrivet av Thomas den 02 februari, 2006 kl. 13:39 #

Citat: "Livsmedelsverkets uppgift är inte att fungera som bantningsinstitut utan att ge allmänna kostråd för allmänt svenskt välbefinnande." Det är dåligt ställt med det svenska välbefinnandet, ökningen av fetma och diabetes etc är ett enormt folkhälsoproblem. Man undrar om livsmedelsverket tar något som helst ansvar för det när de ger ut kostråd som inte verkar hjälpa alls och eventuellt förvärrar problemen. Man får inte uttala sig om Rössners tvivelaktiga kostråd utan att hänvisa till egna vetenskapliga studier. Mycket konsktigt uttalande. Då borde ju Rössner själv också hänvisa till egna studier för att backa upp sin ståndpunkt? Rössner tror vidare att forskning går ut på att dokumentera sin hypotes, dvs försöka finna belägg för sin egen förutfattade mening. Bra vetenskap försöker istället testa hypoteser.

Skrivet av Håkan T den 03 februari, 2006 kl. 18:29 #

"Det leder i värsta fall till att allmänheten och medierna ytterligare bekräftar uppfattningen, att det inte finns någon enighet om vad som utgör en god livsstil." När jag läser detta blir jag så arg att händerna skakar på mig...! Detta är nästan det mest skrämmande i alltihop, att han vill ropa på nån sorts "det vet ju ALLA" som stöd för det han själv måste inse är ett kapitalt misslyckande. Tror det ligger mycket i Litsfeldts blogg idag (igår?) Halmstrån. När man blir rädd (och jag tror nog att även Rössners händer skakar - fast troligen inte av ilska) då hugger man vilt från höften och då försvinner nyanserna och argumenten. Man vill ju nästan ruska om karln och ropa "Det FINNS ingen enighet om vad som är god livsstil! Fatta läget, folk är sjuka och DÖR för att de får råd som bara gör dem ännu sjukare!". Och så viftar han bort er som skrev första artikeln för att ni inte "inte är ofta förekommande i den internationella, referensgranskade vetenskapliga litteraturen". Det finns en allegori om den vetenskapliga världen som ett elfenben - låååångt från verkligheten. Tänk om herr Rössner skulle ta och våga glänta lite på sin fönsterlucka högt där ovan och kika ut på verkligheten en stund, vad förvånad han skulle bli!

Skrivet av Jenny den 06 februari, 2006 kl. 10:34 #

Rössner har rätt och baserar sin debattartikel på ventenskaplighet och saklighet, inte emotionella argument. Klockrent!

Skrivet av Jag den 07 december, 2008 kl. 23:12 #

Skriv en kommentar:
Kommentarer är avstängda för detta inlägg