Doktor Dahlqvists blogg

Kan vi ana en liten försiktig kappvändning??
Iallafall borde Rothenberg mer se till sina medlemmars intressen.. om det är några som har hand om kostråd så är det väl dietister!!?

Ralf får mycket gärna synas mer i TVsoffan.. inte för att jag ogärna ser Annika där utan mest att folk ser att det är fler som säger samma sak!

Undrar om man kunde få se Ravnskog oxå i något program!

http://www.ravnskov.nu/svcholesterol.htm

Skrivet av Zepp den 18 juli, 2008 kl. 20:16 #

Rolig kommentar att "Ralf var jättebra".

Ralf tycks dock ha haft lite svårt att hålla sig till sanningen. Huruvida det var med vilja eller inte låter jag vara osagt.

Låt oss se... han börjar med att säga att:
"Atkinskosten var bäst i alla avseenden".
Ett klart felaktigt påstående. Medelhavskosten hade bättre värden än Atkins gällande LDL (det "onda" kolesterolet), leptin, fasteglukos hos diabetiker, fasteinsulin hos diabetiker, HOMA-IR (mått på insulinresistens) och viktnedgång hos kvinnor.

Han fortsätter:
"Den sänkte genomsnittsblodsockret signifikant hos en stor grupp diabetiker. Det är helt fantastiskt."
Visst, HbA1c sänktes signifikant jämfört med baseline, dock inte i jämförelse med andra grupper. Medelhavskosten å sin sida sänkte fastesockret hos diabetiker påtagligt och med signifikant skillnad mot övriga grupper, som hade högre (!) fastesocker efter två år jämfört med baseline. Sammantaget med att även fasteinsulin och insulinresistensen var lägre hos diabetiker på medelhavskost tycks den vara ett minst lika bra val för diabetiker som Atkins, något som en läkare klart borde iakttagit. Författarna själva skriver att "consumption of monounsaturated fats is thought to improve insulin sensibility, an effect that may explain the favorable effect of the Mediterranean diet on glucose and insulin levels."

Vidare fortsätter den gode Ralf med att:
"Förbättrade blodfetterna signifikant och det gjorde heller ingen annan grupp". Studien säger att blodfetterna förbättrades signifikant hos lågkolhydrat jämfört med lågfetts-gruppen, varken med medelhavskost eller baseline. Faktum är att medelhavskosten och Atkins gav ganska jämbördiga värden. Så att påstå att en viktnedgång med medelhavskost "var till priset av mycket sämre hjärt-kärl parametrar" är ett rent felaktigt påstående.

Elisabet å sin sida tycker att resultaten är "väldigt positiva" vilket kklart kan ifrågasättas. Dock påpekar hon korrekt "att kvinnorna gick ner bäst på medelhavskost" och att "diabetiker svarade delvis bäst på medelhavskosten."

Han säger dessutom att:
"en stor del av de koststudier som görs är faktiskt bekostade av livsmedelsindustrin och ibland feltolkar experterna resultatet lite grann, kanske beroende på graden av sponsring, det är den bistra sanningen".
Lustigt med tanke på att han själv nyss har suttit och feltolkat resultatet till fördel för Atkins av en studie sponsrad av Atkins Foundation!!!

Atkins och medelhavskosten gav dessutom totalt sett samma viktnedgång (!) i studien med avseende på BMI, -1,5, vilket anses som ett bättre värde än kg då det även tar hänsyn till längdskillnader mellan grupperna.

Vart Ralfs intresse lutar är ju dock ganska tydligt med tanke på den bok han viftar med i slutet...

Skrivet av Greger den 18 juli, 2008 kl. 21:53 #

Rothenberg under galgen var inte klarsynt nog att när hon hade chansen klargöra att nya forskningsresultat visar att våra 30 år gamla kostrekommendationer nu måste omprövas och revideras. Hennes förnekande av tallriksmodellen är skrattretande, hon är definitivt körd som trovärdig dietist. Hur många människor har fått lida onödigt och gått en för tidig död tillmötes under dessa 30 år, kriminellt.
Håkan Eliasson

Skrivet av Håkan Eliasson den 18 juli, 2008 kl. 21:53 #

Vad var det hon sa? Lagom skulle det vara! Vad är lagom? Mellanmjölk, mellangrädde, mellanfil och Lätt och Lagom. Nu blåser andra vindar, och hon får inte vara med nu när LCHF-kosten har vind i seglen.

Skrivet av Kvinnlig 40-talist den 18 juli, 2008 kl. 21:54 #

Endera är profosserna så korkade som de verkar vara och då är det synd om dem - kanske har den kostskojare rätt som då han hävdar att de bara gjort sitt bästa?

Alterenativt är de så mutade och cyniska att de bara ser till sitt eget bästa. Om man som en del förordar kirurgi innan alla andra möjligheter är uttömda OCH dessutom mot allt bättre vetande hävdar att LCHF är hälsofarligt är det väl tveksamt om de kan ha kvar sin läkarlegitimation?

Skrivet av Tombola den 18 juli, 2008 kl. 22:51 #

Det var den här boken; http://butik.pagina.se/fb_produkt.asp?art=72411465

M LCHF H :-).

Skrivet av Hanveden den 18 juli, 2008 kl. 23:38 #

Moa.. det vara Uffe Ravnskogs bok "Fett och Kolesterol är hälsosamt"!

http://www.ravnskov.nu/svcholesterol.htm#reviews

Skrivet av Zepp den 18 juli, 2008 kl. 23:38 #

Greger:

"Atkins och medelhavskosten gav dessutom totalt sett samma viktnedgång (!) i studien med avseende på BMI, -1,5, vilket anses som ett bättre värde än kg då det även tar hänsyn till längdskillnader mellan grupperna"

>> Nej, Greger, en BMI-reduktion säger inte ett skvatt mer än antal kg om du inte anger ingångsvärde på BMI. Och räknat på en population där man oftast får ett högst normalt medelvärde av längd tillför inte BMI något utöver antal kg. Det är endast intressant på inidividnivå där självklart inte en person på 1,90 m och 90 kg är tjockare än en på 1,50 m och 80 kg.

För övrigt anser jag att midjemått är bättre än både BMI och kg.

Skrivet av Tomtefar den 19 juli, 2008 kl. 09:34 #

Tomtefar:
Om jag då delger dig att ingångs-BMI var 31 för båda grupper, kan du då själv räkna ut att en längdskillnad mellan grupperna förelåg (även om längden inte anges i artikeln) och att BMI därför är ett bättre värde för viktutvecklingen än kg?

Jag håller med dig om att man måste se till omständigheterna. Hade genomsnittslängden varit densamma men BMI olika mellan grupperna hade kg varit ett bättre mått.

Midjemåttet kan vara ett bra värde om antalet kvinnor och män är lika i båda grupper, då män har större tendens till bukfetma. Midjemåttet sänktes med 3,8 cm för Atkins i studien och 3,5 cm för medelhavskosten. Men då antalet kvinnor var högre i medelhavsgruppen (18%) jämfört med Atkins (9%) går det tyvärr inte att jämföra denna statistik på ett rättvist sätt.

Skrivet av Greger den 19 juli, 2008 kl. 10:51 #

Zepp:
"Vad denna undersökning framförallt visar är vikten av glykemisk kontroll för viktnedgång!"
Hur lyckas du göra den tolkningen? Antalet typ 2 diabetiker i studien utgjorde blott 14% och någon separat statistik över deras viktutveckling finns inte. Bland övriga "icke-diabetiker" ses ingen signifikant skillnad mellan grupperna vare sig med syfte på fastesocker, fasteinsulin
eller insulinresistens.

Du säger ju emot dig själv om du först menar att dieten i studien inte är en lågkolhydratdiet men att studien visar att lågkolhydratdieter inte ger högt kolesterol.

Den lågkolhydratkost som följs i studien är en Atkinsdiet med max 120g kolhydrater per dag. Den skiljer sig helt klart från mer extrem LCHF i E% kolhydrater men även i val av fett- och proteinkällor då de blivit instruerade
att välja vegetariska källor och att undvika alla former av transfett. Således blir därför andelen mättat fett och transfett (generellt ansedda riskkällor till högt kolesterol) betydligt lägre än i den LCHF som Annika förespråkar.

Den Holländska studien som du avser i slutet är ganska intressant, speciellt om man väljer att läsa själva studien och inte en tidningsartikel om studien.
I studien, som är en fall-kontrollstudie i en större kohort, bestod urvalet av 5427 kvinnor mellan 60-69 år. Inga män räknades in. Man jämförde sedan matvanorna hos dessa kvinnor och jämförde sedan med antalet dödsfall, 277, vilket var en låg andel då kohortstudien endast pågått i 8,2 år. Man försökte dela in matvanorna i tre koster som man bäst tyckte överensstämde med medelhavskost, traditionell holländsk husmanskost och hur en hälsosam traditionell holländsk kost bör se ut. Man fann då att den "hälsosamma" kosten innebar signifikant lägre dödsrisk tätt följd av medelhavskosten medan den traditionella holländska gav en tydligt ökad risk.

Den hälsosamma traditionella holländska kosten innehöll mer grönsaker, frukt, bröd och mejeriprodukter men mindre kött- och köttprodukter, ägg, smör och alkohol än den traditionella husmanskosten. Således blev även kolhydratandelen större (47 vs. 41 E%) och fettandelen mindre (34 vs. 37 E%) i den "hälsosamma" kosten.

Författarna till denna studie påpekar att det var svårt att finna ett mönster som överensstämde med medelhavskosten då intaget av fisk och olja generellt var lågt i hela urvalsgruppen. Dessutom var gruppindelningen sådan att intaget av frukt, grönsaker och bröd var högre i den "hälsosamma" kosten än medelhavskosten, trots att dessa ofta förknippas som en del av just medelhavskosten.

Allt som allt talar den holländska artikeln snarare emot Annikas LCHF än för.

Skrivet av Greger den 19 juli, 2008 kl. 11:21 #

Kolla dagens Svenska Dagbladet sid 14
där Inger Atterstam under rubriken Massajernas hemlighet avslöjad återger en undersökning med orden: "hemligheten bakom massajernas goda hjärthälsa trots att de äter stora mängder animaliskt fett".
TROTS!!!!
Mysteriet att dom mår så bra skulle förklaras med att de rör sig så mycket mer än andra. Så var det med det. Om man rör sig alldeles oerhört mycket skulle det animaliska fettet inte vara farligt.
Mycket riktigt framträder vår gamla väninna professorn
Mai-Lis Hellénius som den som lett undersökningen som publiceras i British
Journal of Sports Medicine, www.bjsm.bmj.com
Kommentar tack !!!!

Skrivet av kerstin den 19 juli, 2008 kl. 11:56 #

Kerstin,
Min motivation till att äta naturligt fett, framför allt animaliskt, är att det ingår i den ursprungliga kosten, före livsmedelsindustrins intåg.
Jag önskar bra jämförande studier för att jag ska acceptera att industirns konstfetter är lika bra som de naturliga. Några sådana har jag hittills inte sett.

Skrivet av Annika D den 19 juli, 2008 kl. 12:00 #

kerstin:
jag kommer tyvärr inte åt den fulla studien men jag ska försöka göra en försiktig kommentar utifrån abstract.
Problemet med studien tycks vara att det varken går att säga att det skulle vara hög fysisk aktivitet, genetiska faktorer eller LCHF som ligger bakom den goda hälsan då man utifrån urvalet inte isolerat någon av dessa faktorer.
Hellénius syfte har tydligt varit att studera huruvida det är den fysiska aktiviteten som är orsaken eller inte. För att undvika cofounding factors skulle hon dock ha jämfört med en grupp med liknande kost men med klart lägre fysisk aktivitet. Finns det dessutom tydliga genetiska skillnader mellan massajer, bönder och stadsbor i Tanzania skulle hon helst ha jämfört med en annan grupp massajer med samma kost men med betydligt lägre fysisk aktivitet.
Hade syftet varit att studera om det är kosten som är orsaken till den goda hälsan hade hon varit tvungen att jämföra grupper av massajer med samma nivå av fysisk aktivitet men med tydliga skillnader i kosten.

Det går att kompensera för cofounding factors i studier men i denna studie tordes det bli så omfattande så att det lär vara svårt.

Skrivet av Greger den 19 juli, 2008 kl. 15:11 #

Greger,
Tills det är visat vilken kost som är den bästa för allas hälsa så är det lämpligt att var och en får prova ut vilka andelar av energigivande näringsämnen som fungerar bäst för den själv. Det är nu visat att det inte är sämre med en lågkolhydratkost än en lågfettkost.
Etablissemanget påstår att det är hälsovådligt med mättat fett, vilket fett människan är utvecklad på, men det finns inga hållbara vetenskapliga studier som bekräftar detta påstående.

Skrivet av Annika D den 19 juli, 2008 kl. 17:44 #

Annika,
jag håller med dig om att det är viktigt att individanpassa kosten efter vad som är mest lämpligt för den enskilde individen. Det handlar ju i grunden att på smidigast sätt begränsa sitt kaloriintag samtidigt som man undviker att utsätta den egna hälsan för risk.
Jag har dock svårt att se hur du i denna studie finner stöd för den LCHF-kost du själv förespråkar då den Atkinsbaserade "lågkolhydrat"-kosten i denna studien skiljer sig så markant både i E% kolhydrater och andelen mättat fett. Något du själv har uppmärksammat och påpekat. Det går helt enkelt inte att dra alla "lågkolhydrat"-koster över en kam.
Jag vidhåller fortsatt att det överlag var så pass dålig viktnedgång för alla de tre testade kosterna att det är pinsamt att studien har kunnat uppmärksammas så pass mycket utan att någon har påpekat detta.

Angående mättat fett är jag helt klart av den åsikten, då de flesta vetenskapliga studier jag läst pekar mot detta, att det bör begränsas till fördel för mer enkel- och fleromättat fett. Dock behövs det helt klart mycket mer forskning inom detta område innan man säkert kan säga vilken fettfördelning vi bör eftersträva. Speciellt med tanke på att man mer i detalj börjat uppmärksamma de enskilda fettsyrornas betydelse för hälsan, vilket är mycket intressant.
Jag håller med dig Annika, mer forskning behövs!

Oftast är det inte studierna i sig som är problemet, utan när författarna, finansiärerna eller media väljer att tolka resultaten på ett icke-neutralt och felaktigt sätt. Detta gäller för flertalet av dem som har ett intresse av att finna stöd för sina egna teorier i resultaten. Det är därför viktigt att jag, du och många fler med oss, väljer att kritiskt granska de studier som publiceras och bilda vår egen neutrala tolkning av resultaten.

Skrivet av Greger den 20 juli, 2008 kl. 09:25 #