

13 apr kl 10:20, 2006
Jag bläddrade i tidningen Medicinsk Access april 06.
Tord Ajanki har skrivit en artikel om en undersökning som kardiologen Anna Norhammar, Karolinska i Solna, har gjort.
Hon har visat att en klar majoritet av alla hjärtinfarktpatienter har en störd sockeromsättning. En fjärdedel har känd diabetes, en fjärdedel har tidigare okänd diabetes, och ytterligare 40% har nedsatt glukostolerans. Det vill säga sammanlagt 90%!
Bästa sättet att mäta nedsatt glukostolerans är att mäta blodsockret 2 timmar efter kolhydratintag. Hos en frisk person är blodsockret då nere på fastevärde igen men hos den insulinresistente är det fortfarande förhöjt.
Tidigare har man trott att nedsatt glukostolerans är något som inträffar som reaktion på hjärtinfarkten, men Anna har visat att den fanns där innan. Det visas genom att den kvarstår framgent efter infarkten, och då måste den också har funnits innan.
Mina kommentarer:
Det postprandiellt (efter måltid) förhöjda blodsockret är ett bättre värde på insulinresistensen än faste-blodsockret, och är därför det som borde mätas rutinmässigt på vårdcentralen.
Man borde ge patienten uppdraget att inta en standardmåltid, tex en rejäl grötportion två timmar innan blodsockermätningen.
Annas undersökning visar att praktiskt taget alla hjärtpatienter har en störd sockeromsättning, alltså ett förhöjt blodsocker för länge efter måltid. De som har diabetes-typ-2 har förhöjt blodsocker hela tiden, om de är obehandlade.
Personer med diabetes2 och insulinresistens har också ett förhöjt värde på blodinsulinet.
Det finns ett bra prov på det: Faste-Insulin.
De insulinproducerande betacellerna i bukspottkörteln drivs, av högt kolhydratintag, till sin maximala kapacitet konstant, tills de börjar svikta och inte längre orkar matcha det höga blodsockret. Då är diabetes2 ett faktum, blodsockret går aldrig ner till normalt värde. Om man inte drar ner på kolhydratintaget.
Det höga insulinet kämpar med att försöka sänka blodsockret, sockeröverskottet fraktas in som fett i fettcellerna.
Förhöjt blodsocker beror på att man har ätit för mycket sockerkedjor, kolhydrater. (Socker och stärkelse)
Kolhydraterna är det som höjer blodsockret kraftigast. Därnäst kommer proteinet. Fettet höjer inte blodsockret alls.
Så om man intar den energi man behöver till största delen i form av fett, belastar man inte kroppens förmåga att ta hand om sockret, utan blodsockret fortsätter att ligga normalt, och insulinresistens och diabetes utvecklas aldrig.
Det är också genom att övergå från kolhydrater till fett, som energikälla, som man kan bota diabetes.
Däremot får man troligen inte tillbaka full förmåga hos betacellerna, och den nedsatta glukostoleransen, insulinresistensen, blir livslång.
Den kanske kan förbättras något med tiden?
Dessa förhållanden stämmer med att det är högt blodsocker och högt blodinsulin som ger inflammation i blodkärlen, vilket orsakar kärlförkalkning, hjärtinfarkt och hjärtsvikt.
En annan orsak till insulinresistens och kärlförkalkning är intag av fel fett.
Fel fett är margarin och matoljor. Det enda fleromättade fettet vi aktivt behöver se till att få i oss är omega3. Det finns mest i fiskolja och fet fisk. Det finns också i smör och ekologiskt odlade ägg, samt i kött-fett.
Omega6 får vi i oss i överskott nästan hur vi än äter. Det finns tex i stor mängd i spannmål.
Omega6-överskott orsakar inflammation, kärlsjukdom, blodproppar, cancer, autoimmuna sjukdomar som astma, psoriasis, reumatism etc.
Se länkarna i min bloggmarginal.
Rätt fett finns i smör, grädde, köttfett, äggula och kokosfett. Samt i fet fisk och fiskolja.
Etablissemanget påstår att mättat fett ökar insulinresistensen. Det baserar de på laboratorieundersökningar.
(Sådana laboratorieundersökningar är ofta beställda och bekostade av kolhydrat- och margarinindustrin. De betalar forskarna bra, och dessa behöver ofta inte ens besvära sig med att skriva forskningsrapporten själva utan det sköter företaget, med så kallade ghostwrighters.)
Det finns definitivt ingen övertygande verklighetsvetenskap på det.
Det skulle i så fall visas att lågkh/högfett-ätare skulle få mera diabetes och hjärtinfarkter. Det finns inte visat.
061228 Jag ser att jag inte har någon referens inlagd på den aktuella artikeln. Jag kan inte hitta den nu. Jag skriver en referens på en annan artikel om liknande ämne.
Skrivet av Roland den 13 april, 2006 kl. 12:44 #
Skrivet av Åsnan den 13 april, 2006 kl. 21:02 #
Skrivet av Håkan den 14 april, 2006 kl. 01:08 #
Skrivet av Frank Nilsson den 15 april, 2006 kl. 11:03 #
Skrivet av Paul den 17 april, 2006 kl. 15:21 #
Skrivet av Åsnan den 21 april, 2006 kl. 20:37 #
Skrivet av Peter den 10 februari, 2007 kl. 21:48 #