Upprop till alla läkare

10 sep kl 08:24, 2007

Skrivet av dahlqvistannika under kategorin Blandat | 2 Kommentarer | Permalink

Om du är intresserad av patienternas hälsa - mer än av professorernas prestige.

Om du har patienter som är sjuka i diabetes, hjärtkärlsjukdom, utmattningsdepression, fibromyalgi, astma etc - uppmana dem att prova LCHF-kost. De har då chans att förbättras eller bli botade från sin sjukdom.
Det finns ingen vetenskaplig grund till att tro att den kosten är farlig för hälsan.

Professor Bruce hänvisar diffust till boken Nordiska NäringsRekommendationer, när man frågar honom om varför vi ska äta fettsnålt och kolhydratrikt - och margariner och matoljor i stället för animaliskt fett. I NNR kan man inte hitta något svar på frågan.

Professor Rössner säger att LCHF är ofarlig, men så tråkig att man inte kan äta den någon längre tid.
Det borde väl vara upp till patienten att avgöra om den "tråkigheten" uppväger risken att dö i hjärtinfarkt, hjärtsvikt, njursvikt, bli dement, drabbas av stroke, behöva amputera sina ben etc.
De kanske inte tycker att det är så mycket godare att äta lättmargarin i stället för smör/Bregott att det uppväger risken för ökad sjukdom.

Professor Claude Marcus säger att LCHF-kosten är ofarlig men "osund".
Det borde väl vara upp till patienten att avgöra om det är viktigare för den att blir frisk, än att lyda överheten för att Claude  upplever en osundhetskänsla.

Dietisterna kan vi inte lyssna till i denna fråga. De är helt uppbundna till professorernas order, och är inte tillåtna att ha en avvikande åsikt.

Om du känner dig osäker på huruvida du kan föreslå din patient att prova LCHF och se om den blir friskare av det, kräv en tillfredsställande redogörelse från överordnad doktor. Om denne inte kan svara måste han höra efter med någon professor i ämnet.
Nöj dig då inte med studier som visar den ena eller andra effekten på kolesterolvärden - utan hårda effekter på hälsan.
De har haft 50 år på sig att bevisa de hårda resultaten på hälsan sedan de konstruerade de fettsnåla(margarin)råden.

Om du får en tillfredsställande redogörelse för de fettsnåla kostrådens berättigande kan du även maila den till mig, så kan jag ta upp den i bloggen.

Du patient, visa denna text för din doktor (eller maila länken till honom/henne) och maila mig om det svar du får.
Om du inte får ett tillfredsställande svar, utan bara svaret att doktorn litar på professorerna, tycker jag att du själv kan ta ansvaret för din hälsa och prova att övergå till LCHF och se hur du mår på det.

Kommentarer:

Jag var idag hos min läkare på vanlig kontroll, som jag blivit kallad till ungefär 2 ggr om året. Jag är 63 år. Mor till 6 barn, det första född 1964 och det sista 1992. (Samma far). När jag fick mitt 4:e barn, hade jag en mycket svår förlossning, troligen hade jag graviditetsdiabetes, som inte upptäcktes. Det förbereddes för akutsnitt, men hon föddes på vanligt sätt i alla fall. Hon föddes 1976. 1990 blev jag gravid igen till min stora förvåning, men samtidigt såg jag framemot att bli mor på nytt. Men jag fick då graviditetsdiabetes, som behandlades med insulin. Doserna bara ökades och ökades, trots att jag var väldigt noga med kosten och med motion. Min förlossning 1976 skrämde mig, så jag var väldigt noggrann. Efter förlossningen hade jag ingen diabetes. 1992 blev jag gravid på nytt. Den här gången hade jag också förhöjda blodsockervärden, men klarade hela graviditeten utan att behöva använda insulin. Sedan har jag alla år varit noggrann med kosten. Jag har diabetes i släkten. Långtidssocker har tagits på mig 060306 som då var 5,3%. 070305 hade jag även 5,3% i långtidssocker. Men har inte tagit någon medicin emot det. Idag när jag var hos min läkare så började han med att säga att mitt långtidssocker var väldigt bra, 4,4 %. Jag visade honom det här uppropet, och han läste igenom det. Jag berättade att jag tagit bort simvastinet och inte ville fortsätta med det. Därutöver så tar jag enalapril 10 mg, trombyl 75 mg, salures 2,5 mg, jag vill egentligen inte medicinera, men han säger att jag måste. Jag ville få kolesterolet testat, för att se vilka värden jag har nu. Men det tyckte han var ointressant, test gjorde man bara för att prova ut mediciner. Jag har förhöjda levervärden, som man ser hos patienter som använder alkohol. Men jag använder inte alkohol överhuvudtaget. Eftersom jag var orolig för detta så togs det blodprov på detta idag. Svaret på proverna skall jag få i slutet på veckan. Jag vill även berätta för dej att jag lider av gikt. Jag kom i kontakt med din blogg i slutet av april, på grund av att min man som lider av väldigt svårbehandlad diabetes. Han var då hos sin diabetessköterska som sa att han inte kunde ta högre insulindos, utan det man kunde försöka göra något med var kosten. Rune kom hem till mig och sa att han inte skulle äta bröd, inte potatis, inte makaroner. Vad äter man då? Riktigt så sa sköterskan inte, men när jag beklagade mig för min dotter, född 76, så berättade hon om sin svärfar, som höll sin diabetes i schack genom att ha läst din blogg. Vi har inte ändrat så mycket. Jag köper röd mjölk, istället för grön. Vi har minskat på frukterna och brödet samt potatisen. Lite orolig över fettet är jag. Min man fick stroke nov 2004, som följdes av hjärnblödning och hjärnhinneinflammation. Han behandlades på Karolinska Sjukhuset i flera månader. Låg sedan på lasarettet i Visby till juni 2005. Han tar en hel hög med mediciner. 1 tablett sertralin 50 mg, 1 tablett enalapril 20 mg, 1 tablett digoxin 0,25 mg, 1 tablett seloken Zoc 100 mg, 1,5 tablett simvastin 40 mg, waran 2,5 mg enligt fortlöpande ordination från lasarettet, insulin för injektion enligt särskild ordination. Hans blodsockervärden pendlar från 3,5 upp mot 20 trots insulin. Nästa kontroll jag blir kallad till blir om ett år. Min läkare tyckte inte att det fanns någon anledning att kontrollera vad kosten kan förändra. Visserligen sa han att livsmedelsrekommendationerna har börjat ifrågasättas, men att det var en lång process innan det kunde förändras. Men ville jag prova på förändring med kosten, såvisst varsågod. Men att kontrollera det, det fick räcka om ett år. Hade ingen förändring då skett så ansåg han att jag skulle medicinera mera. "Vikten hade iallafall inte förändrats," sa han. Fast det har den gjort litegrann, mina kläder sitter lösare på mig idag. Fast jag tyckte inte jag ville ta den diskussionen med honom idag. Jag är överviktig, 1,67 lång och väger 96 kg. Jag sa att han kunde få behålla utskriften av ditt upprop till läkare, men det var han inte intresserad av.

Skrivet av Siv J den 17 september, 2007 kl. 15:25 #

Titta på http://www.gunnarlindgren.com/ och klicka på matfett för mer info!

Skrivet av Bjarne Månsson den 04 april, 2008 kl. 12:40 #

Skriv en kommentar:
Kommentarer är avstängda för detta inlägg