Vattenförgiftning - natriumbrist

28 maj kl 16:41, 2008

Skrivet av dahlqvistannika under kategorin Blandat | 14 Kommentarer | Permalink

Jag läser i dagens Läkartidningen en artikel om hyponatremi

Det gällde två kvinnor som maratonsportat och druckit många liter vatten, utan nämnvärt salttillskott. Då sjönk natriumhalten i blodet och de blev så dåliga, med kramper och medvetslöshet, att det blev nödvändigt med intensivvård med intravenös natriumtillförsel.

Varning alltså för stort vattenintag utan salttillförsel. Det bästa sättet att avväga vattenintaget är att gå efter törstsignalerna.

 

Gikt av fruktos
I en annan artikel läser jag att risken för giktinflammationer i leder ökar kraftigt om man intar mycket fruktos, fruktsocker. Fruktos ingår i mycket hög procent i High fructose corn syrup, utvunnet från majsstärkelse. Det används mycket som sötningsmedel i läsk i USA.
Man hade också sett att ett högt intag av frukt och fruktjuicer ökade risken för gikt.

Man vet sedan tidigare att högt fruktosintag ökar fettinlagringen i fettväven.

Kommentarer:

Man behöver inte springa ett maraton för att få vätskebrist.

Själv har jag i flera års tid druckit ett glas saltvatten då och då i syfte att korrigera vätskebrist.

Min erfarenhet är att detta motverkar risken för att få kramp.

För de som jobbar i varma miljöer är det vanligt att binda mera vätska i kroppen genom ett ökat intag av salt.

Skrivet av Tombola den 28 maj, 2008 kl. 19:21 #

Eldarsjuka.

Jag har lärt mig att detta är extremfall under extrema stuationer. Normalfallet (även för idrottare och definitivt för andra) är att kroppen inte svettas ut de salter som kroppen behöver, men däremot överflödet av salt. Äter man en saltrik kost och får ett saltöverskott så svettas man ut mer salt.

Extremfallet är intensivt arbete under stark hetta, och det är därför det kallas för eldarsjuka (de som lassade in kol i ångmaskinerna). Endast "Eldare" behöver extra saltintag.

Skrivet av Erik den 28 maj, 2008 kl. 20:46 #

Apropå salt, så tycker jag att jag inte alls behöver salta på den färdiga matportionen längre. Jag upplever att salt och peppar vid tillagningen är fullt tillräckligt samt att jag numer "alltid" använder smör vid matlagning och smöret är ju dessutom normalsaltat.

Detta måste väl ändå vara bra för hjärtverksamheten och blodtrycket?

Skrivet av Novis den 28 maj, 2008 kl. 21:47 #

Annika,

hur ser du på denna fruktos-studie?

Det är en epidemiologisk studie, inte blindad randomiserad.

Skrivet av Mikael den 28 maj, 2008 kl. 21:51 #

Aj då, ja den som inte vill tro på att fruktos orsakar gikt får väl vänta tills det kommer en RCT-studie på det.

Skrivet av Annika D den 28 maj, 2008 kl. 22:01 #

När jag slutade äta frukt för något år sedan fick jag en period med kramper och "ryckande" muskler.

Det tog en stund innan jag förstod sambandet mellan det uteblivna vätskeintaget och obalansen.

För mig som arbetar fysiskt periodvis kan det fortfarande inträffa att jag inte dricker tillräckligt - vätskebrist drabbar nog inte bara eldarna,,,,

Hurvida gikt påverkas av fruktos har jag ingen aning om men lederna blev mycket bättre vid övergången till LCHF.

Skrivet av Tombola den 28 maj, 2008 kl. 23:09 #

Mikael,
ibland är det lite svårt få bättre studier än så. Gissningsvis är det svårt med dubbelblinda studier om fruktintag med mera med stora grupper och 12 års uppföljning! :)

Men jag förstår din poäng såklart.

Skrivet av Doc_ den 29 maj, 2008 kl. 08:14 #

Vad menas med dubbelblinda studier av fruktintag?
Skulle man inte veta om man åt frukt eller inte?

Skrivet av Jonas den 29 maj, 2008 kl. 08:39 #

Om jag fattat det hela rätt är dubbelblindstudier avsedda att eliminera felkällor som beror på placeboeffekten, de fungerar normalt bra på läkemedel men även på t.ex. kapslar med fiskolja där man kan ge kontrollgruppen likadana kapslar fast med en annan olja utan att deltagaren kan avgöra vilken de får.

Tyvärr är det ju oftast inte möjligt att göra på det sättet med kost, det är svårt att undgå att deltagaren märker i fall de får fet mat, frukt eller t.ex. ifall maten smakar sött. Därför behöver man hitta andra metoder där, men det är svårt att hitta någon metod som ger lika stor säkerhet.

En tänkbar felkälla är t.ex. att den som får fet mat ju fått lära sig att fett är farligt och frukt är nyttigt, detta innebär att man förväntar sig annorlunda resultat än det vi märkt som provat LCHF. Samtidigt kan man förvänta sig att den som får en förändring av sin kost föreskriven av en läkare kan tänkas förvänta sig att "det är nyttigt för det har doktorn sagt". Det finns alltså många felkällor även i de bäst upplagda studierna som är svåra att eliminera helt.

Det är alltså inget lätt område att forska på.

Skrivet av Kenneth Ekdahl den 29 maj, 2008 kl. 08:51 #

Det går sällan att göra blinda studier på kost eftersom folk märker vad de äter.
RCT (Randomized controlled trial)innebär jämförande kontrollerade studier med lottade grupper. Det ska då vara så få variabler som möjligt. Om man har många variabler i en studie kan man inte säga vilken faktor som har orsakat skillnad i resultatet.

Skrivet av Annika D den 29 maj, 2008 kl. 08:54 #

Sen slutet av 80-talet har man rekommenderats att dricka mycket vatten: i början av 90-talet blev det vanligt med människor som gick och bar på vattenflaskor ur vilka man drack i tid och otid.

Är inte detta någonting som egentligen hänger ihop med det ökade kolhydratintaget, ökat intag av fibrer, osv?

Det är ju omvittnat här på bloggen och i andra sammanhang att när man går över till LCHF så behöver man inte springa på toaletten flera gånger om dagen. Med LCHF har man kanske avföring varannan dag istället.

Det måste väl betyda att tjocktarmen fullt ut hinner med att återta en av sina ursprungliga funktioner, nämligen att återvinna vätska till kroppen, och därmed behöver man inte alls dricka så mycket vatten. Ett glas vatten till varje mål och vätskeinnehållet i maten i övrigt samt återvinneingen räcker för det mesta för att tilgodose kroppens vätskebehov.

Äter man fiberrika kolhydrater blir det sådan fart igenom tjocktarmen att den inte hinner med att fylla återvinningsuppgiften, och vatten försvinner ut även den vägen.

Frågan är alltså: är det egentligen så nödvändigt med dettta extradrickande om man äter LCHF?

En följdfråga: Vad är jobbigast för njurarna: att åstadkomma en mindre mängd koncentrerad urin eller en större mängd mindre koncentrerad?

Skrivet av Per-Åke den 29 maj, 2008 kl. 11:41 #

Man har jo en del studier på en par andre faktorer som påvirker ledd også da :-)
Mage-tarmproblemer er kanskje utgangspunktet? Også reagerer mange OGSÅ på fruktosen (og/eller andre stoffer i frukt) - insulinhevelsen.

Controlled trial of fasting and one-year vegetarian diet in rheumatoid arthritis.
Kjeldsen-Krag et al.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/1681264

The gut–joint axis: cross reactive food antibodies in rheumatoid arthritis
M Hvatum, L Kanerud, R Hällgren, P Brandtzaeg
http://gut.bmj.com/cgi/content/full/55/9/1240

Skrivet av mwb den 29 maj, 2008 kl. 12:53 #

mwb,
Din studie visar en förbättring av reumatiska besvär av en vegetarisk glutenfri kost, jämfört med normalkost.

Det skulle ha varit intressant med en studie som jämförde vegetarisk kost med LCHF, på reumatiker.

Skrivet av Annika D den 29 maj, 2008 kl. 13:03 #

Jag har haft jætte problem med kramper, oftast i vaderna och benen, morfar tippsade om att tugga lite grovsalt, eller lægga en flinga i ett glas vatten och det har fungerat jætte bra! Han æter æven massvis utav køtt och feta produkter. Precis som han alltid har gjort!

Jag behøver ingen perfekt långtiddstudie som bevisar att LCHF ær bættre æn HCLF, det ær væll ændå rætt så uppenbart?

Och resultatet av HCLF: mångdubblad fetma och många diabetesfall. Att gå utanfør dørren med øppna øgon borde ræcka før att førstå riskerna.

Skrivet av Nina den 02 juni, 2008 kl. 11:21 #

Skriv en kommentar:
Kommentarer är avstängda för detta inlägg