Djurhomeopatens blogg

 En hundägare hörde av sig för att hennes hund kliade sig väldigt mycket på svansen och runt baken. Jag rådde henne att uppsöka veterinär för att få reda på om det kanske var skabb, eksem, analsäcksinflammation eller nått annat.

Nästa dag ringde hon och sa att hon fått beskedet att det var analsäcksinflammation och att veterinären tömt och spolat analsäckarna men att hon, hundägaren, ville undvika att ge honom antibiotika om det var möjligt. Eftersom det var var kvar i analsäckarna så fick hunden Hepar. Mentalt stämde hunden också väldigt bra in på Hepar. Han visade tydlig aggression när matte försökte smörja såret med Ringblomssalva, trots att han i vanliga fall var väldigt snäll.

Efter ett dygn på Hepar så blev det mycket bättre men hunden hade uppenbart ont så jag rådde henne att ge honom Metacamen (smärtstillande och antiinflammatoriskt) som veterinären skrivit ut. Sagt och gjort. Efter 5 dagar på Hepar och Metacam var hunden helt återställd 

Om din hund får problem med analsäckarna, analsäcksinflammation, så brukar ingerfärsvatten hjälpa väldigt bra.

Ta 5-7cm färsk ingerfära. Skär i slantar och lägg i en bunke, glasburk eller liknande. Häll över kokande vatten, ungefär en halv liter. Lägg på lock och låt stå över natten. Nästa dag tar du bort ingefärsbitarna. Förvara ingefärsvattnet i kylen och badda analsäckarna minst 4 gånger per dag. Använd kompresser, bomullsrondeller eller liknande att badda med, något som inte luddar.

 Ingefärsvatten kan vara väldigt effektivt om din hund får problem med analsäckarna. Du baddar på och runt analsäckarna flera gånger per dag med något som inte luddar tex bomullsrondeller eller en bomullshandduk. Om hunden verkar ha väldigt ont eller är mycket svullen så måste du söka veterinär!

Ingerfärsvatten

Skär färsk ingefära i ca 1 cm tjocka "slantar". 5-6 st till 1/2 liter vatten. Koka upp vattnet, dra kastrullen av plattan och lägg i ingefäran när vattnet slutat koka. Låt stå och dra under lock över natten. Ta bort ingefärsbitarna och förvara ingefärsvattnet i tät burk i kylskåpet. Håller i upp till en vecka.

K är en dvärgpudel som har haft urinvägsinfektion 2 ggr trots att hon bara är drygt ett år. Hon har också problem med att hon hetsdricker, enorma mängder för hennes storlek. Ibland dricker hon så hetsigt och så mycket att hon kräks.

Det hela började med att hon fick rinnande diarré. Hon fick stoppande medel av veterinären men efter några veckor började hon kräkas. Veterinären gjorde då UL (ultraljud) och kontraströntgen men hittade inget fel, så dom misstänkte magsår. Hon fick då magsårsmedicin, när den inte hjälpte så bytte dom till en annan som fick stopp på kräkningarna. Några månader senare började detta hetsdrickande och hon fick antibiotika mot urinvägsinfektion efter att veterinären upptäckt en obalans i urinens pH-värde. Hon blev bra från urinvägsinfektionen men efter ett tag kom den tillbaka och hon fick en till dos antibiotika. Hetsdrickandet med kräkningar kom och gick. Här söker matten upp mig och undrar om jag kan göra något.

Det här är några av dom saker jag får reda på om K:

* Har ätit dåligt ända sen hon var liten

* Ligger oftast på vänster sida när hon vilar/sover

* Hade början till öroninflammation som valp, fick veterinärmedicin mot det

* Hostar och harklar sig rätt mycket, äter gräs ofta (då börjar jag direkt tänka på att det kan vara problem med tonsillerna)

*Hon är mattig, trots att dom är 4 st människor i familjen så vill hon helst vara med matte

* Hon vill vara i centrum hela tiden, lägger sig gärna så att dom nästan snubblar över henne

* Är lite försiktig med främmlingar, framför allt män

* Har inga kända rädslor

*Älskar att bli klappad och pillad med

* Blir lite stött om hon får en tillsägelse

Eftersom det här är, för mig som djurhomeopat, ett klassiskt fall av att veterinärmedicinen har undertryckt problemen så väljer jag att ge konstitutionsmedlet. K får en liten förstförsämring och kräks och blir lös i magen ett dygn efter att hon fått medlet. Men sen börjar hon må bättre. Efter ett par veckor gör dom en koll hos veterinären. Urinvägsinfektionen är då utläkt och Ks pH i urinen har normaliserats. Eftersom allt går så bra med K så bestämmer vi att matte ska höra av sig när det verkar som om K behöver påfyllning av medlet. 

Tre månader senare så ringer matte och säger att Ks ögon rinner en del och när hon fick ett nytt hundgodis härom veckan så fick hon diarré och problem med analsäckarna. Hon hade väldigt ont när hon bajsade så dom åkte in akut till veterinären och tömde analsäckarna. Men sån tur var behövde hon inte äta antibiotika. Hetsdrickandet och kräkandet har helt försvunnit och hon har inte haft ens något tecken på urinvägsinfektion sen hon fick homeopatmedlet. Hon äter bättre nu och har nästan helt slutat äta gräs också. K får en till dos av samma medel men lite högre potens. Jag skickar också recept på ingefärsvatten och instruktion om hur hon ska använda det på analsäckarna om K i framtiden får mer problem med dom.  Uppdatering på detta fall kommer senare.