donna

Det känns som om jag är alltmer irriterad. Som om jag inte kommer ihåg sist när jag verkligen skrattade, hade roligt, slappnade av... Och det tär på förhållandet. Samtidigt finns alla ekonomiska problem som varat de sista åren. Jag har svårt att se vad som är orsak eller verkan... Vill inte göra något jag senare ångrar... Så det känns som om det bästa vore om jag orkar med den här tiden för att sedan se om jag känner likadant senare, när det någon gång blir bättre ekonomisk situation igen.

Men jag saknar någon som jag har någonting gemensamt med förutom att vi bor under samma tak och ibland sitter och tittar på samma tv-program... just nu känns det verkligen rätt jobbigt...

Det var ett tag sen jag var inne här på passagen... Har ärligt talat inte ens tjuvtittat lite på veckor... Funderade ett tag på om jag skulle starta på nytt någon annanstans, vet inte... Har fortfarande lite behov av att skriva då och då när jag kommer in i lite neråtperioder. Men upplever det som att man helst inte ska skriva om ifall man är deppig... utan hellre skriva om blommor och trädgård medan man själv mår dåligt... men isåfall har inte jag någon nytta av bloggen. 

När jag får skriva av mig en del så mår jag bättre sen. Då har mitt skrivande ett syfte för mig, jag har nytta av min blogg. Får jag inte ut det på något vis utan "tvingas" hålla det inom mig så mår jag bara sämre och sämre istället... Och då tappar jag lusten helt.

Just nu är det väl som vanligt ekonomin som mår dåligt efter att vi båda gått arbetslösa så länge. Jag har ju visserligen haft vikariat, men inga på heltid... Det tär att månad efter månad kämpa med att försöka få allt gå ihop. Magknip och huvudvärk när det drar ihop till månadsskifte.

Självklart tär det på förhållandet också. Ibland vet jag inte hur länge det kommer fungera. Samtidigt är han egentligen en snäll och bra man... jag vet det ju... Men ibland är det som att det inte finns något alls kvar... Inga gemensamma intressen... ingenting att prata om när vi är ensamma... Eller är det situationen vi är i som får mig att känna så? Svår fråga... Nåja, jag är knappast den som gör något överilat...

Så var man gräsänka några dagar. Maken har faktiskt fått jobb en liten stund nere i Malmö. Något med ett backupsystem som inte fungerade som det skulle och det fanns inget ordinarie folk som kunde kolla upp det förrän om fyra veckor. Fast när han väl var på plats så sa de att det redan hade varit tre före honom och kollat systemet... Nåja, att leta fel är maken bra på och han trodde att han skulle bli klar inom några dagar.

Har vi tur så kan det ju leda till flera arbeten sedan. För makens arbetslöshet beror inte på att han inte kan, utan på att han är självlärd. Arbetsgivare letar oftast efter folk med en speciell sorts utbildning... inte efter folk med en speciell sorts kunskaper......... tyvärr.......

Själv har jag gått bredvid flera dagar nu som personlig assistent, så jag tror att jag kan de flesta rutinerna. Det är också intressant, alltid något nytt man lär sig av nya människor man möter. Väldigt trevligt ställe är det också! Där kommer jag garanterat att trivas bra de här veckorna.

Första dagen cyklade jag dit. När jag kom hem kunde jag knappt stå på benen... Andra dagen gick betydligt bättre. Idag fick cykeln stå hemma för dels hade jag svag huvudvärk och dels var det inget vidare väder. Men jag har tänkt försöka cykla så mycket som möjligt för att komma i lite bättre form. Det behövs verkligen! Inte minst med tanke på att där alltid bjuds på fika också... och jag är inte sån som klarar av att motstå... *ler*

Till sist har jag som så många andra skaffat mig en sida på facebook... och just nu tar det upp den mesta av den tiden jag har över för datorn efter allt annat är gjort. Nya ställen känns alltid lite extra roliga i början, men om det håller i sig i längden återstår att se. Men faktum är ju att man har enormt många bekanta som redan är med där.

För övrigt går det framåt med engelskan. Har gjort det mesta nu. I stort sett bara grammatik-kursen kvar. Men den är nog så jobbig. Sista delen av hörförståelsen var enormt jobbig också. En nyhetssändning. Att försöka få med något om varje nyhet i referatet... puh... men jag tror jag fick ihop ett hyfsat bra resultat till slut ändå.

Som personlig assistent har jag redan gått bredvid första gången igår, och det verkar vara ett jättetrevligt ställe. Och när jag lämnade mina kontouppgifter till kontoret igår så frågade de mig redan om ytterligare ett ställe. Så det verkar kunna rulla på med arbete nu. *ler*

Maken håller på och tar ner några träd så att vi ska få plats för att göra iordning en rejäl uteplats. Jag vet bara inte riktigt när jag ska få tid att fortsätta där nu... att gräva bort stubbarna som blir har maken inte tålamod till så sådant jobb tar jag hand om... plana ut hela backen... där är en hel del att gör efter att träden är nedsågade... nåja, ännu har jag inte jobb mer än några veckor... om inte annat så har jag väl lediga dagar ändå...

Det här jobbet är förresten bara några kilometer bort, så jag ska försöka cykla. Jag cyklade igår, men har inte riktigt konditionen som krävs just nu... Övervikt och i urdålig form... Jag tänkte försöka ändra lite på det... Men jag kan ju bara säga att det var tur att jag inte skulle gå jämte redan idag igen, det hade jag aldrig klarat av... När jag kom hem igår så kunde jag knappt resa mig på flera timmar... *ler*

Kanske blir det knappt någon semester. Igår ringde de från ett assistansföretag. Det var någon precis här i närheten som behövde personlig assistent. Ingenting är ju klart än förstås.. Idag ska jag träffa arbetsledaren. Om det går bra så behöver jag ändå bli godkänd av vårdtagaren också. 

Men det vore skönt att ha jobb igen... pengar behövs ju trots allt alltid... Och när jag har jobb så behöver jag dessutom inte bry mig om att ansöka till a-kassan om att få studera, och ingen kan neka mig att få studera hur mycket jag vill.... 

Mellandottern åkte nyss upp till den stora peace and love festivalen. Hennes pojkvän hade biljetter som han hade skaffat redan när han var tillsammans med tjejen före dottern. De är redan på väg tillbaka nu... När de kom upp så hade någon redan löst in den ena biljetten... Och enda som sett biljettkoderna är ju hans förra flickvän...

Finns inget att göra något åt nu tyvärr ju... bara tur att de åtminstone hade pengar att köpa returbiljetter till tåget tidigare... de andra biljetterna gällde ju till och med campingen, så inte ens där släpptes de in nu...

Nåja... en gång i framtiden kommer nog dottern ha ett rätt ljust minne ändå när hon tänker tillbaka på den där gången då allt strulade och hon tältade bredvid en motorväg i Borlänge... Men just nu när allt händer så kan man ju hålla sig för skratt... tills hon är hemma igen, välbehållen...

Man funderar lite över vad det är för slags folk som bara tar andra människors saker... Vad är det som gör att vissa människor blir tjuvar...? Varför anser de sig ha rätt att bara ta...?

Äntligen en dag med lite sol och värme! Äntligen en dag då man kan njuta av att vara ute i trädgården och pyssla igen! Humöret påverkas genast... allt känns bättre... *ler*

Buskpionen blommade medan vädret var som värst, så jag har knappt fått njuta av den alls. Inser att jag borde hittat en bättre, närmare placering åt den också... man vill ju se nära... inte bara blommorna, utan även bladens ådringar är ju väldigt vackra... men allt kan ju inte stå närmast... *suck*

Önskar att ni alla får en riktigt underbar midsommar!

*kramar* Donna

Lyssnar, läser och skriver mest på engelska just nu. Plus att jag sitter med ett par ordböcker och en tegelstenstjock grammatikbok och försöker hitta sådant jag är osäker på... Jag hoppas verkligen att jag lär mig något av det här. Ibland känns det som om jag inte riktigt vet vad jag sysslar med... *skrattar* Fast när jag går tillbaka och kollar så kommer jag faktiskt ihåg... Och jag har redan hunnit drygt halvvägs med båda kurserna nu. Skönt.

Ibland känner jag mig nästan lite osäker på om jag kommer klara dem... Jobbigast har nog hörförståelsekursen varit... bara det att försöka behålla koncentrationen och lyssna när han väljer föreläsningar som är över en och en halv timme... och sedan ska vi skriva ihop referat om vad föreläsningarna handlade om, och vi ska skriva både grammatiskt korrekt och helst hålla universitetsnivå på vårt språk... puh... Nåja, man får ju hoppas på godkänt ivarjefall.

Tja, grammatik- och översättningskursen är väl lika svår. Fast på ett annat sätt. Mer klurigheter. Alla regler och undantag från dem. Oftast kan jag pricka rätt hur jag ska översätta, men här behöver jag dessutom tala om varför... och det är svårare. Men jag har några veckor på mig att lära innan det är dags för examinationen...

Vi köpte förresten tre nya hönor förra helgen. Bohusdals svart höna. Eller goth höns... *skrattar* de är nästan omöjliga att fotografera för de är så svarta att de knappt syns på bild. Till och med kammarna och ögonen är svarta. Några säkerhetsnålar, dragkedjor och kängor bara... vilka tuffa goth höns det hade blivit sen...

Jag vill inte riktigt tänka på det. Men självklart är det deprimerande att skolan är slut nu. Vikariatet är slut och jag är arbetslös igen. Alla "mina" ungar som jag nu fått lämna... 

Skolan går snabbt mot slutet nu. Bara allra sista dagarna kvar... Men själv har jag ju dragit igång med lite nya kurser, och tempot de håller var lite högre än jag är riktigt van vid... i engelsk grammatik och översättning har vi tre inlämningsuppgifter i veckan! Det vill säga ungefär varannan dag...! Så just nu är jag bara inne här för att tala om varför jag inte riktigt hinner med att vara inne här... *ler* Nåja, det är ett par kurser, men de håller bara på en enda månad, sen är det lugnt igen... det tycker jag nog att det kan vara värt att få ihop lite extra poäng...

Här är lite fler bilder på rododendron så länge...

Idag puffar vi för Recurven Vardagen, hennes djur och bågskytte

Lite fler små-rododendron.  Här är en ljusgul som blommar mycket villigt.

Här är en lysande röd, som tyvärr oftast blommar så tidigt att det blir på hösten istället... Jag tycker mycket om de här små rododendronen, och vissa sprider sig bra, liggande, krypande. Men jag vill helst ha blomningen kvar till våren.

En enda vecka är det kvar i skolan nu. Fast det känns egentligen som om vi redan har slutat... betygen är satta. Och eleverna är ju medvetna om det. Så därför blir sista veckan mest helt andra aktiviteter. Klassdagar, filmfestival, dag då lärare möter eleverna i den årliga fotbollsmatchen osv...

Mest ser jag nog fram emot vår filmfestival med årskurs åtta. Dem som jag hade att skriva manus i svenskan, sedan hade de en heldag att filma och därefter har de redigerat i bilden. Jag är mycket nyfiken på resultatet. Och sen är det ju faktiskt en tävling emot de andra åttorna... Och hur jag än försöker hålla mig neutral, så visst hejar jag självklart på "mina" ungar... *ler* 

Lite skadeglatt kan jag nu tillåta mig att konstatera att en grupp ur en annan åtta aldrig fick ihop någon film. Fast det kunde precis lika gärna hänt i ett par av mina grupper... Det var ibland rejält påfrestande att ens lyckas få dem samarbeta... Men samtidigt var det något av det som känts mest givande och utvecklande också, när man väl fått dem på rätt spår igen. Och jag känner mig stolt över att alla fick ihop varsin film. Som sagt är jag oerhört nyfiken på att få se dem...

Annars känns det ju mest tråkigt att det snart är slut förstås. Men det verkar gå åt en hel del vikarier där... det känns som om det inte vore omöjligt att de kan ringa lite då och då under nästa termin.

Till dess ska jag se till att ha lite poäng i engelska också. Jag har kollat in hörförståelsen, och den verkar ivarjefall inte vara något problem. Man lyssnar på olika föredrag och liknande, ca 30-40 minuter, och skriver sedan en sammanfattning om vad man hörde. Jag måste bara leta igenom alla instruktioner igen för att försöka hitta hur lång sammanfattningen skulle vara...

Grammatikkursen har inte satt igång än, så jag vet inget om hur den är. Men en fördel är väl att jag har hyfsat lätt för grammatik på svenska ivarjefall. Då borde det underlätta när jag läser engelsk grammatik också tycker jag... hoppas jag.... För det vore ju bra med lite poäng där också som sagt...

Idag puffar vi för Jen-Jen  Vardagssaker, blandat med erotik. Mer erotik åt folket! (för de som vågar 

Idag puffar vi för Anne-Sofie  En blogg om kärlek, allvar och strunt, i en salig blandning.