

08 aug kl 20:42, 2008
Åkte med in till stan idag när maken skrev kontrakt... Och senare tog vi med dottern också och åt jättegott på lite finare resturang.. Sådant som vi inte kunnat unna oss på åratal..
Fast när jag föreslog att vi skulle fira att maken fått jobb, så erkände han ju att han, precis som jag, inte har kunnat förstå det än.. Vi har gått hemma och arbetslösa alldeles för lång tid.. Vant oss vid att ha det så här..
Nu kommer maken plötsligt tjäna gott om pengar.. Ingen av oss kan riktigt fatta det. Har inte hjälpt hur mycket vi än berättat om det.. hjälpte heller inte idag, varken med kontraktet som skrevs eller att gå ut och fira det.. Nåja, förr eller senare kommer vi väl inse att vi har pengar igen, och att maken har ett jobb att gå till...
Men första sex månaderna är provanställning.. så jag tänker ivarjefall vänta till dess innan jag läser alla kurser jag skulle vilja.. Har ju ingen möjlighet att få godkänt mer än halvtid från a-kassan. Och efter alls som varit senaste åren.. vågar inte chansa och klara mig utan kassan ifall det skulle köra sig med makens jobb igen.. Vågar inte riktigt lita på att någonting är riktigt sant än... Det verkar alldeles för bra...
Lovat att hjälpa till nu och leta efter mobil.. förtaget bjuder.. med alla samtal betalda, även privat.. maken vill gärna ha nån med v-lan och stor skärm.. Hos tidigare arbetsgivare har han oftast haft någon kommunikator.. sån med litet tangentbord.. Får se vad det blir den här gången.. Allt går så fruktansvärt snabbt...
Donna:Jag hoppas allt går bra för din maken för er allas skull.Det finns inget
som är så jobbigt som att vända på varända slant.Jag håller tummarna för er.
Donna får jag lägga dej bland mina bokmärken?
Kram.
Skrivet av agath den 08 augusti, 2008 kl. 20:51 #
Agath.. *ler* så rart av dig.. det är väl klart du får.. har funderat de sista dagarna på att lägga till dig med, eftersom jag ju brukar titta in hos dig ändå... *ler* om det är okej...?
*kram*
Skrivet av Donna den 08 augusti, 2008 kl. 20:58 #
Donna:Det är okey för mej att du gör det,man hittar lättare då*ler*
Kram.
Skrivet av agath den 08 augusti, 2008 kl. 21:43 #
Donna:Förlåt jag jhade lite bråttom förrut,jag satt och tittade på en film.
så jag skrev till dej i pausen*skratt*
Tänk jag vet hur det är att vända på varända slant,därav mina restmiddagar ibland*skratt*Även om man har det lite
bättre ställt så sitter det i.
Kram.
Skrivet av agath den 08 augusti, 2008 kl. 23:13 #
Grattis.
Hustrun kom från Polen - utan allergier -- fick exterm nickelallergi i Sverige. Massor av läkarbesök och salvor. Då fick hon tips av halvsyster prova en lera med mineral. Fungerade och botade den obotbara nickelallergin.
Psoriasis lär kunna lindras mycket av bad i varma källor på Island (de innehåller mycket mineraler).
Detta är sjukdommar som enligt skolmedicin inte kan botas - men visst går det.
Skrivet av liberum-weto den 08 augusti, 2008 kl. 23:13 #
http://www.gratismakeup.se/Register.asp?r=1458
Skrivet av 213.113.255.47 den 08 augusti, 2008 kl. 23:59 #
Jag blir glad för er skull när jag läser här idag...
Ha en skön helg!
Kram Gunilla
Skrivet av Gunilla den 09 augusti, 2008 kl. 10:52 #
Agath..
Middag på småplock av rester har alltid förekommit här.. pyttipanna, bondomelett och så vidare.. man lär sig det när man är tvungen, men fortsätter ju för att det är så gott...
Redan innan jag var 20 så var jag ensamstående mamma och studerade, försökte få det gå runt på studielån... Så jag har varit med om ännu värre än det hittills blev nu..
*kram*
Skrivet av Donna den 09 augusti, 2008 kl. 12:15 #
Liberum-weto... Ja.. olika slags bad överhuvudtaget lindrar, och maken badar hemma flera gånger i veckan.. att åka till island så ofta som skulle behövas--- man skulle nog få flytta istället då...
Men olika kurer för psoriasis finns nästan lika många som det finns människor på jorden... Och maken fick psoriasis redan som barn, och drogs runt av sin mamma till såväl vanliga läkare som till alla möjliga naturläkare och helare under sin uppväxt...
Så om man ens börjar tala om att det finns någon kur man hört talas om... så börjar ögonen svartna på honom... såpass trött blev han på dessa kurer och på att dras runt överallt...
Och det är ju trots allt HAN som har psoriasis. Inte jag. Så det är hans val...
Han har förresten en kompis med fru från Polen också! Jätterar fru.
Skrivet av Donna den 09 augusti, 2008 kl. 12:29 #
Gunilla... tack! Vi är ju jätteglada med! Fast skulle nog varit ännu gladare om vi riktigt kunnat förstå känns det som... *ler*
Önskar dig en underbar helg med!!
*kram*
Skrivet av Donna den 09 augusti, 2008 kl. 12:31 #
Hej Donna!
Då är det sista svängen din make har ledigt nu ,sen börjar det,men jag önskar honom all lycka till på vägen och det ska gå bra,bara helgen emellan nu.
Jo förresten vi var bekant med en kvinna som hade psoriasis,att jag minns det så väl var för att hon hade det i händerna,hon gick på hudkliniken,de gav saler och annat som inte hjälpte henne ett dugg,så hon gick in till en hälsokostbutik där köpte hon minalkatableter,och vet du det syntes inte ett dugg att hon hade psoriasis så när hon var hos hudkliniken igen så frågade de hur hon fått bukt med allt så sa hon som det var,vet du hudkliniken ville inte kännas vid minalka.
Jag önskar dej en fin Lördag.
Kram.
Skrivet av agath den 09 augusti, 2008 kl. 12:53 #
Agath.. ja, sista riktigt slöa dagarna med maken här hemma... *ler* Fast det kommer nog som sagt att ta några veckor till innan vi börjar fatta.. eller kanske månader till och med...
Letade efter minalka på nätet, om jag kan skaffa hem tabletter och han bara behöver svälja, utan att jag drar iväg med honom nånstans som hans mamma gjorde så har han sagt att han kan tänka sig att prova...
Men minalka tycks inte längre finnas... Har tidigare också hört om olika kurer med mineraler, men det har varit likadant tidigare med, att tabletterna som rekommenderats inte längre funnits tyvärr...
Men maken är inte direkt typen som lider av sin psoriasis, hur kraftig den än är.. Han har levt med den hela livet, och det är snarare som att han inte ens vet om att han har det... *ler*
Nä, ska ut lite i trädgården mellan regnskurarna nu...
*kram*
Skrivet av Donna den 09 augusti, 2008 kl. 13:51 #
Donna:Hur götr du bondomelett?
Jag gör mest fläskpankaka här och
fransk omelett,jag har visserligen
hört om denna omelett,är det den som man
har kokt mjölk i?
Kram.
Skrivet av agath den 11 augusti, 2008 kl. 19:15 #
Agath.. själva omelettsmeten spelar inte så stor roll, det som gör det till en bondomelett är att man gör den på rester. Tärnad kokt potatis, lök och rester av korv eller kött som blivit över, steker på det lite, sen slår över omelettsmeten och låter det stå tills det stelnat. Hur mycket kryddor man använder beror lite på hur mycket det finns i resterna... jag använder mest bara grovmalen svartpeppar.. ofta är rester av kött och korv rätt salta.. Ska man göra till många så fungerar det utmärkt att slänga in allt i ungnen, för bara ett par portioner är det enklare med stekpannan på spisen..
Tja, det är så som jag gör den ivarjefall...
*kram*
Skrivet av Donna den 11 augusti, 2008 kl. 20:11 #
Donna:Det påminner lite om en spansk
rätt där mat skivar potatis och lök
och steker detta i olja,och sen slår på äggsmeten.Fast kan mitt liv inte komma
på vad den heter.
Kram.
Skrivet av agath den 11 augusti, 2008 kl. 23:39 #
Agath.. googlade på spansk omelett och fick upp tortilla! Såg på receptet att det måste vara den du menar. Ja, fast i bondomelett har man alltså kött- och korvrester också. Lite mer som en pyttipanna av rätt stora bitar som man sen har en omelettsmet över.
*kram*
Skrivet av Donna den 12 augusti, 2008 kl. 12:03 #
Hej Donna!
Tortilla hette den ju.Jag var för trött just då,så jag fastnade i mitt tänkande*ler* Min son gjorde den rätten när han hade varit i Spanien ett halvår.Jag var väl inte så förtjust i den för den skulle ätas ljummen,jag vill nog ha lite varmare än så.
Jag önskar dej en fortsatt bra Tisdag.
Kram.
Skrivet av agath den 12 augusti, 2008 kl. 20:35 #
Hej Donna!
Den där bondomeletten ska jag allt testa
på för hur det än blir så tröttnar man på ris ibland*ler*
Jag önskar dej en fin Onsdag.
Kram.
Skrivet av agath den 13 augusti, 2008 kl. 17:31 #
Agath.. ja, jag skulle nog inte kunna tänka mig ett liv utan potatis.. men det är nog väldigt mycket beroende på vad man växt upp med.. samtidigt tycker jag ju ris och pasta är gott också, men potatis är det jag äter oftast..
*kram*
Skrivet av Donna den 13 augusti, 2008 kl. 21:41 #
Donna:Man tröttnar fortare på ris än
på potatis,jag äter mest potatis jag också.Pasta kommer på andra plats och ris sist*ler*
Kram.
Skrivet av agath den 13 augusti, 2008 kl. 21:46 #
Agath.. jo.. jag tycker det också.. det är ju lättare att variera.. gratäng, mosad, kokt, stekt, råstekt, stuvad, potatissallad...
*kram*
Skrivet av Donna den 13 augusti, 2008 kl. 21:57 #
Donna:Gratänger i alla former är gott,
råstekt nya potatis är jättegott.
Men jag märker att man tröttnar mindre på potatis än på ris.Stackars dem som har det som daligvara vid matbordet.
Kram.
Skrivet av agath den 14 augusti, 2008 kl. 19:57 #
Ja.. fast de som är vana vid ris sen barn tycker ju att potatis smakar konstigt... Men det är väl tur att folk har lite olika smak, så räcker maten längre..
*kram*
Skrivet av Donna den 14 augusti, 2008 kl. 20:58 #