donna

Helt plötsligt börjar det kännas nästan som sommarvärme ute. Helt plötsligt börjar man få planera för att man måste hinna med allt innan terminen är slut. Det känns ofattbart... så fort tiden gått... nästa vecka är nummer 17... nummer 24 är det skolavslutning... Vi håller ju på med stora projekt.. kommer vi hinna?

Åttorna har skrivit filmmanus och idag var mina åttor ute och filmade. Det är tre paralleller. Varje klass är indelad i tre filmteam som gör varsin film. Bästa film inom varje klass tävlar sen mot bästa film från de andra klasserna. Så håll nu tummarna för min klass! Många andra lärare är inte så förtjusta i dem, de tycker att de är lite för stökiga... men jag är rätt förtjust i dynamiken i klassen, speciellt eftersom jag inte uppfattar dem som elaka mot varandra.

Det finns en annan klass som också är mycket stökig och högljudd, som jag däremot inte är särskilt förtjust i. Jag har funderat på vad skillnaden är. Men där är de rätt elaka mot varandra, väldigt mycket grupperingar osv. Jag har också pratat med andra lärare så att det inte enbart är jag som uppfattar dem så, utan det är en spridd åsikt om klassen. Tyvärr... Fast klassen kommer troligen att splittras inför nästa läsår och det är nog lika så bra i just det här fallet. Jag har provat många olika arbetssätt också, för att se om de kanske reagerar positivare på något, men det är ungefär detsamma. Några killar som har svårare för traditionell klassrumsundervisning fungerar däremot mycket bättre i datasalen. Men de flesta av dem som strular gör det i vilken sitation som helst. Synd.

Annars går det bra i skolan, mycket bra. Vårt lilla problembarn är äntligen tillbaka i skolan sedan ett par veckor. Först gick han bara på mina lektioner, men nu går han på allt fler. Vi har haft rätt mycket diskussioner, om allt från livet och döden till att han nästan alltid känner sig så ledsen att han nästan gråter för att han gör sina föräldrar besvikna, men att han tänkt kompensera dem med pengar och resor när han har ett arbete som äldre... Jag föreslog att de nog skulle bli lyckligare redan nu om han försökte sköta sig på direkten istället... Och tro det eller ej, men veckan efter så började han som sagt att gå på alla lektioner... Under kan tydligen ske... *ler*

Jag tycker nog det roligaste av allt är att han faktiskt säger att han känner sig gladare och gladare dag för dag nu. Han märker att han själv blir lyckligare av att göra andra lyckliga... Det är bra. När man kommit dit så brukar resten sköta sig självt...

Sen har jag nior också. De är lite avundsjuka nu. När de gick i åttan så fick de aldrig göra någon film... Jag har dem bara i engelska, men har sagt att de gärna får använda lektionerna till att göra en engelsk film om de vill. Och om det är möjligt... För nu har ju åttorna alla apparater. Till redigering o sånt.. Så när jag pratade med bildläraren lär det inte som om det var möjligt, det lät inte som om vi kunde hinna med niorna också. Lite synd tycker jag. Niorna slutar ju ändå nu... det kunde ju vara roligt att göra som ett slags avslutningsprojekt och minne av skoltiden, som de sedan kan ta med sig... Jag funderar trots allt på om vi inte kan köra igång... säkert borde det finnas någon av eleverna som har tillgång till filmkamera privat... inte omöjligt att de är urduktiga med olika dataprogram där man kan redigera eller så också... Ska nog försöka gå vidare med det här ändå som sagt... Göra något slags projekt av det i vilket fall som helst... Tycker att de förtjänar att få ha lite roligt som avslutning i nian efter hela grundskolan... Tycker inte ni?