donna

Första dagen för maken på jobbet.. Allt verkar ha gått bra.. maken tycker att de andra verkar jättetrevliga.. någon känner han visst lite sen tidigare, när de båda var ett tag på jordbruksverket.. tydligen en av dem han tyckte var de trevligaste där.. låter mycket positivt tycker jag..

Själva arbetet verkar inte vara några som helst problem heller.. enligt maken är det kanske 20% oracle och 80% byråkrati för att kunna genomföra det som behövs... blanketter, behörighetskoder och gud vet allt... nåja, det är ju företaget som bestämmer vad de vill ha.. och betalar för det...

Maken sov rätt oroligt igår natt.. vaknade flera gånger.. vände och vred på sig.. Men ikväll tar han igen det... *ler* Vi har sovrummet på källarplanet... men jag har hört kraftiga snarkningar ända hit upp sen en halvtimme tillbaka... *ler* Nåja, han behöver ju få sova ut... Och han var säkert orolig för hur det skulle gå idag, även om han inte sa något...

Här hemma har jag tagit skogspromenad med Wilma.. -hon är faktiskt värre morgontrött och "nattvarelse" än vad jag är... Jag bad maken ringa vid tio och väcka mig, och då gick jag upp och åt frukost. Men istället för att följa med upp så ligger Wilma som vanligt kvar brevid min säng ett tag... och gnäller efter mig... *ler* Däremot när jag till sist kröp ner i sängen omkring klockan två inatt... då sprang hon omkring med sin boll och ville leka...

Har hållit på och städa en del också. En massa grejer som ska flyttas hit och dit.. Putsat ett par fönster. Diskat, lagat mat, tvättat... Så det blev inga växter nergrävda idag heller.. Men det ska väl snart bli tid för det med. Kändes ivarjefall som om jag faktiskt fick en hel del gjort, och det kändes ju rätt bra...

Fast såg en sak när jag var ute i trädgården... gullregnets blommor frös ju bort i våras... åtminstone här.. gullregn tål ju inte frost på sina knoppar.. Men mitt gullregn har börjat blomma nu istället!!! Har aldrig hört talas om eller sett att gullregn kommer igen på hösten ifall den första blomningen fryser bort??? Men det är ivarjefall vad som har hänt här nu...

Idag har jag ivarjefall hållit igång nästan hela dagen, och inte sovit speciellt mycket.. så ikväll borde kunna bli en tidig kväll för mig.. Men vi får väl se.. *ler*

 

Maken har redan lagt sig.. ställt klockan på halvsex imorgon bitti.. tänker åka strax efter sex.. ska möta någon kvart i åtta, men han vill vara ute i god tid... Visserligen ska han igenom tingstadtunneln, den enda riktiga trafikproppen som finns i Göteborg.. Men ändå.. misstänker att maken kommer vara där åtminstone en halvtimme för tidigt...

Nåja, bättre för tidigt än för sent.. Får kolla upp lite bättre sen om det finns kollektivtrafikalternativ dit.. Vore inte helt fel.. Man slipper en massa bilköer inne i stan då också.. Fast Göteborg är ju ändå inte alls nåt liknande Stockholm tycker jag.. Vet gånger jag kommit fram till en igenkorkad tingstadtunnel, och blivit irriterad över trafikkaoset... men faktiskt haft sinnesnärvaro nog att ta tid på hur lång tid jag suttit fast i kön... Och i vår Göteborgstrafik är det ytterst sällan ens fem minuter... *ler* 

Nå.. har tänkt att jag ska försöka lägga mig själv lite tidigare också nu.. Vovve behöver ju få mat, komma ut, och andra saker skötas här hemma med.. Vovve gillar förresten inte regnet... jag lämnade dörren öppen idag, medan jag gick ut och hämtade in ett par växter som stod ute.. Just då regnade det.. Vovve hörde att jag gick ut, och hon följer mig vanligtvis precis överallt... Men nu stod hon istället kvar i dörren och bara gnällde ända tills jag kom tillbaka... Så vi får hoppas det snart slutar regna, eller så får jag försöka lära henne att gå på toaletten...

Här var Wilma bara sex månader, nu är hon lite större, men backar gärna upp sin bak så att hon sitter i knäet eller brevid i soffan...

Även här var hon bara en sexmånaders valp, och korgen är urvuxen numera... Är man en ståtlig grand danois dam så blir man ju rätt stor...  

Mår mycket bättre igen idag. Fast det har regnat så att man knappt kan se ut... Inte direkt trädgårdsväder.. Kanske lika bra det.. Misstänker att jag överansträngde mig, att det var därför jag blev dålig.. Gör det ibland även om jag vet att jag måste ta det lugnt.. märker det inte alltid innan det är för sent.. och det var ju flera stora, tunga plantor jag flyttade på, och flera gropar jag grävde..

Så det kan väl som sagt vara bra med en lite lugnare dag.. Jag vill så gärna orka med mycket mer än jag gör.. men behöver lära mig lyssna ännu mer till min kropp...

Ozzys matte har hört av sig och vill ha honom igen i september. I en liten etta mitt inne i stan... Nåja, hon jobbar inte så mycket nu, så hon har tid med många långa promenader ivarjefall. Fast det känns som att hon tänker mer på sig själv än på Ozzy... Att det inte blir redan tidigare är tydligen på grund av att en kompis ska bo där också, så där blir liiite trångt...

Nåja, vet inte om det går att övertala maken... men det finns nästan kö av problemhundar som vill få flytta hit... *ler* hade jag haft utrymme och pengar så hade jag nog haft lika många hundar här som Cesar Milan, han, hundpsykologen på tv...

Makens ex och barn har nån slags vallhund mitt inne i Stockholm.. och nu vid ett par års ålder har den blivit rädd för cyklar efter att ha blivit påkörd.. så de har frågat tidigare om vi kan ta hand om honom.. Riktigt bortskämd och odräglig tillsammans med sina mattar.. fast har haft honom här förut, så jag vet att det går snabbt att få ur honom när inte de är med... Men hittills har vi ju haft Ozzy här, och hur många hundar som helst går inte utan hundgård..
 

Fick nyss mail från dottern. De hittade internet inne på biblioteket, och för att få tillgång till det så har de också fixat bibliotekskort. Tror inte att jag hade tänkt på att det ens är möjligt att göra så... man är ju så van att leta efter internetcaféer istället... och betala för att sitta uppkopplad... Fast msn var spärrat, så det fick bli mail. Men det är ju bra att kunna skriva, och veta att hon kollar mailen lite då och då.

Det var sol och regn om vartannat där, precis som här. Har ännu inte fått rapport om vad de ska hitta på idag. Eller om hon lyckats laga sin väska...

Här regnar det som sagt också en del. Ser inte ut att bli nån trädgårdsdag. Ska ner och handla lite. Kollade med yngsta dottern om hon skulle vara hemma, men hon skulle iväg.. får bli nästa gång jag åker inom istället... Behöver ordna hundmat... den tar slut rätt fort med våra vovvar...

Det var absolut ett trevligt födelsedagskalas, med många, mycket trevliga människor, och mycket god mat. En riktigt fin liten lägenhet inne i stan hade hon fått också. En etta, men med rejält avgränsad sovalkov som det var ett ordentligt draperi framför, och där det fick plats en dubbelsäng, ett stort vardagsrum, kök och fin balkong. 

Kanske kunde hon ha tänkt på att inte bjuda in alla samtidigt... Nu var vi sjutton människor, tre hundar och en katt i den ettan... Och det var väl kanske en aning trångt... Men våra hundar trivdes ivarjefall med att ha så många människor som de kunde gå runt till och bli gosade med... Många hade ju träffat Wilma också hemma hos henne när hon bodde granne här förut, men även hon har växt en del och framför allt blivit lite grövre, mindre valpig...

Nåja, nu är vi hemma igen, hundarna har också fått mat. Hon försökte ge dem varsitt tuggben där, men just det höll på att sluta illa, eftersom det var en av hundarna som inte brukar vara tillsammans med de andra... Hon menade naturligtvis enbart väl, men har ingen direkt vana vid att handskas vid hundar... Jag tog ivarjefall bort tuggbenen från dem medan de var där, så fick de med sig dem hem istället.

Nu ska jag bara vila en stund... haft problem med huvudvärk idag...
 

Vi är bjudna på födelsedagskalas idag, middag och tårta. Och hundarna är bjudna också. Hon har försäkrat sig flera gånger om att vi tar med hundarna. Ärligt talat så tror jag i just det här fallet att det är viktigare för henne att hundarna kommer än att vi gör det, men de har lite svårt att åka själva... *ler*

Det var ett ungt par som hyrde hus här ute i skogen förra året. De hade nyligen skaffat hund också, en labradorpojke. Jag tror inte det tog mer än ett par månader innan killen flyttade tillbaka till stan. Tjejen och hunden försökte få det att gå ihop ekonomiskt med att hyra ett hus på landet, ha bil och långa arbetsresor på en undersköterskas lön.

Eftersom hon behövde hundvakt och vi ändå nästan alltid var hemma, och våra hundar älskade att vara tillsammans så hade vi honom här när hon jobbade. (Och om han inte kom hit så smet våran Wilma ner dit och hälsade på...)

Efter något halvår då hon gick minus flera tusen varje månad så gav hon upp och bestämde sig för att flytta in till stan igen. Och började leta efter någonstans att omplacera sin hund, eftersom hon insåg att hon inte skulle ha råd med hunddagis eller dagmatte inne i stan.

När jag såg hur förtvivlad hon var så lyckades jag övertala maken om att vi kunde ta hand om en hund till... Så föreslog jag att hennes hund kunde få bo hos oss. Och samtidigt, om det nån gång ordnar upp sig för henne, så att hon kan ta hand om honom igen så är det okej. Och hon kommer hit lite då och då, och hälsar på honom, och han blir alltid jätteglad över att se henne...

Jag har en känsla av att den här bilden egentligen ska vara på nävan... (en av de nävor jag är allra mest förtjust i, jag har fått den som en "Johnssons Blue", men mitt andra exemplar av den sorten är mycket mer rent blå)

Egentligen fantastiskt att det finns en trädgård kvar, med två stycken så pass stora unghundar... men de har lärt sig hyfsat att använda gångarna istället för rabatterna. Och sen finns ju hur mycket skog som helst omkring.

Mycket på en gång just nu. Köra fyra timmar till torpet igår. Tömma det på sakerna vi ville behålla. Övriga grejer får nästa hyresgäst överta eller slänga, vilket han vill. Det är en hel del att städa samt en del att renovera, men för det så slipper han de två första månadshyrorna. Sen tog det ju fyra timmars resa hem igen. Hemma mitt i natten, helt slut. Kanoten var tyvärr inget att ha längre. Det hade fallit ett träd över den i en storm så det var en stor spricka utmed sidan... synd... Men både bil och släp var fullproppade ivarjefall.

Riktigt var alla grejer ska få plats vet jag inte... Men mellandottern ska nog få egen lägenhet när som helst, och då kommer det ju gå åt en del. Om det å andra sidan dröjer med det så får vi snart problem... Fast det verkar bli snart! Dottern ringde och var i upplösningstillstånd när vi var på väg till torpet, för då hade bostadsbolaget just ringt och erbjudit henne en lägenhet... *ler*

Idag har vi redan varit och tittat på den, och den såg helt nyrenoverad ut. En tvåa. Och soc har lovat hjälpa henne med hyran. Sen har hon barnpension och studiebidrag, och jobbar lite när hon kan, så övriga kostnader klarar hon själv. Området är som vanligt, de områden där lägenheter är lediga är ju sällan de bästa... men det här huset låg i utkanten av området, intill villaområdet, så det verkade mycket lugnare där. Och det var tydligen en gammal man som haft lägenheten ända tills han inte längre kom hem igen... och äldre brukar ju oftast inte trivas i alltför stökiga områden, så jag tror nog det stämmer att det är lugnare där.

Naturligtvis frågade jag också honom som visade lägenheten om det, eftersom jag känner till områdets dåliga rykte... Och dottern behöver ju åtminstone kunna sova om hon ska kunna sköta jobb och skola sen med. Men han sa också att det var mer i de andra husen som det var problem.

När vi var där så hade vi också med Wilma till veterinären. Det var dags för vaccinationerna. Hon tycker det är lite obehagligt att bli stucken, men däremot gillar hon att gå runt och nosa därinne. Jag kan tänka mig att det är spännande för en hund som kan urskilja så många fler dofter än vi människor...

Sen har vi också ägnat dagen åt att plocka ur bil och släp igen... puh... och försöka få plats med det nånstans här...

Städat skulle vi också ha gjort... Imorgon kommer stockholmsgäster!
 

Idag regnar det ordentligt. Inte ens lönt att försöka vara ute i trädgården mellan skurarna, för allt är så blött nu att även om det inte regnar just precis då så blir man ändå genomvåt enbart av att vara ute...

Gick en runda med maken och hundarna förut. Visserligen över en del ängar med högt gräs, men ändå... vi hade ju rejäla stövlar på i det här vädret. Men jeansen var ändå helt dyblöta långt upp på benen när vi kom hem igen, så det var bara att byta kläder...

Hundarna såg båda två ut som om de hade badat. Labradoren är möjligt att han kan ha gjort det... här är gott om sjöar, bäckar och små åar överallt som vi går utmed. Men vår grand danois har visserligen inte riktigt samma vattenfobi som hon hade när hon kom till oss förra sommaren. Numera kan hon dricka vatten utomhus och tar inte längre stora omvägar om hon ser en vattenpöl... Men bada frivilligt skulle hon fortfarande inte göra.

Klippt klorna har vi också gjort idag. Tror inte det finns nån hund som gillar det... Men tycker det är bättre att göra det lite oftare då, så att de vänjer sig vid det. Det är lite besvärligt med att grandisen inte alls nöter ner klorna något själv, eftersom hon har så väldigt stora och höga tassar. Labben däremot är det mest bara sporrarna som man får hålla efter lite. 

Får börja tala allvar med mina vovvar... De har börjat smita så fort man vänder bort blicken en sekund!! Kanske behöver prata lite med några av grannarna också... Häromdagen knackade de på här efter att ha haft våra hundar hemma hos sig i flera timmar och spelat brännboll... Och det är ju roligt att de uppskattar våra hundar, men jag har sagt att de gärna får komma upp och hämta dem istället. Som det är nu kan det inte fortsätta ju...