Det finns eländesdagar och det finns guldkantade solskensdagar. Ofta handlar det inte om hela dagar utan om stunder. Om det funnes olympiska spel där man tävlade i snabba känsloskiftningar tror jag att jag skulle inneha ett världsrekord. Idag har jag redan hunnit pendla mellan total lycka över fåglarna som kvittrar som galningar och ursinnig ilska över en person som betedde sig illa. Att ha tillgång till alla sina känslor, pratade man om i gestaltterapi som jag gått mycket i. Tillgång till alla mina känslor det har jag sannerligen idag. Men det har inte alltid varit så. Tidigare i livet var det många känslor som jag förnekade och förtryckte. För att flickor födda på femtiotalet inte skulle visa ilska, för att mamma skulle bli ledsen om jag var ledsen, för att ingen skulle tycka om mig om jag visade hur jag egentligen kände. Och kanske inte minst därför att jag nog också själv var rädd för mina starka känslor. Nu har jag lärt mig att om jag tillåter dem att få finnas försvinner de också fortare.
Så när Maggan och jag just nu skriver på bibliotek är jag rätt lugn. Och hurra! Idag var det ingen grubbelmeditation.
Jag tycker om att skriva mina böcker på bibliotek eller café. Beroende på var i skrivprocessen jag befinner mig och var bland känslohavets vågor som jag simmar, passar det ena eller det andra. Cafésorlet, där människorna runt omkring gör att jag inte känner mig ensam men att jag ändå får vara ifred. Eller en annan dag biblioteket med tidningsprassel och inbjudande bokryggar, med människor som läser, arbetar eller bara slinker in för att låna en bok.
En gång för mycket länge sedan var jag bibliotekarie i hela tjugo härliga år. Men mitt liv med böckerna startade långt innan dess. Så fort jag lärt mig läsa blev jag en bokslukare och som tonåring var biblioteket min överlevnadsplats. Kanske är det fortfarande så. Jag slinker in på närmaste bibliotek när livet är tungt och jag vill hitta en bok som för mig bort till en annan värld. Eller när jag bara vill finnas i den mänskliga värmen där inne. Och minst en gång i veckan sitter jag här och skriver. Bibliotek och fågelkvitter - dagens gratislyckor.
Nu är det sista gången jag skriver på Passagen. Det har varit roligt att gästblogga här och härligt med era kommentarer. Du som vill fortsätta följa mitt bloggande kan göra det på min vanliga blogg:
Och du som vill läsa mer om mina böcker kan göra det på min hemsida