En lokalavdelning inom Kommunal har vaknat - Halleluja!

27 mar kl 08:07, 2011

Skrivet av dr.stone under kategorin Nöje | 1 Kommentarer | Permalink

Ända sedan FAS 3 inom Jobb- och utvecklingsgarantin startade har jag med en dåres envishet hävdat att många av sysselsättningarna ersätter ordinarie arbetskraft och ställt mig frågan hur fackföreningarna kan blunda för dessa fakta.


Det skulle ta två år innan någon fackförening insåg allvaret i situationen!
Jobb- och utvecklingsgarantin inleddes den 1 juli 2007 och rent matematiskt så skulle den första FAS 3:aren ut i sysselsättning den 22 mars 2009. Vid årsskiftet 2010/2011 var 16 071 FAS 3:are i sysselsättning inom offentlig verksamhet, antalet inom ”Näringslivet” var 9 878 om man sammanställer AF:s och Rapports statistik.

Man kan fråga sig vad Skogsstyrelsen sysselsätter 505 FAS 3:are med, dessa 505 motsvarar mer än hälften av skogsstyrelsens samtliga anställda, är FAS 3:arna betjänter? För det är väl inte så illa att de håller i en motor- eller röjsåg? Jag har skickat frågan till dem och väntar på svar från Tommy Bäckström på Skogsstyrelsen som fick uppdraget att svara mig från skogsstyrelsens ordförande Lena Söderberg den 17 mars 2011.
Jag ämnar även fråga Arbetsförmedlingen hur det kan komma sig att man har så många ”jobb” som annars inte skulle ha utförts att man behöver 70 stycken FAS 3:are.
Men åter till lokalavdelningen som vaknat ur sin Törnrosa-sömn. Kommunals sektion 11 i Västerås har stoppat en placering av FAS 3:are inom vård och omsorg. Jag har hela tiden hävdat att fackföreningarna kan stoppa varje placering som de misstänker är en sysselsättning som borde utföras av anställd personal. De kan även efter placering stoppa dessa om det visar sig att de utför ”ordinarie” arbete. Detta eftersom Arbetsförmedlingen skall samråda med facket inför VARJE placering och få deras godkännande!
När jag påpekat detta för ett antal fackförbund så har jag fått svar som mer påminner om ”Hål i huvudet” än ett godtagbart svar för deras agerande.
Med andra ord så har våra fackförbund som skall se till sina medlemmars intressen, utan urskiljning eller omtanke om arbetslösa medlemmar, slentrianmässigt godkänt 25 949 placeringar av FAS 3:are fram till årsskiftet 2010/2011.
Det är inte dåligt, utan under all kritik!
Lika illa är det att partiet som byggde sin verksamhet på ”Arbetets söner” varit tystare än en stum mussla, där har endast på senare tid Ylva Johansson ifrågasatt verksamheten, men partiet har tigit och deras väljare har lidit.
Men som utvecklingen har varit i Nordafrika med uppror och protester som sprider sig som en präriebrand, kan vi bara hoppas att det i vårt avlånga tröga land åtminstone sprider sig som ringarna på vattnet efter Kommunal sektion 11:s agerande.
ALL HEDER ÅT SEKTION 11 INOM KOMMUNAL!
Ni andra hösäckar till fackförbund och avdelningar: VAKNA!

Alliansens allierade i Jobb- och utvecklingsgarantin – De svenska fackföreningarna!

15 mar kl 00:19, 2011

Skrivet av dr.stone under kategorin Nöje | 3 Kommentarer | Permalink

På SVT text kunde man idag läsa att 26 000 svenskar idag är inskrivna i Jobb- och utvecklingsgarantins FAS 3. I denna FAS skall den arbetslöse placeras hos en anordnare, på samma tid som han/hon har ersättning, där erbjuds hon/han en sysselsättning med arbetsuppgifter som annars inte skulle utföras och som kan anses kvalitetshöjande. Så står det åtminstone på informationsbladet till den arbetslöse.

Nu inträffar en viss förundran och även ett ifrågasättande gällande syftet med denna FAS i Jug:en. Detta eftersom det på informationsbladet till arbetsgivaren står: ”Sysselsättningen i FAS 3 kan bestå av arbetsuppgifter som annars inte skulle bli utförda eller som höjer kvaliteten i verksamheten.”
För den arbetslöse står det klart att ordinarie arbete inte får utföras enligt informationsbladet, medan arbetsgivaren tror sig kunna sätta den arbetslöse på vilket arbete som helst eftersom det mest förefaller vara en rekommendation att arbetsuppgifterna skall vara sådana som annars inte skulle ha gjorts. Som alltid när det gäller lagar, förordningar och avtal så är skillnaden mellan orden ”SOM & OCH” och ”KAN & ELLER” milsvidd för att inte säga oändlig!
Men samtidigt visar det på det faktiska syftet med FAS 3, vilket är att Alliansen vill belöna sin förmodligen största väljarkår, egenföretagarna, och spara på kommunbidragen eftersom anordnaren får 225 kronor per dag och arbetslös FAS 3:are. Somliga anordnare har hundratals FAS 3:are vilket alltså inbringar cirka sex miljoner (6 000 000) kronor per år, siffran gäller för cirka 100 FAS 3:are.
Två av de största anordnarna Jobbfabriken och PRIO 1 har långt fler än hundratalet FAS 3:are men endast ett fåtal anställda. Hur dessa fåtalet handledare skall hinna med alla sina ”klienter” och handleda dem är åtminstone för mig en stor gåta. Framförallt PRIO 1 som bedriver Second Hand verksamhet med butiker och verkstäder. Man behöver inte vara Einstein för att räkna ut att det är FAS 3:arna som arbetar och de få anställda övervakar och svingar piskan!
Men var kommer facket in då undrar vän av ordning. Jo det är här och nu som de kommer in. Mitt gamla fackförbund där jag var aktiv, innan jag blev tjänsteman, och som ville att jag skulle gå ombudsmannakursen också, HANDELS är ju det fack som organiserar bland annat personal i butiksverksamhet.
Sedan har vi KOMMUNAL och SKTF som organiserar alla kommunanställda. För det är så att de flesta av landets kommuner har ett antal FAS 3:are och jag vet att i vår kommun utför de ordinarie arbete, de ingår till och med i vissa fall i bemanningsplanen och personalplaneringen för den verksamhet där de är placerade.
Hade fackförbunden Handels (när det gäller PRIO 1) och Kommunal samt SKTF gjort det som är fackförbundens första prioritet nämligen ”att tillvarata sina medlemmars intressen”, så hade vi förmodligen inte haft en FAS 3 som den ser ut idag och många långtidsarbetslösa hade haft arbete istället för en slavboja runt foten. Men fackförbunden och det gäller alla fackförbund kör med strutstaktiken och kör ner huvudet i sanden och blundar och håller för öronen när företag, kommuner och även statliga myndigheter sätter dessa FAS 3:are att utföra ordinarie arbetsuppgifter, istället för att påpeka att detta är arbeten som SKALL utföras.
Man förleds lätt att tro att dessa höjdare inom den fackliga sfären är mer rädda om sina egna runt tilltagna ersättningar, löner och positioner i styrelser än dem de är satta att värna, MEDLEMMARNA!
I SVT Västnytt tog man upp att äldreboenden städades av FAS 3:are i Trollhättan, hemorten för suppleanten i arbetsmarknadsutskottet Penilla Gunther. Undrar hur den damen som själv berömt Jobb- och utvecklingsgarantin (läs gärna Brovaktens blogg om denna dam) i samma media skall förklara att stadens äldreboenden tidigare inte har städats eller att de inte skulle ha städats om inte FAS 3 hade funnits?
Sedan har vi den bloggande moderaten och moderatdödaren, om hon får hållas, som mer påminner om Bagdad Bob än om en klarsynt politiker nämligen Helena Rivière. Hon skriver i sin blogg ”Även personer i fas 3 mår bra av sysselsättning” att det är väl bra att äntligen få komma ut och pröva på!
När man läser hennes blogg inser man att hon har en syn på arbetslösa som tenderar till att vara åtalbar. Det framgår med all tydlighet att hon anser att en arbetslös inte vill ha arbete men väl ersättning och hennes ton är nedlåtande och förkastande för att inte säga att hon visar total oförståelse för samhället av idag. Den kvinnan kan ensam driva alliansens arbetsmarknadspolitik till stupstocken med sina i vissa fall direkta påhopp och samtidigt hennes skönmålande av att deras väljarkår ersätts för obehaget av att ha en eller flera skitiga, lata, outbildade och degenererade slavar i sin verksamhet.
Hon har nog aldrig hört talas om eller haft personlig erfarenhet av att det finns folk som är överkvalificerade och ses som ett hot mot en anställande chef eller befaras försvinna som en avlöning om ett ”bättre” jobberbjudande dyker upp. Detta framgår med all tydlighet av hennes raljerande med antal dagar i arbetslöshet för den arbetslöse innan denne når FAS 3. Vad damen inte tar hänsyn till är att många personer som är långtidsarbetslösa varit ute i arbeten med stöd under flera perioder under tiden eftersom det är dagen då du skrevs in som styr längden på din arbetslöshet och inte det faktiska antal dagar du varit arbetslös. Själv hade jag haft ett jobb om inte kollapsen i världsfinanserna kommit år 2008 och drabbat den bransch jag var sysselsatt i som en slägga. Försäljningspriset på våra kunders varor sjönk med 99,98 procent på bara tre veckor och därmed gick botten ur denna verksamhet totalt.
Inte heller dessa personer, politiker och ledarskribenter i borgerliga tidningar, bemöter fackförbunden utan de låter dem upprepa sina mantran i lugn och ro. Samtidigt ställer sig fackförbunden frågande till varför så många medlemmar lämnar dem.
Är dom dumma eller bara blinda, ja frågan är berättigad eftersom man tydligen helt har glömt vad ett fackförbund är till för och hur detta arbete skall skötas. Idag är jag fruktansvärt glad att jag inte gick ombudsmannakursen, för jag slipper skämmas nu när fackförbunden visar sig inte bara vara tandlösa utan både avlidna och förmultnade.
Fast det är klart som fackpamp hade jag haft mitt på det torra och hade sluppit försvara dessa förbannade arbetslösa som bara vill ha bidrag och ligga på soffan!

JUG:en kontra Staten

19 feb kl 09:34, 2011

Skrivet av dr.stone under kategorin Nöje | 5 Kommentarer | Permalink

 

Jobb- och utvecklingsgarantin har FAS 1, FAS 2 och FAS 3.
Staten har KNAS 1, KNAS 2 och KNAS 3
 Jobb- och utvecklingsgarantins FAS 1 går ut på att lära gamla hundar sitta. Det vill säga lära 50+:are att skriva CV och skriva jobbansökningar. De får också tips inför en anställningsintervju. Detta är ju väldigt lärorikt och effektivt utnyttjande av tiden i denna FAS för de 50+:are som under stor del av sitt yrkesverksamma liv skrivigt platsannonser, läst ansökningar och CV:n och skött anställningsintervjuer. Dessa 50+:are är på grund av åldern och sin rika erfarenhet predestinerade till att genomgå FAS 2 på grund av just sin ålder och erfarenhet, det är ytterst få företagare som vill ha en gammal erfaren person som kanske kommer att överglänsa dem själva.
Väl i FAS 2 så får dessa 50+:are nu chansen att skaffa sig nya erfarenheter och meriter via praktik på t.ex. Myrorna eller Erikshjälpen. Där får de lära sig den svåra konsten att damma gamla möbler och att sköta en prismärkare. Dessa nyvunna erfarenheter och meriter till trots så får de inget jobb av samma anledning som hindrade dem i FAS 1.
Så nu skeppas de över till FAS 3 för att få en meningsfull och kvalitetshöjande sysselsättning. De kanske placeras på jobbfabriken som stolsvärmare eller om de har tur så får de skriva 89-åriga Elsas livshistoria som sedan slängs in i cylinderarkivet.
Eller också så får de äntligen användning av sina genom praktiken nyvunna kunskaper inom damning av gamla möbler och prismärkning på PRIO 1, där de tillsammans med en hel hjord andra FAS 3 skall driva verksamheten och förgylla insidan på ägarnas fickor med guldpengar.

Det där med garanti då, det heter ju Jobb- och utvecklingsgarantin?
Fick du inte jobba kanske och din praktik utvecklade ju både dina damningskunskaper och lärde dig använda en prismärkare. Ha inte så stora krav, du är ju för fan arbetslös och därmed också rättslös!
 
Statens KNAS 1 är Statsminister Fredrik Reinfeldt som med en dåres envishet hävdar att Jobb- och utvecklingsgarantin är mycket framgångsrik, sex av tio får jobb. Ja det kanske de får men de får ingen anställning men de får helt riktigt jobba för sin ersättning. Han anser också att läkare är klåpare på att bedöma personers fysiska och psykiska hinder för att kunna arbeta och anser att statligt styrda tjänstemän är mycket mer lämpade för det. En magcancerpatient kan ju fortfarande använda hjärnan så det måste ju kunna finnas något jobb som denne kan utföra. För här har vi det fina i denna kråksång. Har du möjlighet att kunna utföra något som helst arbete så är du arbetsför, att arbetet inte finns och att ingen arbetsgivare vill anställa dig är inte Statens problem, det är helt och hållet ditt.
Statens KNAS 2 är generaldirektrisen Angeles Bermudez-Svankvist som anser att om de lyckliga 50+:arna i FAS 3 har mycket större chans att få en anställning om de får utföra ordinarie arbetsuppgifter på sin sysselsättningsplats istället för sådant som inte behöver göras. Jag har redan konstaterat att det är strömavbrott till hissen upp till hjärnan hos den damen eftersom förutsättningen för att hennes profetia skall slå in är att Sveriges samtliga företagare helt plötsligt får ett slaganfall allihop som förflyttar deras mentala tillstånd till nivån av amöba. För annars finns det inte en enda företagare som tar på sig kostnader på 300 000 kronor och uppåt per år för att anställa en FAS 3:are när de kan få samma person utan kostnad och dessutom få statsbidrag på 60 000 kronor per år för denne.
Statens KNAS 3 är generaldirektris Adriana Lender som med glatt mod bemöter kritik när personer med dödliga sjukdomar och obotliga sjukdomstillstånd undrar varför de utförsäkras och nu tvingas vända sig till socialen i hemkommunen eftersom de inte har någon a-kassa. Hon är ju den som har haft sista ordet när det bestämdes hur länge man kunde vara sjuk med en viss åkomma. Nu kan du inte vara sjukskriven mer än en viss tid, om du är frisk eller inte är ointressant eftersom då har passerat sista datum för sjukskrivning. Gud förbjude att hennes egna avkommor eller deras avkommor drabbas av en svår sjukdom och utförsäkring för då skulle damen kanske känna viss ånger!
Jag måste säga att CASINO-REVYNS TRE KNAS gjorde ett mycket trovärdigare intryck än Statens tre KNAS!
Här är det inte de tre KNAS som får ta på sig tagelskjortan utan de arbetslösa och utförsäkrade!