Postat i: vetgirig Permalink Kommentarer [2]
Postat i: vetgirig Permalink
Exempel på saker jag kan fundera över:
- Varför finns jorden?
- Varför existerar vi?
- Varför är Stockholm så himla rötet?
- Varför är jag så bra?
Jag insåg då att det är dags att plocka upp succén vetgirig igen och först ut blev:
Varför äter vi pannkaka med sylt?
En vanlig förklaring på det är att sylten blir för söt om man äter den utan pannkaka, denna förklaring är dock bara en liten del av den riktiga förklaringen. Professor Dr. Nyton, Dr. Tulling och jag själv har visat genom långt gående forskning att pannkakans substans inte binder sig med vattnet i saliven om man inte tillför lite socker. En ekvation ligger till grund för detta påstående enligt följande: E=m2/S(x+3)LC(m3-8,9)+8. En högst naturlig förklaring till problemet är att om man tänker sig en sockermolekyl som sakta bryts ner av enzymer i munhålan så kommer den inte att bilda kolhydrater i samma omfattning som om den var omgiven av långa kolhydrater som ju alla vet finns i stora mängder inte minst i pannkaka. Om syltens väl och ve finns nedtecknat i några urgamla skrifter, signerade Leif Gråstarr, en otroligt vis viking. Huruvida pannkakan skulle överleva under pistolhot och/eller hot om syltlöshet har visat sig omöjligt att förutse på grund av svårigheter att utföra verklighetstrogna experiment under de vidriga förhållanden som rådde under experimenttiden. Någon obildad individ har föreslagit att det enda skälet till att man äter pannkaka med sylt är att det är gott, vilket kvalificerat struntprat!!!
Postat i: vetgirig Permalink Kommentarer [1]
Jag vet att det har ekat litet tomt på vetgirig fronten här under två veckor men nu är det äntligen dags igen, och här kommer något som jag funderat över ett tag:
Vem är det som döper alla stormar?
I Sverige lever stormar och orkaner i namnlöshet, de döps inte av svenska SMHI eller någon annan statlig inrättning för den delen heller. Den stora stormen Gudrun som svepte in över landet för nästan tre år sedan går under det mindre charmerande namnet "Januaristormen i Europa 2005" under svenskt metorologiskt institut. Men vem är det då som döper våra stormar? Det är faktiskt "Norskt metrorologiskt institutt" som sedan 1995 döper alla våra extremväder i scandinavien. Detta gäller alltså inte bara stormar utan också högt vattenstånd och rikliga snöfall.
Anledningen till att metrologer namnger extremväder är egentligen mycket enkel. Det är för att undvika missförstånd bland fartyg, flygplan och andra färdmedel. Endast longituder och latituder blir allt för krångligt att minnas för piloter och sjökaptener.
Principen för namngivningen är att gå i alfabetisk ordning och att det ska vara varannat kvinnligt och varannat manligt namn. Det senaste extremvädret var stormen Tuva som drog in över södra norge och götaland bara nu i januari. Nästa storm borde alltså vara ett manligt namn på bokstaven U, men namnet avslöjas aldrig förrän ovädret är uppdagat. Om en storm eller en orkan är allt för förödande tas namnet ur bruk för att undvika att obehaglíga minnen väcks till liv. Exempel på namn som pensionerades nyligen är Katrina som svepte in över New Orleans i augusti 2005.
Sådär ja, nu är ni en smula visare.
Högaktningsfullt, eddy
Postat i: vetgirig Permalink Kommentarer [0]
Vad är dallassallad?
Rydbergs fabulösa sallad med det mest fenomenala namnet inom salladsvärlden verkar många vara nyfikna på. Dallassallad faller under kategorin tillbehörssallader och är en råkost sallad som passar bra till grillkorv och köttbitar. Den som är lite extra modig kan också passa på att smaka den till rökt fisk.
Ingredienser:
Ingredienser: Vegetabilisk olja, råkost(27%)(vitkål, paprika, morötter, socker, ättika), äpple (15%), ananas (7%), lök, äggula, kryddblandning(kryddor, maltodextrin, jästextrakt), senapsfrö, socker, salt, konserveringsmedel (E202, E211, E262, E270), stabiliseringsmedel (E412, E415), ättika, surhetsreglerande medel (E330)
Näringsvärde per 100g:
| Proteinhalt | 1,0g | ||
| Kolhydrathalt | 10g | ||
| Fetthalt | 36g | ||
| Energivärde | 1500 kJ/360 kcal |
Marknadsanalytiska undersökningar visar också att 3 av 4 väljer dallassallad som sitt förstahandsval då picknickkorgen ska packas.
Namnet dallassallad är en pallindrom (dvs, namnet utläses likadant framifrån och bakifrån) och gör salladen extra hipp bland ungdomar.
Högaktningsfullt, eddy
Postat i: vetgirig Permalink Kommentarer [0]
Enda sedan projektet med upplevelseåret avslutades har jag saknat återkommande inslag här i min blogg. Det är ju av allmän kännedom att dessa tillför en anledning för återkommande besök. Därför har jag efter noga övervägande med mig själv kommit fram till att införa inslaget vetgirig här i min blogg. Bekantskapskretsen är väl förtrogna med med mitt suktande efter onyttig kunskap så helt oväntat är det kanske inte att jag vill dela med mig av dessa upptäckter och göra er, omöjligt likvärdiga, men till nästan lika upplysta som jag. Tänk vad mycket det finns att veta! En gång i veckan, det är målet i alla fall dyker en ny liten vetgiring upp här för att förbrylla eran hjärncell och spinna era geniknölar i högvarv. Håll i hatten gubbe lilla.
Som nummer ett tänkte jag dock presentera en gammal favorit för er:
Varför det är 143,5 cm eller 4 fot och 8,5 tum mellan skenorna på tågrälsen
I väntan på ytterligare ett tåg och ytterligare en resa fastnar min blick på tågrälsen. Hur långt är det mellan skenorna? Jag frågar en av dem som arbetar på perrongen.
"Avståndet är 143,5 cm eller 4 tum och 8,5 fot", svarade han.
Han såg ut att vara en man som var nöjd med sitt liv och stolt över sitt rykte, men hans svar var orimligt. 143,5 centimeter eller 4 fot och 8,5 tum? Absurt. Det logiska skulle vara 150 centimeter. Eller 5 fot. Någon jämn och tydlig siffra som var lätt att komma ihåg för vagnbyggare och tågpersonal.
"Varför då?" envisades jag.
"För att tåghjulen har det måttet."
"Men tror du inte att tåghjulen sitter så på grund av avståndet mellan skenorna?"
"Tror du att jag måste veta allt om tåg bara för att jag jobbar på en station? Det är så för att det är så."
Nu var han inte längre den där förnöja människan som trivdes på sitt arbete. Han kunde svara på en fråga med sedan tog det stopp. Jag bad om ursäkt och återgick till att titta på skenorna. Jag kände på mig att det hade något att säga mig.
Logiken i första hand, envisheten i andra och varför är det 143,5 cm eller 4 fot och 8,5 tum mellan skenorna på tågrälsen? Väl hemma, några kvicka mustryck och vips så var svaret uppenbarat.
När man byggde de allra första tågvagnarna använde man samma verktyg som till de hästdragna vagnarna. Varför hade de vagnarna det avståndet mellan hjulen? Jo för att de gamla vägarna var byggda för de måttet, och vagnarna måste passa på vägen. Vem bestämde att vägarna skulle ha det måttet? Då hamnar vi plötsligt i en mycket avlägsen tid. Det var romarna, de första vägbyggarna, som bestämde det. Av vilken anledning? Jo, stridsvagnarna drogs av parhästar - och när man ställde upp två dragdjur bredvis varandra tog de upp 143,5 centimeter. Det är alltså romarna som har bestämt hur brett det ska vara mellan skenorna för våra toppmoderna höghastighetståg. När utvandrarna for till USA för att bygga järnväg funderade de inte på om det vore bra att ändra spårvidden. De behöll samma mått. Det har till och med påverkat rymdfärjorna - de amerikanska ingenjörerna tyckte att bränsletankarna borde vara bredare, emn de tillverkades i Utah och måste fraktas med tåg till rymdstationen i Florida, och bredare tankar fick inte plats i tunnlarna. Slutsatsen är att de fick finna sig i det mått som romarna tyckte var bäst.
så var det.
Högaktningsfullt, eddy
Postat i: vetgirig Permalink Kommentarer [4]
