eddysblogg hos Passagen Blogg

jag älskar mitt meningslösa liv, hur är ditt liv?

må	ti	on	to	fr	lö	sö
« februari 2010 »
1	2	3	4	5	6	7
8	9	10	11	12	13	14
15	16	17	18	19	20	21
22	23	24	25	26	27	28


Idag

Kategorier

Magnus Uggla
Om jag var din hemmafru

Senaste kommentarer

Senaste inläggen

Navigering

Sidvisningar idag: 41

Hem | Next page of month (Feb 2010) »

Långbräserade kalkonben med aprikoser och habanero

28 februari kl. 23:50

Idag har spisbytet firats med världens längsta långkok som påbörjades igårkväll och avslutades drygt 12 timmar senare. Kalkonen, ofta kallad lammet fick nämligen stå och gotta till sig under natten i ett stort terrakottakärl för att smakerna riktigt skulle ta fäste. Så håll i hatten, här kommer recensionen av världens längsta långkok: Långbräserade kalkonben med aprikoser och habanero.

Långbräserat kalkonrecept: 2 stora basturökta kalkonben (ca 1,2kg), 5 schalottenlökar, 2 vitlöksklyftor, 1 burk hela tomater, 20 aprikoser, 3/4 dl gula russin, 1/2tsk kardemummafrön, 1 kanelstång, rivet skal från 1 /2 citron, 1bit torkad ingefära, 1 nypa saffran, 1 msk tomatpuré, 1msk kycklingfond, 1tsk salt, habanerotabasco efter obehag. Dagen efter: 1 klyfta vitlök, 1 nypa mald kardemumma, 1/2msk sherryvinäger, 4dl avrunna svarta bönor, 1tsk rivet citronskal, nymald svartpeppar.

Långbräserad kalkontillverkning: Lägg terrakottakärlet i blöt. Skala löken och halvera dem. Skiva vitlöken grovt. Klipp tomaterna i stora bitar. Lägg alla ingrediender i kärlet och rör om. Lägg kalkonbenen ovanpå, salta och ställ in i en kall ugn vrid på till 125grader i 1,5h-2h.

Ta ut, vänd låren och rör om i grytan. Låt stå i ytterligare en timme. Upprepa samma process men stäng av ugnen och låt dem stå på eftervärme i en timme. Låt sedan stå i kylen över natten. Dagen efter: Hetta upp på svagvärme i 15 minuter. Pressa vitlöksklyftan och rör i överigha ingredienser. Låt stå i ytterligare 10 minuter. Servera med ris.

Långbräserad kalkonbild: Ska jag vara helt ärlig så ser det ganska vidrigt ut med alla gula och bruna färger och det rödrökta benet som slafsats upp mitt i all geggamoja. Huha! Dessutom hade vi redan hunnit hugga i oss nästan en hel klubba när jag plötsligt kom på att vi skulle fotograferat åbäket. Men calle är väldigt söt.

Långbräserat kalkonbetyg: Jag har aldrig varit med om en mer missvisande bild. Det här kan vara bland det bästa jag någonsin lagat (och jag börjar bli en riktig fena på det här). En symfoni av smaker i gomseglet som bara exploderade och vi ville ha mer, mer, mer... En fågelskarp femma som förde tankarna till afrikanska stekheta nätter.

Denna smakkavalkad räckte till två monsterportioner och fyra matlådor så nu har jag att äta för ett bra tag framöver. Perfekt studentmat, och ett billigt snittpris per portion. Och skräms nu inte av att tillagningstiden är lång, det är ju inte direkt något aktivt arbete du gör. Dessutom är är inte jobbigt att ha en fågel i ugnen... det är värre med en bulle.

Högaktningsfullt, eddy

burkbasilikan 3 veckor gammal

28 februari kl. 12:13

idag dansades gasspisen ut

27 februari kl. 23:29

Idag byter vi från gas till nymodernigheten elektricitet uppe i backen vilket ledde till ett smärre spiskaos ute på gatan bland snöslask och förvirrade grannar. Under eftermiddagen har det stängts av, monteras ur, kapats, burits ut, skruvat fast och kopplats in men nu står den äntligen där.

Min nya spirre, med morgondagens långkok redan puttrandes i ett stort terrakottakärl i ugnen.

Oj vad gott! Förväntningarna är maxade.

Högaktningsfullt, eddy

vad man bär med sig till spårvagnshållplatsen

27 februari kl. 10:28

Herregud! Ni ska bara veta vad jag såg igår! Jag brister fortfarande ut i skratt så fort jag tänker på det. I torsdags stod jag vid Kungsportsplatsen och väntade på vagnen för att fara och storhandla. När jag står där och trycker som bäst kliver plötsligt en man av en inkommande vagn. I handen håller han tre saker. En metro, en fänkål och en pappegojblomma. Ingen påse, ingenting. Bara en metro, en fänkål och en pappegojblomma.

Redan här kan ni tänka er att jag brister ut i ett skratt som jag otillräckligt försöker hålla tillbaka. Detta är bara så roligt. Ja, nu är det nog tänker ni, det var ju ganska roligt. Men vänner, detta är inte allt. När mannen spanat in tavlan över avgående vagnar ställer han sig tillrätta i kuren. Sedan tar han upp en oskalad potatis (!) och tar ett stort bett ala äpple!

Å Herregud! Nu kan jag inte hålla mig utan skrattar rakt ut. Detta är det roligaste jag någonsin sett! Det är typ som den där kvarteret-skatan-sketchen när David Batra kliver in i en hiss och börjar tugga på en herrgårds ost. Det underliga är att det är mig alla stirrar på, inte mannen som står med en metro, en fänkål och en pappegojblomma under armen och tuggar på en potatis. Vad är det för underlig tjej som står där och gapskrattar tänker de. Vad är det som är så roligt egentligen? Har hon inget hyfs? Jag börjar seriöst överväga det här med dolda kameran på allvar. Kan det vara så att de gör någon slags vecko-edition och följer mig i en hel vecka? För det här är ju bara för bra för att vara sant!

Högaktningsfullt, eddy

dags för releasefest tack vare mig

26 februari kl. 16:51

Nu är det äntligen dags! Jag har längtat enda sedan i somras och nu är äntligen nya skivan här - "Tack vare dig". Tack vare mig? Nej, men tack Mats vad gullig du är, det var så lite så!

Dags för mig och groupieanhängaren Rattan att gå på Mats releasefest (som vi för övrigt blev personligt inbjudna till av the mats himself).

I'm off!

Högaktningsfullt, eddy

grön ärtsoppa med pepparrotsklick

26 februari kl. 11:05

Igår var det torsdag och min inställda mat- och sovklocka ringde traditionsenligt för ärtsoppa. Det var ingen vanlig craving jag kännde kan jag lova. Jag var tvungen att ha ärtsoppa. N U!

Som den välinformerade husmodern känner till så måste man blötlägga gula ärtor över natten för att kunna göra ärtsoppa nästkommande dag. Så länge kunde inte jag vänta, så efter en sökrunda på nätet beslutade jag mig för att pröva en ärtsoppa på gröna ärtor istället. Så upprätthåller jag ju även den rådande gröna-gegga-traditionen som på senare tid intagit bloggen.

Grönt ärtsopperecept: 1tsk rapsolja, 1 gul lök, 600g frysta gröna ärtor, 4dl vatten, 1,5 dl mjölk, 1 grönsaksbuljongtärning, 1 dl turkisk yoghurt, riven pepparrot (efter behag eller obehag) salt och peppar.

Grön ärtsoppetillverkning: Hacka löken och bryn den mjuk i rapsoljan i en stor kastrull utan att den tar färg. Tillsätt vatten, ärtor, salt och peppar. Låt koka i 8 minuter och tillsätt sedan mjölk. Mixa kort i en blender så att den blir lite bitig. Riv ner pepparroten i yoghurten och klicka i soppan. Servera med hembakt filmjölksbröd.

Grön ärtsoppebild: Vi fortsätter på temat grön gegamoja och denna gången har jag lyckats få fram en mer skrikig grön än någonsin. Lite som att titta på slajm.

Grönt ärtsoppebetyg: Perfekt med en ärtsoppa man snabbt kan koka ihop när torsdagssuget sätter in. Härligt fyllig och bitig och inte sådär urvattnad som ärtsoppa lätt kan bli. Dessutom härligt fräscht med pepparrot samt vänligt för studentplånboken. Det blir 3 stora ärtor i betyg.

Till alla som har en blender, soppor ligger i tiden. Det rådande slaskovädret är här för att stanna.

Högaktningsfullt, eddy

nätets förmodligen smalaste sökmotor

25 februari kl. 14:44

Idag sitter jag och nördar in mig på nätets förmodligen smalaste sökmotor.

circopedia.org - Här finns allt för dig och din cirkus!

Jag undrar verkligen hur många användare denna har per dag. Det kändes som om jag drog upp snittet ganska rejält under den senaste timmen.

Högaktningsfullt, eddy

om jag vore en glasögonelefant

25 februari kl. 08:56

Vettans och Rosens bioklubb: A single man

24 februari kl. 18:23

Igår var det bioklubb igen efter en veckas uppehåll och denna gång en secret-guest-edition. Eller hemlig och hemlig, de obligatoriska invånadrna var välinformerade om mitt norrländska bidrag och de verkade mycket belåtna över den goda Rönngrens närvaro.

Salongen var nästintill tom denna ultimata biotisdag två dagar innan löning och en dryg vecka efter alla hjärtans dag. Efter att Jonte nöjt avslöjat för en inte riktigt lika nöjd Sara att Colin Firth spelade homosexuell drogs skynkerna bort och det sprakade till på vita duken. Och det var ett konstverk. Rakt igenom var det ett konstverk. Fotot hade en rentav magiskt dov färgskala och varenda liten detalj var noga utvald och hämtat sextio år tillbaka i tiden. Ingenting var lämnat åt slumpen. Dessutom var historien florstunn och spröd som en fjärilsvinge och smög sig in innanpå skinnet och bakvägen ner till hjärteroten. Det var ingen som lyckades stå emot den melankoliska begrundan som filmen långsamt och metodiskt rörde upp hos oss alla. Och den aktade Firth gjorde nog sin mognaste roll någonsin. Min recension lyder raka motsatsen till snabba cash och mitt betyg blir 4 motvilligt nypressade skjortor. Den var som en alldeles för mastig chokladkaka. Man ville matas med mer trots att man egentlgen mådde lite dåligt.

Högaktningsfullt, eddy

förgäves väntandes på västtrafik

24 februari kl. 11:27

I morse stod jag vid busshållplatsen utanför mig huttrande och väntande. Bussen skall gå var femte minut, så jag brukar bara kliva ut på morgonen och hoppa på första bästa förbipaserande buss. Jag väntade och väntade.... och väntade... Visst har det snöat extremt i några dagar nu så förseningar får man ta med en nypa salt tänkte jag och väntade vidare.

Efter tjugotre minuter rullade det upp en volvo med västtrafikloggon tryckt på framsidan. Hojtande genom rutan informerade kvinnan om att det inte kom några bussar alls den här morgonen. De hade nämligen dragit om rutten (!) på grund av några långtradare som stod parkerade längre ner i backen. Därför vände bussarna innan backen och sket i de fem sista hållplatserna där jag med många andra råkade bo. Så vi kunde sluta vänta tyckte hon, för det kommer ändå inte komma någon buss.

Det tyckte jag med. Och hade västtrafik gått ut med detta i högtalarna hade jag glatt traskat de tio minuterna ner till spårvagnshållplatsen och fortfarande kommit i tid till jobbet. Men det här med service, värdskap och konsumentförtroende verkar man kunna hoppa över då man har monopol på Västsveriges kommunaltrafik. Och visst tusan fungerar det? Jag åkte ju fortfarande kommunalt till jobbet, om än fyrtio minuter senare och arg som ett bi.

Högaktningsfullt, eddy

dagens vänner

23 februari kl. 17:18

Dagens vänner är många, snygga och trevliga som stryk. Och gemensamt har de att de alla ville träffa mig just idag.

Först styrde Johanna upp en mysig och spontan tjejlunch tillsammans med Madde och mig och det pratades seglingsminnen från i somras och revybesök för i vår. Det lovades som vanligt att det inte skulle gå så långt till nästa gång (förra gången vi sågs var på Maddes glöggmingel) varpå Johanna bjöd in till födelsedagsfest redan nästa lördag. Kanske vi alltså lyckas hålla löftet denna gång.

Sedan kommer Rönngren från långväga Pitebesök bara just idag och jag har lovat honom en Villerkulla-fika med hembakt paj samt att bevisa att vi faktiskt befinner oss i Göteborg, och inte i norrland som vädret vill avvisa. Eftersom detta besök krockar med den veckovisa och orubbliga Bioklubben så har jag även lyckats övertyga denna pitebonde (som för övrigt är nybodd i Stockholm) att film faktiskt är bäst på bio. Så ikväll gör Rönngren premiär bland alla mina godingar i Bioklubben. På schemat står en enda man, som mot all förmodan faktiskt inte är du Jonas.

Jag tror inte att dagen kan bli så mycket bättre än så här.

Högaktningsfullt, eddy

korsbefruktad svartavinbärssylt

23 februari kl. 10:41

Det har väl inte undgått någon att jag gillar att göra saker på egen hand, från grunden? Halvfabrikat har inget levnadsvärde i den eddyska villan och kommer inte ens över tröskeln utan att bli nermejade med kpist. I söndags kokade jag min egen svartavinbärssylt. Men inte vilken svartavinbärssylt som helst, utan min gröna svartavinbässylt. Vi har otroligt nog oavsiktligt lyckats korsbefrukta våra vita vinbärsbuskar med våra svarta vinbärsbuskar ute på sommarhuset, och avkomman blev dessa förkrympta krusbär som helt och fullt smakar precis som svarta vinbär ska göra. Dessutom blir det ju en ganska rolig sylt.

Gröna-svarta-vinbärssyltsinnehåll:
1 liter vinbär, 4 dl socker, 4 dl vatten

Gröna-svarta-vinbärssyltstillverkning:
Koka bären mjuka i vattnet 10-15 minuter. Tag av från plattan och rör ner sockret. Låt sjuda i några minuter, skumma av och häll snabbt över i rengjord burk. Låt burken svalna upp-och-ner i rumstemperatur.

Gröna-svarta-vinbärssyltsbild:
Rent spontant känns det som om bilder på grön gegga är övervägande i den gastronomiska delen av bloggen. Det är dock en asball burksylt att servera till bjudningen som definitivt kommer skapa diskussion kring bordet. Är det krusbärssylt, kiwisylt, eller hemmagjord senap?

Gröna-svarta-vinbärssyltsbetyg:
Det finns ju ingenting i hela världen som är godare än hemkokt sylt på handplockade vinbär från den egna busken på Orust. En solklar bärsmakande femma i alla femton kategorier.

Så eddy tipsar: börja koka din egen sylt eller känn att du aldrig riktigt levt.
Högaktningsfullt, eddy

1448.. och det pågår än!

22 februari kl. 22:22

Klockan är 22.23. eddysblogg har haft 1448 unika besökare så här långt under dagen. Vad är det som händer med världen? Är jag med i dolda webkameran? Hallå?

Högaktningsfullt, eddy

eddys(sjunde-mest-populära)blogg

22 februari kl. 16:18

Hur fan gick det här till liksom....??

Högaktningsfullt, eddy

bröllop på riktigt

22 februari kl. 11:27

Ofattbart vackert när Borran tågade in i den anrika byggnaden i Änggården, nu som äkta maka. En och några tårar föll när pappa Tim höll tal och många skratt då storebror berättade anekdoter. Härliga samtal natten lång med den gamla konståkningsmaffian, bröllopsfotografering, tårtuppskärning, gästbok och den första dansen. Det kändes som när vi var små och lekte bröllop på lysekilslägren. Bara det att tårtan hade riktig tjock och söt glasyr och vi kastade ris, inte snö dumpad av ismaskinen. Wow! Tänk att hon är gift. Det är helt galet det.

Högaktningsfullt, eddy

det äkta paret, den första dansen, och jag och min vackra nygifta flicka