oklar lagstiftning
Postat i: den fabulösa vardagen Permalink Kommentarer [2]
14 januari
kl. 21:32
Det finns en lag som jag inte riktigt förstår varför man lagstiftat. Den heter Murphys lag och går under den blygsamma definitionen: "lagen som alltings jävlighet!"En av de vanligaste fall Murphy behandlar måste vara det fenomen som inträffar när du sitter och illglor på telefonen i flera timmar i väntan på att den ska ringa. Telefon-åbäket ringer inte. Efter nio dagar bestämmer du dig för att göra något så oväntad som att ta ett krafttag på passet som heter just krafttag på ditt lokala gym. I samma sekund som du sätter telefonen i vibrationsläge och noggrannt låser skåpet hör du ett ilsket surrande. Du försöker förtvivlat få upp låset, tjabblar med nyckeln och den far ner på golvet. Upp igen där du slår bakhuvudet i bänken men ignorerar detta till förmån för det envisa surrandet. Du kan fortfarande hinna! Du får upp låset, drar av en nagel då du fastnar i dragkedjan, och av någon anledning har du inte lagt mobilen i just mobil-facket utan tillsammans med duschpinaler, handdukar och annat jox. Du söker och drar kvickt till dig handen som vidrörde något kallt, slemmigt och oidentifierat på väskans botten. Men där, där är den. Du ser den! Men precis när du äntligen får upp mobilen och gör dig redo att trycka på grön så dyker symbolen upp för missat samtal.
Det mina vänner, det är lagen om alltings jävlighet.
Jag förbereder mig för ett nytt vaktpass vid telefon-åbäket. Skam den som ger sig.
Högaktningsfullt, eddy
Postat i: den fabulösa vardagen Permalink Kommentarer [2]
Skriv en kommentar:
Kommentarer är avstängda för detta inlägg
Haha stackars dig, men du vet att man kan ringa till folk med eller och att inte alla behöver ringa till dig ? :)
Skrivet av Syrran den 15 januari, 2010 kl. 12:09 #
Ååååhhh, jag känner igen det där! Fast med Skype...
Skrivet av Mici den 16 januari, 2010 kl. 16:54 #