Edman, Dahlman och Jonsson

En del har börjat att vänja sig vid var saker och ting har placerats sedan ombyggnaden av hyllorna i COOP Konsum blev klart. Andra lär sig, eller accepterar det aldrig. Sylten frågar många efter. Men så har den fått en undanskymd plats längst inne i butiken, vid pantmaskinerna.

Dahlman skulle bara ha en mjölk, men sneglade lite på den skylt, där det stod att man fick två paket riskakor, av COOP:s egna märke, för 18 kronor. Han noterade att två av smakerna kostade 11:90, medan den med ost, som förmodligen var den smak som var populärast kostade 15:90.

Varför ska den vara dyrare, tänkte han först, men efter att ha insett att om han tog en sådan, så skulle han lura affären på mera pengar, än om han tog två av de andra smakerna. Han bestämde sig för att ta två paket, med ostsmak.
En kvinna i yngre pensionsåldern tog också två paket, men nöjde sig med ett paket ostsmak. Det andra paketet fick bli vanliga, saltade riskakor.

– Gillar du inte de med ostsmak, undrade Dahlman.

Kvinnan stirrade på skylten, utan att svara. Hon höll sina paket i handen medan hon studerade skylten, noga.

– Är de salta lika goda som de med ost, undrade han lite mera tydligt.

– Va? Nej, men man måste ju passa på att ta en ost, nu när man får två paket, för 18 kronor, svarade kvinnan.

– Så du gillar de med ost då?

– Ja, det är ju finare, än de andra.

– Men varför tar du inte två paket, med ost?

– Nej, det står ju, ”olika sorter”. Då sår man ju ta en av varje sort.

– Men det är ju tre sorter.

– Är de där riskakorna med ost med i det där, med två för 18 kronor, undrade kvinnan.

– Ja, det är klart. Man får välja två paket, vilka man vill, av de tre sorterna som finns.

– Men de med ostsmak är ju dyrare, sa kvinnan.

– Nej, det är de andra som är billigare, svarade Dahlman innan han fortsatte bort till mjölkdisken, där han tog ett paket mellanmjölk.

 

Väl framme i kassan så hamnade han bakom samma kvinna, i kön. När det blev hennes tur så lade hon upp sina riskakor på bandet, samt två flaskor med något rengöringsmedel, i sprayflaskor. Hon tog tillbaka det paketet med ostsmak i. Hon höll det bort från kassörskan som om hon inte ville att hon skulle skanna in det. Inte än.

– Är det två för 18 kronor, även för de med ost, frågade hon kassörskan?

– Ja, vi ska se, men det är det nog sa kassörskan och skannade det ena paketet, det med saltade, vanliga riskakor, utan ostsmak.

– Ge henne paketet, sa Dahlman.

Kvinnan gav paketet med riskakor med ostsmak till kassörskan och lutade sig långt över bandet, för varorna, föra att se noga vad som hände med priset, i displayen. Hon slog då omkull en av sprayflaskorna, med rengöringsmedel. Det var en så kallad ”köksrent”.

– Jo, det gick in, med rabatt, sa kassörskan.

I samma veva så fick kvinnan se att det satt något fast, under den omkullvälta sprayflaskan.

– Nej, men vad är det där, sa hon med en besvärad min.

Det var en mosad vindruva som hade fastnat under sprayflaskan.

– Oj, det där måste vi ta bort, sa kassörskan och tig fram lite papper för att torka av flaskan.

– Det är det du ska ha den andra flaskan till, sa Dahlman, du ska spraya på den där flaskan, med den andra.

 

Kvinnan överraskade Dahlman med att tycka att det var ganska roligt sagt. Hon log och höll med.

När Dahlman sedan hade betalat, och gått ut ur affären, så funderade han å varför man köper två flaskor rengöringsspray, och inte tre. Det fanns ju inte en enda sprayflaska med ostsmak.