Emma-Marias dagbok

Fortfarande inget svar från Kunskapsskolan så vet inte om jag får jobbet eller ej. Börjar väl bli dags att kontakta skolan för att se hur det gick. Det känns svårt att tänka sig att jag är först på skolans önskelista över folk att anställa, men kanske har de inte fått definitivt besked från sitt första val eftersom de inte gett något negativt besked heller.

Vicket på Sävja blev färdigt i torsdags förra veckan och imorgon har jag ett endagsvikariat igen så lite timmar rullar in. Det hade väl varit skönt att få ett heltidsjobb, men jag är väldigt trött på dagarna så det känns inte hopplöst att vara ledig heller. Märker väl att jag inte mår toppen av att gå hemma på dagarna, men mest saknar jag egentligen att ha vuxenkontakt på jobbet, alltså arbetskamrater. Vi umgås mycket med UPP (Ulf, Patrik och Peter) och våra Bostonvänner är tillbaks i stan så dem träffar vi de flesta veckor-kort sagt, egentligen är jag inte ensam alls men det är det där vardagliga småpratet som försvinner när jag går hemma. Ett par timmar om dagen på en arbetsplats där de flesta stunder är i klassrum med elever räcker inte riktigt till.

Lägenheten ser ut som sist, utom att där står ett stort tomt akvarie på köksbordet. Tanken var väl att fylla det där vattenbadet med firrar ganska snabbt, men möbeln som hörde till glaslådan är så hemsk att vi måste hitta en annan lösning. Badkar är beställt (tokigt snyggt! Umeå hos Badbaljan)  Däremot saknas fortfarande blandare, men det känns bra att det ändå är igång.

Idag är planen att gå och se Till Vildingarnas land. Har aldrig läst boken, men trailrarna är fina så har gott hopp om att filmen ska vara bra. Tänkte mig att försöka sy ett litet lapptäcke till det blivande syskonbarnet. Vi får väl se hur det går, började tappert med jeanstyg men har börjat fundera på att lillsyrran inte är så förtjust i jeans och det vore väl lagom misslyckat att sy något som de inte gillar. Kanske blir ett litet täcke till mig själv i så fall.

Helgen var lugn och trevlig som vanligt. Melodifestival hos Peter med UPP och Sofie på lördagen. Lite shopping på söndagen och sen kaffe hos oss åter med UPP. Lite förvånande när Uffe ringde och frågade om vi var hemma, Anders sa var vi var och då var repliken att där åker vi precis förbi nu. Mycket riktigt, när jag lyfte blicken från pizzan så såg jag bilen i rondellen utanför fönstret. Uppsala är iofs inte gigantiskt, men oftast är man inte slumpmässigt på precis samma ställe samtidigt när man söker kontakt.