Emma-Marias dagbok

Nu jäklar så verkar nästan allt vara löst och jag har fått alla jobb på precis de tider och dagar som jag hoppades på! På måndag har jag introduktionskurs på Brigham and Women och första riktiga arbetsdagen blir på torsdag. Måndagen om två veckor, alltså den 28e så börjar jag även på Children's Hospital. Schemat ser ut som följer.... mån-ons 8-13 Childrens som lab tekniker, mån-ons 14-18 barnvakt, tors-fre 8-16 Brigham and women som labtekniker. Det blir ett ganska välpackat schema i några veckor framöver men det känns väldigt bra att ha allt på en gång ett tag, jag har låtit min hjärna rosta lite för länge. Lilla Linn åker till Sverige i mitten av juni och efter det blir det bara två jobb att bolla med. Det verkar som att bägge labtekniker jobben egentligen vill att jag ska arbeta fler timmar (nu är det 15 resp 16h) och de där ytterligare timmarna hänger på fonder som cheferna ännu inte vet om de får eller ej. Det känns som om jag redan börjat jobba,nästan varje dag så har det varit något nytt möte med någon person som jag behöver träffa för att kunna bli anställd, eller någon hälsokontroll eller någon blankett som måste fyllas i osv osv, men nu har jag nästan tagit mig igenom allt det praktiska förarbetet. Jag kan glädja alla med att jag inte har tuberkulos (inte för att jag någonsin trott att jag hade denna sjukdom, men har jag det bevisat genom ett standardiserat test).

Vi hoppas kunna starta vår fotbolls säsong imorgon, jag skickade ut mail till alla jag tänkte kunde vara intresserade och en hord människor ville bli inplockade på maillistan så nu är vi uppe i 39 personer.... nästan lite jobbigt för jag hoppas mest på att få leka lite med en boll utan att det ska vara ett alltför stort tävlingsmoment inblandat. Väldigt kul att så många är sugna på fotboll i varje fall, förra hösten hade vi som ni kanske minns problem med att få ihop sex personer så jag är lite chockad över responsen.

Anders kompisar från Uppsala, Anna och Rickard ska definitivt flytta till Boston i juni, de var i stan förra helgen och skrev på kontrakt för lägenhet och vi tog ett par öl på lördagkvällen och snackade en del skit. Väldigt trevliga och lättsamma människor, jag ser riktigt fram emot att de ska komma hit. Det verkar som om vi nästan blir grannar för lägenheten de ska flytta till ligger mindre än tio minuters promenad från vårt hem.

Jag har varit ganska duktig på att komma till gymet de senaste veckorna och de dagar jag inte varit på gym har jag istället gått långa (mer än en timme sammanlagt om dagen) promenader. Vet inte egentligen om det hunnnit göra någon skillnad men jag är nöjd och glad över att jag kommit igång i varje fall.

Imorgon lördag är vi bjudna till Matt och Ben på fest igen, Anders konstaterade att första gången han och Ben träffades var för exakt ett år sedan på Bens förra födelsedagsfest. Jag är ruggigt sugen på att köpa någon av Bens tavlor, de är riktigt bra och jag skulle vilja ha något att minnas Boston med när jag kommer hem till Sverige igen. Vad kan vara bättre än en tavla av en lokal artist som man dessutom faktiskt känner?

Veckorna bara rinner iväg, vi umgås som vanligt mycket med Mentxu och Xavi, spelar mycket World of Warcraft (men jag tror faktiskt att Anders försöker skära ned lite grann), promenerar, beundrar vårblommande träd och har det ganska fint. Anders har väl varit lite less på jobbet för hans projekt har inte riktigt gått så bra som han hade tänkt sig. Nu verkar han ha fått en liten nytändning och jag oroar mig inte för att han ska tröttna på jobbet för han tycker att det han håller på med är så roligt.

En sak som jag fått veta på mina vaccinationskontroller (har fått göra en på varje sjukhus jag ska arbeta på..) är att det numera går att vaccinera sig mot vattenkoppor! Tydligen vaccinerar man sedan några år tillbaks alla barn i USA (eller de som går i skolan och går att få tag på i varje fall) jag antar att det finns argument mot vaccination, minns inte detaljerna men visst är det farligt att få vattkoppor som vuxen? så om man inte kan vara helt säker på att vaccinera alla så kanske det är bättre att bara låta alla barn bli sjuka istället för att riskera att några blir utan och sedan blir sjuka som vuxna. Dessutom så krävde det ena sjukhuset att jag skulle bevisa att jag haft vattkoppor med ett blodprov. Märkligt.. men varför inte, det skadar väl inte att kolla en extra gång antar jag.

Hemma i Sverige har min käre far fyllt 60 i helgen som gick. Far och styvmor hade tänkt åka iväg på spahelg och mysa men hon har haft oturen att bli riktigt dålig med dels diskbråck i nacken och dels någon oidentifierad åkomma som ger henne feber, domningar, utmattning och ständig smärta och har pga allt det här eländet legat inlagd ett bra tag. Jag tror väl iofs att hon låg/ligger inlagd mer för att de försöker diagnosticera henne, och inte i första hand för att hon behöver akutvård, det är väl taskigt av mig att skrämmas med det här. Sist jag hörde några nyheter fick hon i varje fall komma hem på permission så hon och far kunde åka iväg över natten och fira hans födelsedag och det var hon och han väldigt glada för. Jag är faktiskt lite bekymrad för det här, när jag tänker på far och hans fru så har jag väl alltid tänkt mig att hon skulle ta hand om honom eftersom han är några år äldre och har haft problem med knän och axlar och lungor och varit rätt krasslig mellan varven, och så är det hon som jag ändå tänkt på som frisk och stark som mår dåligt och då blir det lite mer otäckt på något sätt. Jag håller tummarna för att de ska kunna hjälpa henne att må bra igen.