en-depprimerads-resas blogg

Äntligen! Tack för att någon kommenterar min blogg de är faktiskt rätt så roligt. Men ja har aldrig tagit bort någon kommentar de skulle ja aldrig göra för de hade ju varit att förbjuda någons åsikter och vi har yttrandefrihet och de tycker ja är grymt viktigt och en utav dom viktigaste kanske den viktigaste stöttepelaren vi har i detta samhälle!

Ja tar inte åt mig av dig Kenny eftersom du inte har läst hela min blogg de kan du inte ha gjort för du säger saker som redan står där!

Ja är en lat 80. Ja är den första att skriva under på att 80-talister är sjukt jävla lata de har jag aldrig sagt emot! I vissa fall är de så.

Men ja är på min gammla arbetsplats och  pratar ibland men de finns inga jobb där!

Första gångerna du skrev i min blogg då gick ja i skolan. De gör ja inte nu okej. Ja har tränat ungdommslag i innebandy även i fotboll så visst ja träffar människor ibland.

Mitt första dokumenterade självmordsförsök inträffade när ja va 5 år gammal ja gick på dagis då ja träffade människor då!
Sen har de följts av många under en rad av år i låg och mellanstadiet då träffade ja människor!

I högstadiet va de lite bättre. Men i högstadiet va ja aldrig där! då träffade ja inte speciellt mycket människor!

Gymnasiet gick ja på ett internat jävligt långt ifrån där ja bor där ville ja inte vara. Och de va inte många av eleverna som bodde där som va så mycket att ha. Och den så kallade lokal befolkningen hatade oss så då träffade ja inte mycket människor men deppritione berodde på annat än bristen på männskligt kontakt.

Visst ska ja vara ärlig så har ja inte sökt alla jobb som finns de erkänner ja. Men har ja precis avslutat en 1 årig utbildning till till bil lackerare så vill ja såklart hälst jobba med de. Men om du tror att ja är hemma för att ja vill va hemma så är du ute på tunn is!

Men hade du läst min blogg hade du vetat de de gör du inte nu du bara säger saker utan att ha fog för dom!

Men förstår inte bara hur man skulle kunna anklaga människor som man inte har någon som hälst aning om!

De är ungefär lika meningslöst som att anklaga påven för Palme mordet!

Hej ensamma mamman

De va snällt sagt men ja har absolut inga som hälst problem med Kenny och ja upplever inte honom som att han skulle vara ute efter att provocera mig eller något. Tycker snarare att de är skönt att man kan vecka känslor

Jaha nu är kl 23:16

De är lite spännande med denna blogg först va de Ggon alla kommenterade hans inlägg och han va så elak och de va så synd om mig. Vilket inte bekomm mig alls eftersom ja tror inte Egon menade någonting illa egentligen och om han nu gjorde de så gör de ingenting för dom tipsen han gav försöker ja tänka på. Eftersom ja har dyslexi eller hur de nu stavas eller heter! ( De va ett oerhört snällt ord att ge en grupp med ett handikap som just innefattar svårigheter med stavning och läsning! )

Och nu är de den där Kenny alla ska försvara mig ifrån! Ja ser de inte som att de är specifikt mig som Kenny ger sig på utan hela gruppen sjukskrivna för depprition vilket ja inte är. Ja är inte sjukskriven för att jag är deprimerad. Ja är arbetslös för att de ser ut som de gör i världen.

Men de att Kenny nu skulle skriva liknande i andras bloggar förvånar mig inte alls. Eftersom har inte riktigt har läst igenom utan min blogg utan skriver saker han förväntar sig.

Men de känns som att folk som kommenterar försöker försvara mig. Visst ja tycker visserligen Kenny i vissa fall kan sparka på dom som ligger men ja ligger inte och ja kan ta ett par sparkar eller snarare att folks förakt kan bli  en faktor som får mig att tända till och motivera mig!

Kenny du kanske också borde börja skriva blogg för ja har fått intrycket av att du inte mår så bra och ja tycker mig känna igen ett mobbar mönser i dina kommentare. Att du försöker trycka ner folk för att du själv ska må bättre och är de så så måste ja säga att ja tycker synd om dig.

De är latt att slänga ur sig saker när man sitter annonym och kommenterar en blogg! Och ja vet att i vissa fall har de förekommit helt vidriga saker ja har sätt att folk har skrivit på andras bloggar. Nu är ja förskonad från detta inte för att ja tror att ja skulle bry mig om de faktiskt. Man får aldrig stå tillbaka i sånna lägen. Man måste satsa hårt mot hårt och bita ifrån!

Ja vill inners inne tro att människorfaktiskt är goda och de är bara se på alla snälla och uppmuntrande kommentare ja har fått tack så mycket för dom!