en-depprimerads-resas blogg

Det är höst så jag borde ha ångest och va deppig men jag har inget att deppa över så jag är påväg i en jätte konstig depprision där jag är ledsen över att jag inte är ledsen och som resulterar i att jag sitter uppe hela nätterna äter popcorn och kollar nördiga super hjälte filmer från 90 talet :-S
 
jag förstår mig förtfarande inte på dehär med att vara så lycklig hela tiden. Att vara deppig va ute hela nätterna och lyssna på deppig musik och gå runt och tänka på alla idiotiska svekfulla ruttna människor där ute. I de kände jag mig trygg i. jag visste hur de funkade och hur man skulle tackla vissa saker jag litade inte på någon och ingen visste något om mig. Nu är jag ett jävla kärleks mifo som älskar allt och alla och skickar sms och frågar om folk vill para sig lite. Om någon beter sig som ett svin och sviker mig så ger ja dom en kram och säger bara åt dom att de är deras förlust för jag är fucking awesome och jag kommer inte va kvar i deras liv och jag blir inte ens ledsen i mer än en kvart sen är jag ett jävla kärleksflum igen. De är ju fan sjukt så kan man ju inte bete sig och hur fan gör man. Folk kan inte fatta att de är ett problem. Folk säger bara va glad över att du är glad och lycklig njut av de.
 

Jag fattar att jag ska vara lycklig jag fattar att jag skka njuta av de men de känns som att de  ändå finns saker inne i mig som måste ut kan bara inte komma på vad de är för något