Nu är äntligen (nästan) allt klart inför bröllopet imorgon. Klönningen jag köpte var för liten. Jag köper alltid den minsta storleken och brukar inte prova då den antingen är lagom eller lite för stor och då får man sy in lite granna. Men denna gången var den för liten. Som tur var hade dom en större storlek som passade. Skorna är fixade. Dom var förstora. Lädret hade liksom töjts ut men det va ringenting man inte kunde fixa med ett par små spikar.

F därimot, provade sina kostymer först igår och det gick ju sådär. Han är inte van att äta såpass ofta som jag gör och har gått upp en del. Han kunde inte knäppa byxorna och vi har inte tid, ork, eller lust att lägga ett par tusen på ett par byxor som han kanske kommer använda ett par gånger till efter imorgon.

Eftersom han inte är bjuden på själva bröllpet utan kommer komma efter middagen så tyckte min vän som skall gifta sig att det var okej att ham kom i kavaj, skjorta, slipps och jeans. Han var ganska grinig i orse. Han gillar inte att ha sånna kläder på sig och nu kände han att det skulle vara ännu värre för nu var han halvuppklädd och skulle sticka ut. Han gillar att sticka ut men inte med kläder som han inte är bekväm i.

(På vårt bröllop får han ha trasiga jeans om han vill. Han är finast i det han trivs i.)

Han lugnade sig lite senare och insåg att det är väl ingen som tänker på det. När han kommer är väl alla dragna ändå.

Skall bli mycket roligt med bröllop men jag måste erkänna att jag börjar bli riktigt nervös. Kan inte föreställa mig hur närvösa S och V måste vara. Roligt är det att jag får vara med och göra dem fina också. Undrar just om dom kommer kunna sova nåt inatt. Om inte är det ganska okej ändå, Iaf utseendemässigt. Jag sminkar över det mörka under ögonen och jag är säker på att dom kommer vara pigga adrenalin.