« Scener ur ett äktens... | Hem | Om att sylta. Och... »
951101-080806
Skrivet:   6 augusti kl. 00:06

Mulle.

Aldrig ska matte sluta älska dig.

 
Kategori:   Mulle |  Permalink |  Kommentarer [5]
Kommentarer:

*gråter när jag läser*.....

Hoppas Vargas och Vilda kan trösta liiiiite idag! Och NM förstås!

kramar Ulrika

Skrivet av Lärarinnan den 06 augusti, 2009 kl. 07:10 #

Löärarinnan- Absolut, visst kan de det... men det känns onekligen lite extra, det gör det!

Skrivet av Moböjs den 06 augusti, 2009 kl. 10:01 #

det är tur att jag ska på cykeltur nu,för tårarna flödar jag kommer aldrig sluta sakna honom heller

Skrivet av mutti den 06 augusti, 2009 kl. 18:22 #

Jag har tänkt på dig de senaste dagarna. Senast igår då vi var och badade i Stensjön - där vi spelade in den roliga lilla hunden som energiskt hoppade fram och tillbaka i vattnet. Jag minns att du kommenterade klippet. Du skev något i stil med att du hade fått skratta och att det var välbehövligt. Då förstod jag att goa gamla Mulle hade fått somna in...

*Kramar om*

/W

Skrivet av Wanda den 08 augusti, 2009 kl. 10:51 #

W- Den kramen värmde. Det finns egentligen inga som ni trogna bloggläsare, som vet hur mycket den hårbollen betydde för mig.

Och jag minns också hur gott jag skrattade åt den lilla hopphunden! =)

Skrivet av Moböjs den 08 augusti, 2009 kl. 19:30 #

Skriv en kommentar:

Kommentarer är avstängda för detta inlägg