« Att sakna en kär... | Hem | Elevhumor »
Akademikerhumor
Skrivet:   24 februari kl. 20:04

Jag sitter med i en kommunal skolutvecklingsgrupp i Sundsvall.

Och tillsammans med kommunens samtliga rektorer går vi i den här gruppen en 7,5-poängsutbildning i att leda lärande.

Mycket kring skolutveckling i dag handlar om att vi måste bli mer vetenskapliga, mer forskande, inom skolans värld. Något man kan se som  r ä t t  naturligt med tanke på vad vi arbetar med till vardags.

Det är dock inte alltid. Helt. Naturligt.

Vi hade hur som helst kursdag i dag.

Och hade bland annat inför denna haft i uppgift att läsa varsitt kapitel i en bok om reflekterande i praktiken.

Något som fascinerade mig när jag läste mitt kapitel om en lirare som heter Schön, var [förutom den fantastiska överanvändningen av ordet implicit] ett avsnitt som handlade om den gamle författaren Leo Tolstoy. Jag hade verkligen ingen aning om att han var stor inom pedagogigken innan han övergick till att skriva skönlitterärt. Han hade dessutom väldigt moderna tankar, vilka tilltalade mig. Han pratade bland annat om att möta eleverna där de befinner sig och att kanske se över inlärningssituationer snarare än försöka ändra eleverna när saker inte fungerar.

Hög på de här tankarna landade jag bredvid en av mina kolleger i LGL-gruppen i morse och undrade om hon visste att Tolstoy varit stor inom pedagogiken?

"Va? Viktoria?" Var hennes spontana utrop.

Ha. Ha. Ha.

Underbart. Det kom så klockrent. Och var så långt från den Tolstoy jag babblade om. Även om jag tror mig ha hört någonstans att hon härstammar i rakt nedstigande led från den store författaren.

Några timmar senare var det dags att sitta i grupper och samtala kring de olika kapitlen i boken. Varpå en av rektorerna brast ut i ett "Herreguud, vilket komplicerat språk. Man skulle behöva vara akademiker för att ta sig igenom dylikt!"

Eh.

Ja.

"Och det är vi väl också? Eller?" undrade en annan lite försynt.

Ja.

Det var en på många sätt givande dag.

Både rolig och tänkvärd.

Och hörni.

Jag säger det igen.

Vad skönt det är att vara tillbaka här i min alldeles egna lilla vrå av världen.

Tjing, tjingeling!

 

 
Kategori:   Jobbet |  Permalink |  Kommentarer [2]
Kommentarer:

Jag VISSTE väl att du skulle komma tillbaka, weeheee :-)
Har saknat dig!

Skrivet av Annieverse den 27 februari, 2011 kl. 07:12 #

Annieverse- Ha, ha, ha....åh, ja det känns verkligen som jag hittat hem igen! =)

Skrivet av Moböjs den 27 februari, 2011 kl. 11:24 #

Skriv en kommentar:

Kommentarer är avstängda för detta inlägg