...det krävs bara lite övertydlighet. Från min sida.

...och en viss ansträngning från min mans sida.

Jag ska snart leda in på vad det här handlar om. Vi ska bara först toucha ämnet Att vara gift med en lärare lite kort.

Det är nämligen en konst i sig.

Och Nyckelhålsmannen klagar  n ä s t a n  aldrig.

Förutom om jag springer till datorn för att svara på ett msn-meddelande från någon elev mitt i ett samtal eller en fotmassage eller what ever.

...

[Det där var  i n t e  min tanke. Den får stå för dig.]

Eller till exempel när det kommer till den kostnärliga friheten. Som bloggare.

Fast. Han klagar inte alls när det gäller det. Han tar bara den konstnärliga friheten. Med all rätt.

Där är det mer jag som blir lite svettig.

För även om jag bjuder på en hel del trams och låter er ta del av många av mina tankar.

Finns det mycket jag aldrig skulle skriva om.

Just eftersom familj och vänner, elever, föräldrar och kolleger faktiskt läser här.

Sånt jag håller för mig själv. Eller delar med min man eller mina allra närmsta.

Nyckelhålsmannen som nu alltså gått och blivit med blogg skulle inte heller skriva precis vad som helst. Tror jag.

Men han bjuder nog  l i t e  mer på mindre politiskt korrekta inlägg nu och då.

[Och  o j, vad min familj och mina elever börjar googla på hans blogg just i detta nu.]

Och därför länkar jag inte till honom.

Han ska inte behöva hämmas i sitt tangentknattrande.

Hans blogg är hans och min är min.

Han är han och jag är jag.

[Nähä? Tänker ni nu.]

Nu ska jag dock plocka några rader ur hans blogg och bjuda på här, för jag kom nyss hem från frissan och möttes av en ivrig äkta hälft som slog ihop händerna och tjöt "Åh, vad fiiiint det blev!" innan han började plocka i mitt hår och vända på mig för att få se liksom  h e l a  nyfriserade skallen.

Han har lärt sig. Tänkte jag. Som i vanliga fall efter ett frisörbesök brukar mumla surt att han kanske kan "säga  n å n t i n g  om håret..." efter att jag gått omkring och väntat ett halvt dygn på någon form av reaktion.

[Sedan hjälpte det väl  l i t e  att jag tjatat om mitt frisörbesök de senaste dagarna också. Kanske.]

Hur som helst.

Valda delar ur ett av Nyckelhålsmannens blogginlägg:

Måste komma ihåg att säga att det ser fint ut.

Måste komma ihåg att säga att det ser fint ut.

Måste komma ihåg att säga att det ser fint ut.

Måste komma ihåg att säga att det ser fint ut.

Måste komma ihåg att säga att det ser fint ut.

Carro kommer snart hem från frisören.

Kvinnor är från Venus, män är från Mars.

Alla män kommer inte ihåg...

[...]

1. Missa aldrig att hon klippt sig.

2. Missa aldrig när hon fyller år.

3. Missa aldrig er bröllopsdag.

4. Håll koll på menstruationscyklerna.

5. Köp blommor ibland.

Många män har under årens lopp missat de Gyllene 5 och gått en förtida död till mötes. Trodde du det var en slump att män har lägre genomsnittlig livslängd? Tänk om.

Bakom varje lycklig kvinna finns en vaksam och alert man. Bakom många mäns gravstenar finns en förorättad kvinna.

Tag er i akt, därute.

Måste, måste, måste komma ihåg och säga att hon är fin i håret!

Ta ta!

Det är inte utan att man kan misstänka att jag är en ganska krävande och horribel hustru.

Hilfe.

Ha. Ha. Ha.

Hur som helst är jag i så fall en nyfriserad sådan:

Tjing, tjingeling hörni, nu ska här stekas en bit kött och klyftas några pärer.

Ha en trevlig lördagskväll!